Landskapsfotografering


Landskapsfotografering är en vanlig genre inom naturfotografering. Man kommer långt på den mest grundläggande utrustningen. Dessutom gör fotoobjektets storlek att man i bra förhållanden lätt hittar motiv. 

Publicerad 24 januari 2017

Viktigaste tipsen om landskapsfotografering

  • Skapa djup i bilderna.
  • Placera inte horisonten i mitten.
  • Var ute när det är bra ljus i fint landskap.
  • Landskapsbilder blir även bra med teleobjektiv och kort skärpedjup.
  • Ta med dig själv eller turkamrater på bilderna.

Skapa djup i bilderna

Landskapsbild

Skidspåret som leder bort i snön skapar djup i bilden. Starkt solsken gör att bilden inte blir fotografiskt spännande, men skapar positiva associationer.

Landskapet är tredimensionellt, men ett foto består bara av två dimensioner. Landskapsbilder blir ofta bättre om man skildrar djupet. Det kan man bland annat göra genom att ha något i förgrunden i tillägg till bakgrunden. Linjer in i bilden är också med på att skapa djup. Man kan till exempel ha med en bäck som rinner från bakgrunden mot den som ser bilden.

Var ska horisonten vara?

Det som kan kännas mest naturligt är att placera horisonten i mitten av bilden. Det är enklast att komma på, undvik därför det. Det gyllene snittet gäller i landskapsfotografering precis som i så många andra typer av bilder. Det är därför en bra riktlinje i ett platt landskap att en tredjedel eller två tredjedelar ska vara himmel.

Det finns som alltid undantag, ibland är det svårare än andra gånger att se ett mönster i undantagen. Det tydligaste undantaget är panoramabilder, då är det tvärtom, horisonten ska oftast vara i mitten. Det andra undantaget kan vara svårare att se, det är när himlen harmonierar med marken, till exempel att molnen har ungefär samma nyans som snön eller molnen speglas i vattnet.

Fjäll

Genom att undvika att ha horisonten i mitten kan man skapa mer spännande bilder där det är snöformationerna som är det viktiga i bilden.

Himlen är ofta tråkig, även om den har en del moln. Därför är det oftast bäst att ta med lite himmel på bilderna, men mycket mark. Jag kan komma på två undantag till detta. Om det är spännande moln, norrsken eller stjärnor ska de naturligtvis med. Det andra undantaget är om himlen är enformig. En helt blå himmel med lite fjäll längst ned kan därför också bli bra.

Att man ska ta med mycket förgrund har jag skrivit mer om i en egen artikel.

Vänta på rätt ljus

Med stor kreativitet och spektakulärt landskap kan du alltid ta bra landskapsbilder, men det hjälper med bra ljus. Det är framför allt bra ljus när det är lite moln från solnedgång till soluppgång, men på natten är förhållandena beroende av månen. En liten måne betyder för lite ljus.

Berg

Använd inte bara vidvinkelobjektivet. Med ett teleobjektiv kan du hitta betydligt fler motiv.

Molnfria dagar utan snö är det förhållande många fotografer tycker minst om. Då kommer ljuset framför allt från en riktning, det ger hårda skuggor. Trots det kan klarblå himmel passa landskapsfotografen. Det är en typ av väder flest vill vara ute i och skapar därför positiva associationer hos den som ser bilden. Det är inget ljus man vinner fototävlingar med, men publiceras bilderna på rätt ställe uppskattas de ändå.

Ska man ha bra ljus måste man slå läger där motiven finns så man är på rätt plats när ljuset är bäst. Det är också bra att följa med på väderleksrapporten och ge sig ut när det är bra förhållanden. Glöm inte att också följa med på norrskensprognosen och astronomisk kalender.

Kort skärpedjup och teleobjektiv

Man hör ofta att man ska använda långt skärpedjup när man tar landskapsbilder för att allt i bilden ska bli skarpt. Varför? Kanske för att det är mest naturligt, men det som är mest naturligt blir lätt tråkigast. Se till så bara en del av bilden blir skarp, till exempel en buske med gula höstlöv i förgrunden.

Dvärgbjörk

Här är det på gränsen för att kunna kallas landskapsbild. Dvärgbjörken i förgrunden är huvudmotivet, men bergen som tonar bort i bakgrunden är en viktig del av bilden.

Något som är lika vedertaget som att man ska använda långt skärpedjup vid landskapsfotografering är att man ska använda vidvinkelobjektiv. Även här bör man utmana normerna. Ta bara med en del av fjället istället för hela, det kan bli mer intressant. I tillägg får man fler motiv att jobba med. En landskapsfotograf kan behöva gå långt eller vänta länge för att motivet ska ändras, man måste därför använda alla möjligheter man får till att hitta nya motiv från samma plats.

Ta med personer i bilderna

I en del sammanhang vill man ha ett helt rent landskap utan några synliga spår av människor, men vid andra tillfällen är det tvärtom. Ofta kan dessutom ett tält eller några personer på tur skapa något intressant i bilden. Experimentera både med att personerna bara utgör en liten del av motivet i ett hörn och att det är friluftslivet som är det viktiga i bilden.

 

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.