Tips inför köpet av friluftskläder


Friluftskläderna ska hålla dig varm, sval och torr. Lär dig materialens olika egenskaper och påverkan på miljön innan du går till friluftsaffären nästa gång.

Friluftskläderna har andra krav än kläder man har på sig hemma, på jobb eller på en joggingtur. Funktionaliteten sätts på hårdare prov på tur än i stad, samtidigt är design inte lika viktigt. Jag har skrivit många artiklar om vad man ska se efter när man köper olika typer av friluftskläder, i den här artikeln blir det generella saker som gäller för många av artiklarna.

Friluftskläder slits, satsa på kvalitetKartläsning med tunt ullunderställt

Om du bara ger dig ut på tur någon vecka per år håller en del av dina friluftskläder i flera decennier. Är du en mer aktiv friluftsutövare blir livslängden betydligt kortare. Inte minst tunna ullunderställ slits snabbt. Regnkläder börjar läcka om de inte impregneras.

Dyrare kläder kan ha bättre kvalitet och längre livslängd. Därmed inte sagt att dyrt alltid är bäst och billigast i längden.

Friluftskläder slits framför allt vid ärmslut, knän, baken och där ryggsäcken skaver. Tunna byxor riskerar att bli noppriga på framsidan av benen efter att man gått genom buskar. Se efter kläder som är förstärkta på utsatta platser för att förlänga livslängden.

Blixtlås är utsatta för fel, speciellt blixtlås av metall. Får du problem med blixtlåset kan det gå lätt att åtgärda. Testa om du bara behöver trycka i hop draget på bägge sidor med en tång. Det går snabbt och kostar inget, men kan vara allt som ska till för att ge kläderna längre livslängd.

Gamla kläder som är allmänt slitna lönar sig kanske inte att lämna in på reparation, men om det bara är någon del, till exempel ett blixtlås, som gått sönder är det värt att se på pris för en reparation. En del tillverkare av friluftskläder har lagt bättre till rätta än andra för att du ska kunna få dina kläder lagade. Läs på deras hemsidor eller ta kontakt med dem för att få råd om vad du bör göra med ditt trasiga plagg. En lokal skräddare kan eventuellt hjälpa dig om inte producenten reparerar kläderna.

Hitta miljövänliga friluftskläder

När man letar efter en regnjacka i en välsorterad affär på internet kan det bli överväldigande många träffar. Man ska försöka se på bilderna om luvan skyddar mot regn och fickorna är på rätt ställe. Har den förstärkningar där ryggsäcken sliter på jackan? I specifikationerna kan man se andningsförmåga, vattentäthet och vikt. Man får inte glömma att priset ska vägas in. Att ställa miljökrav när man handlar friluftskläder gör att ännu ett kriterium ska vägas in när man bestämmer sig.

VandringIbland ser man på namnet att ett klädesplagg kan vara mer miljövänligt än andra, men ofta måste man läsa mer om varje klädesplagg och läsa beskrivningen. Ibland ser man på namnet att ett klädesplagg kan vara mer miljövänligt än andra, men ofta måste man läsa beskrivningen om varje klädesplagg. Det har bland annat Naturkompaniet.

Friluftsklädernas miljöbelastning

Klimat

Det krävs energi för att framställa kläder. Syntetfibrer görs av olja. Naturfibrer kräver areal, eventuellt hugger man skog för att ge plats till åkrar och betesmarker. Ull tänker man kanske är bra för miljön eftersom det inte är framställt av olja, men det ger stora utsläpp av växthusgaser enligt en del livsloppsanalyser. Lägg till att yllekläder ofta slits snabbare och därmed måste ersättas tidigare.

Vill du minska påverkan på klimatet kan du se efter friluftskläder av återvunnet material. Bland annat regnkläder och fleece kan tillverkas av återvunnen plast.

Mikroplaster

Mikroplaster är ett okänt miljöproblem för många. Små fragment från syntetkläder, framför allt fleece, lossnar och hamnar i naturen. Det tar lång tid innan plasten bryts ned i naturen. Plankton tror mikroplasten är mat och äter upp det, fiskar äter plankton. Till slut hamnar fisken på vår tallrik. Problemet har uppmärksammats nyligen och kläder är bara en av många källor till mikroplaster, mest kommer från slitage av däck. Kanske kommer det vara mer i fokus när nya material utvecklas i framtiden.

Fluorkarboner

GranskogFluorkarboner är en grupp molekyler som ger tyg en hal yta. De är därför effektiva till impregnering av friluftskläder. Det finns många olika typer, men vanliga förkortningar är PFC, PFOA och PFOS.

En del anser att dagens regnkläder utan fluorkarboner som andas är sämre för miljön på grund av att de inte håller tätt lika länge. Några tillverkare av friluftskläder väljer därför att fortsätta med fluorkarboner, men använder molekyler med kortare kedjor till dess att det finns bättre alternativ. Nyttan av att byta till andra fluorkarboner med kortare kedjor är omdiskuterat.

Gore skriver på sin hemsida att de inte har alternativ som är tillräckligt bra. De räknar med att ha alternativ på marknaden under 2018.

