Stativhuvud


Till stativbenen måste man ha ett stativhuvud som man sätter fast kameran på. Det är många små detaljer man borde tänka på när man väljer stativhuvud, i denna artikel tar jag upp en del tankar runt temat.

Det är framför allt två typer av stativhuvuden som man kan välja på: kulhuvud och videohuvud. Videohuvud er först och främst, som namnet visar, tänkt till filmning. De har en spak som man styr kameran med. När man hittat rätt vinkel vrider man spaken för att låsa kameran i rätt läge. Ett annat reglage används för att ställe in hur trögt det ska vara vid panorering. En fördel med videohuvud är att det är lätt att panorera.

Kulhuvudet består i en kulled som kameran sitter på. Kulhuvuden har ett eller flera rattar som man kan vrida på. Är det en använder man den för att låsa kulan med kameran i rätt position. Vad de andra används till varierar, men ett vanligt användningsområden är att möjliggöra och bestämma friktionen vid panorering av hela kulhuvudet.  Ett annan vanlig funktion är att de kan bestämma friktionen i kulan. Genom att vrida åt den lagom mycket kan man se till så att man lätt kan röra kameran, men samtidigt är det möjligt att bara släppa kameran utan att låsa den när man hittat rätt vinkel. Problemet med kulled är att de är svårare att använda på högkant, men det kan lösas med en L-platta som fästes på kameran. Då kan man lätt fästa kameran på högkant på huvudet.

StativEn viktig egenskap med kulhuvuden är storleken på kulan. Ju större kulan är, desto lättare är det att finjustera kamerapositionen och det blir mer stabilt. Jag rekomanderar en kula på minst 40 mm, i alla fall om du använder objektiv som har en brännvid på 300 mm eller mer. Om man ofta panorerar med stativet borda man hitta en kulhuvud som har panorering över kulan, då slipper man problem när stativet inte står rakt. Det är också en fördel med vattenpass över kulan så att man ser om kameran är horisontal eller inte, oavhängig av hur stativbenen och huvudet står. Precis som med själva stativbenen är det viktigt att man dimensionerar stativhuvudet efter tyngden på kamerautrustningen, eller ännu hellre överdimensionerar. Lätta, billiga stativ och stativhuvuden gör både att det blir vingligt och förstör känslan vid fotograferingen.

Snabbplatta till stativhuvud

Till de flesta stativhuvuden använder man en snabbplatta. Det betyder att man har en del som hela tiden sitter fast på kameran stativgänga och som man snabbt kan fästa på stativet. Stativhuvuden utan snabbplatta tar längre tid att använda eftersom man måste skruva fast kameran varje gång man ska använda stativet. Snabbplattan följer med stativhuvudet, men det är ofta möjligt att köpa separat om man vill ha en annan typ. Om du har objektiv med stativfäste, fokuseringsskena eller monterar blixtar på stativ är det praktiskt att ha flera snabbfästen så man slipper skruva på och av när man byter utrustning. Hur många du behöver beror på hur ofta du byter utrustning som du använder när du är ute och fotograferar. Några snabbplattor passar til flera stativhuvudmärken, men inte alla, så undersök kompatibiliteten innan du köper från ett annat märke än huvududet.

Stativhuvudet har en låsmekanism för att hålla snabbplattan på plats, antingen en skruv eller en snabbutlösararm. Med snabbutlösararmen är det viktigt att plattan som sitter på kameran passar exakt till snabbplattan så att det inte blir slingring mellan den och snabbplattan. Det är lättare att få den helt fast med en skruv, men det är enklare med utlösararm. En del märken gör modellspecifika plattor som sitter som stöpt, men då behöver du ett till varje kamera/objektiv.

För att kameran inte ska skruvas upp när du fotograferar på högkant och metallen i snabbplattan inte ska förstöra kameran är det ofta gummi på snabbplattan. En del har kork i stället, men speciellt när den blir gammal är det stor risk för att den inte håller fast kameran ordentligt. Man måste då skruva åt alltför hårt för att kunna fotografera på högkant.

Denna artikel tar bara upp stativhuvuden, se också min artikel om stativ.