Vantar


Händerna är en av de kroppsdelar som är mest utsatt för att frysa när det är kallt. Långa smala kroppsdelar förlorar värmen snabbt, man måste dessutom ibland ta av vantarna för att ordna med packningen.

Viktigaste tipsen om vantar

  • Tunna vantar som inte är vindtäta räcker på sommaren.
  • Man behöver ofta vindtäta och vattentåliga skalvantar höst, vinter och vår.
  • Lagerprincipen är viktig också på händerna, använd skalvantar med ett eller två foder under.
  • Använd ull innerst.

Vantar på sommaren, hösten och våren

På sommaren räcker det ofta med tunna vantar som varken är vind- eller vattentäta. Det bästa är ofta ett par ullvantar, de som man stickar själv duger utmärkt.

Ägnar man sig åt friluftsliv på hösten däremot ställs det högre krav på vantarna. Förutom ett isolerande lager bör man ha ett lager utanpå som står emot regn och vind och håller isoleringen torr. Man kan antingen ha ett par skinnhandskar som är väl impregnerade med fett eller vax som man använder till läderskor, eller av vattentätt tyg. Skalvantar av ett vattentätt andanda tyg kan ofta vara ganska dyra, runt 800 kronor är inte helt ovanligt; nästan en fjärdedel av vad ett bra enmanstält kostar, men det finns också alternativ för runt 500 kronor.

I affärer som säljer kläder från försvaret kan man ofta hitta skalvantar som kostar en bråkdel av vad liknande vantar skulle kosta i en vanlig affärer. Är man intresserad kan man också sy skalvantar själv. Fodret bör inte sitta fast i skalet, eftersom det lätt blir för varmt samtidigt som det är för kallt utan något på händerna som skyddar mot regn och vind. Det går också snabbare att torka vantarna om lagren kan tas från varandra.

Vantar på vinteren

VantePå vintern ställs det ännu hårdare krav på vantarna än på hösten. Det är ett måste att ha vantar och inte handskar. På handskar är alla fingrarna ensamma och får därför inte värme från varandra. Kalla fingrar kan i vantar röra sig på helt andra sätt för att få upp varmen eller hållas ihop. Även om tummen är ensam när man har vantar på sig kan den lätt läggas i de andra fingrarna, även om man håller i stavar samtidigt.

Jag har med mig två par ullvantar och skalvantar på tur på vintern. Jag har ett par hemmastickade ullvantar som har tovats för att bli varmare. Dessutom har jag ett par av ett tunt ulltyg. Dessa kan jag ha utanpå varandra för att det ska bli ännu varmare. På kalla dagar har jag dessutom ett par tunna torgvantar, som är handskar med avklippta fingrar. Genom att fingrarna är fria kan man göra nästan allting som man kan med helt fria händer, samtidigt som man behåller en stor del av värmen.

Över ullvantarna använder jag alltid skalvantar som skyddar ullvantarna mot snö och slitage mot stavarna. På vintern när det är kallt är det inte lika viktigt att skalvantarna står mot fukt, men kom i håg att det kan bli regn också på vintern.

Ull innerst

Det är ett måste att använda vantar av ull när man åker skidor på vinteren. När man tar av vantarna kommer det lätt in små mängder snö, du tar på saker med snö med torgvantarna på och får snö på händerna. Dessutom kan det samlas svett i dem under dagen även på kalla dagar. Detta gör att det samlas en del fukt under dagen, och fleece känns därför mycket kallt efter ett tag. Jag upplever ibland att vindtäta fleecehandskar med fingrar känns kallare än torgvantar av ull efter en halv dag ute. På grund av fukten ska vantarna med ned i sovsäcken på kvällen.

Fotografering med ullvantar

Stickade ullvantar är varma och smidiga så man lätt kommer åt knappar på kameran.

Ännu en skillnad mellan vinter och höst är att de slits snabbt. På hösten har man dem inte på sig hela tiden och när man använder händerna tar man av sig vantarna. På vintern däremot har man på sig vantar hela dagen, de slits mot stavar och spadar. Därför är livslängden på skalvantar ganska kort. Jag räknade ut att mina första skinnvantar från Hestra fick ett hål på tummen efter tio veckors skidåkning. Det finns vantar som är förstärkta på olika sätt, bland annat med kevlar. De kevlarförstärkta är betydligt dyrare än de med vanlig förstärkning, men man kanske sparar man in det höga priset när man inte måste köpa nya vantar lika ofta. Dessa är mycket styva och det blir därför svårare att ordna med packningen med dem på.

Sovsäcksvantar

Det finns vantar som är varmare än två lager ullvantar. De är fyllda med dun eller syntetisolering som man använder i sovsäckar. De kostar runt 500 kronor och kan vara värda sin vikt i guld och mer än det om du är frusen. Eftersom jag inte känner till något bra samlingsnamn på denna typ av vantar brukar jag kalla dem för sovsäcksvantar.

Inga friluftskläder värmer, de gör bara att du behåller varmen som du själv annars skulle avge till luften runtomkring. Trots det så kan det faktiskt kännas som att de värmer när man stoppar in en varm hand i dem. Personligen klarar jag mig utan sovsäcksvantar, men har du problem med kalla händer är det helt klart något du borde se på. Ska du ha sovsäcksvantar måste du ha skalvantar som är större än vanligt för att få plats under. Detta är viktigt eftersom yttertyget oftast är tunt och inte anpassat att slitas som ett ytterlager. De är inte heller anpassade för att man ska kunna åka skidor med dem, det kan över tid förstöra fodret. Sovsäckvantar är däremot mycket bra om man är frusen på fingrarna när man ska sätta upp eller ta ned tältet eller fotograferar.

Andra sidor med tips om hur du håller dig varm

Hålla värmen

Underställ för friluftsliv

Mellanlager och värmelager

Huvudplagg: Mössa, ansiktsmask och glasögon