Fjällräven anser det redan finns alternativ, men det kräver att konsumenterna impregnerar kläderna oftare. Vet du inte hur man gör? Läs min artikel om impregnering av regnkläder så kan du använda regnkläderna längre innan de behöver bytas ut.

De flesta stora producenter av friluftskläder har en plan för att fasa ut fluorkarboner. Du hittar en översikt över vilka planer några företag har på Svenska Naturskyddsföreningens hemsida.

Kemikalier i framställningen

Vid framställningen av en del tyger behövs stora mängder kemikalier. Om du väljer friluftskläder av bomull på grund av att det är naturligt och miljövänligare än syntetfibrer bör du tänka dig för en gång extra. Bomullsplantager kräver stora mängder bekämpningsmedel, bomull kan därför vara ett sämre alternativ till syntetkläder ur miljösynpunkt.

Var observant på hur produktbeskrivningen är formulerad när du köper bomullskläder. Kläder av ekologisk bomull är bättre om du hittar det, men luras inte att tro att tygerna är fria från kemikalier. Det betyder bara att bomullen är ekologiskt odlad, men tygerna kan ha färgats med miljöfarliga kemikalier.

Lyocell och viskos tillverkas av växtfibrer, bland annat bambu och gran. De framförs ofta som miljövänliga alternativ till bomull. Det är stora skillnader i framställningen av tyget, där viskos ofta är ett sämre val på grund av större utsläpp av kemikalier.

Polyester och akryl är två olika typer av plaster som används i kläder med stor skillnad i miljöbelastning. Akryl kräver större mängder kemikalier vid framställningen och bör därför undvikas om du kan välja polyester.

Egenskaper för material som används i friluftskläder

Akryl

Se Syntetfibrer.

Andande vattentäta tyger

Andande vattentäta tyger (BWR, breathable water resistent), till exempel Gore-Tex och Dermizax, har hål som är så små att de släpper genom vattenånga. Vattendropparna ytspänningen gör att flytande vatten inte kommer genom. Det fungerar i teorin, men i praktiken är det en avvägning mellan andningsförmåga och vattentäthet. Andningsförmåga och vattentäthet anges ofta i produktspecifikationerna för regnkläderna. För att förbättra vattentätheten bör kläderna av andande vattentäta tyger impregneras.

Luva på vinter jackaBambu

Bambu är behaglig varma dagar och används ofta i svala skjortor. Det håller dålig lukt och bakterier borta. Bambu odlas miljövänligt eftersom det både växer snabbt och inte kräver bekämpningsmedel, men se mer om användningen av kemikalier högre upp.

Bomull

Bomull tar lång tid att torka, det kyler också när det är vått. Bomullskläder bör därför inte användas närmast kroppen. Ventile är en typ av bomullstyg som sväller när det blir fuktigt, det håller därför regnet ute bättre än många andra tyger när det används i skalkläder.

Dermizax

Se Andande vattentäta tyger.

Dun

Dun isolerar bra, är lätt och kan komprimeras. Dun isolerar dåligt när det är vått, men det finns hydrofobiskt dun som står mot fukt betydligt bättre än vanligt dun.

Fleece

Fleece är en typ av tyg som består av polyester. Det isolerar bra i förhållande till många andra tyger som används i friluftskläder, men inte lika bra som dun. Fleece kan göras av både ny och återvunnen plast.

G1000

G1000 är ett tyg bestående av bomull och polyester som används av Fjällräven, framför allt i byxor och skaljackor.Dåligt väder

Gore-Tex

Se Andande vattentäta tyger.

Kevlar

Mycket slitstarkt och styvt material som bland annat används i tyger i en del friluftskläder. Kevlartyget används sällan till hela plagg, men till förstärkning på utsatta platser.

Merinoull

Ull från merinofåren är mjukare än många andra typer av ull. Det är därför populärt till underställ.

Polyamid

Se Syntetfibrer.

Polyester

Den vanligaste syntetfibern, se Syntetfibrer.

Syntetfibrer

Det används olika typer av syntetfibrer i tyger för friluftskläder, bland annat polyester och polyamid. Syntetfibrer drar inte åt sig fukt lika mycket som naturfibrer och torkar snabbt. De används därför ofta i underställ och byxor. Råvaran är ofta fossil, men det är möjligt att tillverka syntetfibrer av återvunnen plast.

Ull

Friluftskläder av ull torkar långsamt, men värmer bättre än kläder i andra material när det är vått. Det gör att det passar till underställ och sockor. Ullunderställ är också populära närmast kroppen på grund av att de håller sig luktfria betydligt längre än syntetkläder. Ullfibrer har dålig hållfasthet, därför tillverkas sällan friluftskläder enbart av ull. Genom att blanda in syntetfibrer kan kläderna få betydligt bättre hållbarhet.

Ullfrotté

Ett frottétyg som består av ull och olika syntetfibrer. Enligt Woolpower tillverkar tyget är det mjukare mot kroppen, varmare och mer slitstarkt.

 

Läs mer om olika typer av friluftskläder i andra artiklar.

 


Gilla

Har du kommentarer, frågor eller vill dela med dig av dina erfarenheter? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.