Friluftskök – Stormkök, multibränslekök och gaskök


Friluftskök hör till det som tar längst tid att slita ut, så man bör ha i tankarna vilken typ av friluftsliv man eventuellt kommer hålla på med om några år. Med de tips du får i denna artikel kommer du ett steg närmare ett friluftskök som blir med dig på många turer framöver.Senast uppdaterad 10 juni 2017

Sidan innehåller affiliatelänkar, men åsikterna är mina egna.

Viktigaste egenskaperna för olika typer av friluftskök

Viktigaste egenskaperna för olika bränslen och friluftskök

  • Sprit: Tungt, men miljövänligt. Köken är enkla, men tunga.
  • Gas: Lätt, men dyrt och fungerar dåligt i kyla. Driftsäkert.
  • Bensin: Billigt och fungerar i kyla, men riskfyllt.
  • Fotogen: Billigt och fungerar på vintern, men kräver lång förvärmning.
  • Ved: Mysigt och kan hittas på många platser, men man är utsatt för dåligt väder om man inte har en kåta.
  • Multibränslekök: Fungerar med många bränslen, men komplicerade att använda.

När man köper ett friluftskök måste man först bestämma sig för vilket bränsle man ska  använda, alla kök kan nämligen inte användas med alla bränslen och de olika bränsletyperna har olika egenskaper och lämpar sig för olika typer av friluftsliv. Jag börjar därför med att gå igenom egenskaperna för olika bränslen och därefter kommer information om köken.

Multibränslekök med bränsleflaska för fotogen och bensin.

Multibränslekök med en flaska för flytande bränsle.

Bränsleåtgång

Ta gärna med lite extra bränsle till köket på turen. Jag har aldrig blivit utan varm mat på grund av att någon annan i gruppen ville spara något hekto, men jag kan tänka mig att stämningen i tältet inte skulle bli den bästa om det sker. Detta är särskilt viktigt på vintern då man ofta är beroende av att ha bränsle till att smälta snö för att få dricka. Jag beräknar en halv dl bensin/fotogen på sommaren per person, det dubbla på vintern då man måste räkna med att smälta snö större delen av tiden.

Gas är det bränsle till feiluftskök som har högst energiinnehåll per kg, så du klarar dig på ungefär 4/5 av vad du måste ha med om du använder bensin eller fotogen. Kom i håg att densiteten för bensin och fotogen inte är på 1 kg/L, men omkring 0,8 kg/L. Använder du sprit måste du räkna med att ta med nästan det dubbla jämfört med bensin och fotogen.

Hur mycket man behöver är individuelt. Jag är ganska sparsam, använder vindskydd runt friluftsköket (mer om vindskydd hittar du i min artikel om Matlagningstillbehör) och värmer inte upp tältet. Ska man ha rumstemperatur i tältet på vinterturer blir det helt andra mängder som man måste ta med sig. Du kan läsa mer om mina matvanor för att få en bild av bränsleförbrukning i Matlagning på vintern.

Nedan är en beskrivning av de vanligaste bränslerna med för- och nackdelar. Priserna är för att använda lika mycket energi som det finns i en halv dl bensin. Det ska tas med en nypa salt. Det är ”vanliga” priser i stora förpackningar, men det går att hitta bränsle billigare om man letar lite. Köper man en liter fotogen istället för fyra eller 100 gram gas istället för 450 blir det betydligt dyrare.

Eftersom jag har mest erfarenhet av bensin och fotogen är de andra uträknade efter energiinnehållet och är därmed teoretiska värden. Jag har inte tagit hänsyn till att det kanske kan gå mer eller mindre energi till spillo i gas- eller spritkök.

Sprit

Det finns flera olika sorters sprit aom kan användas till friluftskök, rödsprit är det mest använda som man kan hitta på många ställen.

+ Miljövänligt eftersom det är framställt av förnyelsebara resurser. Det betyder att koldioxiden som släpps ut nyligen har tagits från atmosfären.
– Innehåller lite energi i förhållande till vikten. Jämfört med de fossila bränslena nedan måste man nästan ha med sig dubbelt så många gram bränsle.
– Sotar, om man inte väljer sotningsfria alternativ.
Pris: 3,9 kr/dag.

