Slutartid 1: Om att välja slutartid


De flesta som börjar med fotografering tycker att det är svårt att få översikt över vilka inställningar man ska använda i olika situationer, och en av de svåraste är slutartiden. Förhoppningsvis är du inte lika förvirrad när du har läst denna artikelserie.

I dåligt ljus måste man ofta göra en balansering mellan slutartid, sensorns känslighet och bländare. Vad du än ändrar på så kan det påverka bildkvaliteten. Det är svårt att ge några tydliga regler i dessa tillfällen, man måste lära sig hur stor försämring det blir med den egna utrustningen. Även om den bästa slutartiden varierar med situationen, utrustning och dina krav bygger man med åren upp en del erfarenhet som är nyttig vid senare fototurer.

De flesta tipsen i denna artikelserie är till för att få skarpa bilder trots att kamera eller motiv rör sig. Om du kortar ned på slutartiden mer än det jag ger tips om blir inte skärpan så mycket bättre, det kan därför vara bättre att prioritera mindre bländaröppning om det ger bättre bilder, eller lägre ISO. Tipsen ger också en pekpinne för när slutartiden blir så lång att jag börjar tänka på alternativa sätt att gestalta motivet än att visa det skarpt. Jag delar också med mig mina tankar om när slutartiderna blir för korta för att kreativ rörelseoskärpa övergår til att upplevas som oskarpt. Kom ihåg att det kan skilja sig mycket om den delen av motivet som rör på sig bara ska vara en liten prick eller om den fyller hela bilden. Rörelser som förstoras mycket (kraftigt teleobjektiv, motivet är nära eller kraftig beskärning i datorn) kommer bli tydligare och kräver ofta kortare slutartid än om motivet är långt bort.

Humla som flyger

1/3200 s för att frysa rörelsen.

Vilken slutartid man borde ha bestäms bland annat av brännvidd, bildsensorns storlek och bildstabilisering. Orsaken till att långa brännvidder kräver kortare slutartid är att om du har lång brännvidd kommer även små rörelser skapa stora rörelser i motivet. Varför det är så förstår du bäst om du sätter på ditt objektiv med längst brännvidd, tittar genom sökaren och vinklar kameran några grader nedåt. Sätt därefter på ett objektiv med kort brännvidd och vinkla ned lika mycket. Varje grad du vinklar kameran med ett teleobjektiv ger betydligt större utslag på hur bilden förändras än med ett vidvinkelobjektiv. Orsaken till att sensorns storlek har betydelse är att objektiv får olika egenskaper på olika sensorer. Hur mycket du får med på en bild när du har ett 200 mm objektiv på kameran är lika mycket som du kan se genom en fyrkant som är lika stor som sensorn när du håller upp den 200 mm från ögat. En liten sensor ger därför ”mer teleobjektiv” än en stor sensor. Fullformatskameror har bildvinkelförändring 1, systemkameror med mindre sensorer har ofta 1,5 eller 1,6 i bildvinkelförändring. Använder du ett 160 mm objektiv på fullformatskamera får du lika mycket skakningsoskärpa som om du har 100 mm objektiv på en kamera med 1,6 i bildvinkelförändring.

Hur bra bildstabiliseringen ett objektiv har anges ofta i steg. Har det tre steg betyder det att du kan ha tre exponeringssteg längre slutartid än vanligt. Om du i vanliga fall kan ha 1/200 s kan du då ha 1/25 s och få samma skärpa.

Läs fler fototips i denna artikelserie:

Slutartid 2: Handhållen kamera

Slutartid 3: Landskapsbilder med stativ

Slutartid 4: Invidiver som rör sig

Slutartid 5: Makrobilder