Gas

Friluftskök

Gaskök

+ Lätt.
– Fungerar mycket dåligt i kyla. Gasen bör vara några plussgrader när man använder den. Gasol består av butan och propan. Propan har lägre kokpunkt, det medför att i kyla används bara propan (om det inte är för kallt, för då får du ingen gas) och butan förblir som vätska i behållaren. Detta kan orsaka höga flammor när man sedan tänder gasbrännaren i normal temperatur. Vid minusgrader måste man därför värma gasen på ett eller annat sätt. Om du har tid och inte alltför kallt kan du värma den innanför kläderna. Det kan också göras genom att man häller varmt vatten i en kastrull och ställer flaskan där. Det gäller med andra ord att ha en termos med varmt vatten innan man börjar använda köket. Det finns blandningar som kan användas i lägre temperaturer, men jag har ingen erfarenhet om dessa håller det som tillverkarna lovar. Dessutom är dessa dyrare.
– Flaskorna går inte att fylla, halvtomma flaskor måste användas fram till dess att de är tomma.
– Kan vara svårt att få tag på, särskilt på resor utomlands.
Pris: 3,4 kr/dag med sommargas. Ska du ha vintergas blir det betydligt dyrare.

BensinMultibränslekök som använder bensin som bränsle.

+ Billigt om man använder vanlig bilbensin. Bilbensin bör inte användas när man lagar mat i tält eller andra slutna utrymmen, eftersom de innehåller en mängd olika ämnen som man inte bör få i sig. Välj istället alkylatbensin för 4-taktsmotorer. 2-taktsbensin innehåller oljor som kan täppa igen slangarna.
+ Går att få tag på i alla världens hörn.
+ Fungerar bra i kyla.
– Mycket lättantändlig. En del säger att man helt ska undvika att använda bensin på grund av risken. Jag har ännu inte mött någon som råkat ut för en olycka. Jag använder ibland bensin till mitt mitt multibränslekök, men genomför ett sök på internet för att bilda dig en egen uppfattning om riskerna. Var speciellt försiktig med att använda bensin till friluftsköket på sommaren, en varm sommardag kan det bli en del lättantändliga bensinångor runt brännren.
– Kan torka ut packningarna. Smörj därför in dem med silikon med jämna mellanrum.
Pris: 2,5 kr/dag med 4 takts miljöbensin. Räkna med det nästan det tredubbla för ren bensin.

Fotogen

+ Billig.
+ Väljer man rätt sort kan den användas på vintern. Fel sort kan stelna vid låga temperaturer. ”Statoil blå” har jag testat utan problem på vintern.
– Sotar, vilket kan ge stopp i slangar. Detta gäller framför allt de som heter lampolja. Undvik att använda det till friluftskäket även på sommaren om du har alternativ.
– En del sorter stelnar i kyla.
– En del nämner lång förvärmningstid som en dålig egenskap. Personligen anser jag att om valet står mellan fotogen och bensin, som också måste förvärmas, är inte den lilla skillnaden i förvärmningstid ett problem.
Pris: 1,4 kr/dag.

VedVed som bränsle: Lägereld med kaffekittel

+ Miljövänligt.
+ Går att få tag på i naturen. Även på kalfjäll går det ofta att hitta  tillräckligt för att laga mat. En pinne här och en rot där går alltid att hitta. ”Många pinnar små blir till ett stort bål” eller i alla fall en liten eld som man kan laga mat på. Svårast att hitta ved kan det ofta vara vid populära lägerplatser.
+ Bra stämning. En del kan sitta i timmar och se in i lågorna. För många är detta en mycket viktig del av att ägna sig åt friluftsliv.
+ Mycket lätt. Både bränsle och kök kan lämnas hemma. Torr näver (och kanske lite tändved) är det enda som tynger ryggsäcken.
– Tar tid att samla ihop. Inget för den som ska försöka gå så långt som möjligt, slå
läger sent och snabbt vill ha en middag.
– Inte särskilt användervänligt när det regnat mycket den senaste tiden. Är man inte säker på sina färdigheter i att göra upp eld bör man ta med sig ett friluftskök för säkerhetsskull. Läs mer om hur du gör upp eld även om veden är våt i Göra upp eld.
– Går inte att använda i vanliga tält. När det regnar eller är hård vind finns det trevligare
sysselsättningar än att sitta ute och laga mat.
– Det finns en del lagar om vad man får ta som ved och när man får göra upp eld. Se mer om detta i Friluftslagar.
Pris: 0 kr/dag. Jag förutsätter då att du använder den ved du hittar ute i naturen.

Gaskök

Om du har bestämt dig för gaskök blir nästa steg att bestämma sig för om man ska ha ett ”superlätt” kök på runt ett hekto eller ett som är lite tyngre där man har gasflaskan sammanbunden med en slang till brännaren. Största nackdelen med de lätta köken är stabiliteten, när man fäst köket på gasflaskan kan den bli ganska hög. Med en full kastrull upplever många det som vingligt, det gäller att se upp så inte maten hamnar på marken. Det finns stödben som man kan sätta på, vilket i alla fall gör köket lite mer stabil

Gasbrännare

Gaskök som monteras direkt på gasflaskan. Lätt, men ostabilt.

Gaskökens instabilitet gör att det är viktigt att ställa köket på fast mark. Om du placerar det på mossa eller annan vegetation kommer det välta alltför lätt, även med stödben.

Gaskök är mycket lätta att använda. Man skruvar fast brännaren på gasflaskan, släpper ut gas och tänder på. På många gaskök finns en piezotändare som består av en knapp som man trycker på för att antända gasen. En del gaskök kan vara högljudda. Det kan vara bra att välja ett som du vet inte väsnas alltför mycket eller hört andra säga har en godtagbar ljudnivå. Pris på gaskök ligger mellan 300-1500 kronor om brännaren står vid sidan av flaskan. Pris på toppmonterade är mellan 350 till 700 om du ska ha ett kök utan vindskydd, man får räkna med lite mer för modeller med vindskydd. Vindskydd kan till en del modeller köpas separat.

Populära gaskök: Optimus Crux NA, Primus Lite UN och Optimus Elektra.

Stormkök

Stormkök har ordentliga vindskydd som skyddar lågan mot vinden. Den mest kända tillverkaren av denna typ av kök är Trangia. Spritbrännare är det mest klassiska att använda i stormkök, men det går ofta att välja gasbrännare istället. Dessutom kan en del multibränslekök sättas in i vindskydden.

Stormkök är tunga, jag väljer bort detta till fördel för multibränslekök eller gaskök med lätta, hopfällbara vindskydd. Sprit är svårt att reglera lågan på och det tar lång tid att få maten varm, särskilt på vintern. Dålig effektivitet kan man åtgärda med hjälp av ett värmeljus under, men se upp så det inte blir för varmt, då blir flammorna för höga. För andra bränslen gäller ungefär samma saker som det jag skriver om gaskök och multibränslekök.

Att använda spritkök är nästan lika enkelt som gaskök, det är bara att hälla bränsle i en skål och tända på. Det finns ändå några misstag som man kan göra. Blås inte ut flamman om du är färdig med matlagningen, lägg istället locket på för att kväva lågorna. Jag har aldrig testat att blåsa ut själv, men det sägs att risken är stor för att man får brännskador i ansiktet.

Ett annat misstag man kan göra är att man fyller på bränsle när det är lågor kvar. Kontrollera noggrant så att det verkligen har slocknat när du häller ned mer. Det kan ibland vara svårt att se flammorna när solen skiner. Häller du på mer sprit på lågorna riskerar du att hela flaskan antänds, vänta med att hälla på mer bränsle till dess att skålen är så sval att du kan hålla den i handen.

Stormkök köper man oftast kompletta med kastruller. Priset för ett stormkök är på minst 350 kronor för den minsta modellen. För större modeller med dyrare kastruller kan det priset vara över 800 kronor. Ska man ha en gastillsats blir det ännu dyrare.

Multibränslekök

Multibränslekök - friluftskök

Matlagning i yttertält med multibränslekök.

Multibränslekök är den typ av kök som jag oftast använder eftersom jag vill ha ett kök som kan användas året runt. Jag köpte en Optimus Nova i 2000 som jag har använt på de flesta turer sedan dess. Vilka bränslen du kan använda till multibränslekök varierar. Du kan använda fotogen och bensin till alla. På en del kan du dessutom använda gas och på andra diesel eller sprit. I Optimus Nova kan du till och med använda rapsolja.

Multibränslekök kräver mer underhåll än andra kök. Några delar måste bytas ut en gång i bland, ha med dig reparationssats och manualen. För personer som sällan går på turer kan de upplevas som för komplicerade. Det krävs också mer för att tända multibränslekök, men man vänjer sig snabbt. Läs mer om detta i artikeln Använda multibränslekök.

Precis som med gaskök kan de vara mycket högljudda, men det varierar mellan olika modeller. Jag anser att om man ska ut på vintern är multibränslekök ett måste på grund av att sprit är för långsamt och gas inte fungerar ordentligt i kyla.

Du kan hitta ett multibränslekök för under 1500 kronor, men en del modeller kostar över 2000. I tillägg till själva köket behöver man reparationssats som måste förnyas när man använt delarna. Ska man räkna på priset för hela multibränslekökets livslängd måste man också ta med priset på reparationssats som kan skilja ganska mycket. En reparationssats till Optimus Nova kostar omkring 200 kr mer än om man ska ha en till Primus Omnifuel. Över tid blir därmed Nova ganska dyr. Det är en kostnad som man inte får glömma när man jämför priser. Omnifuel skulle utan problem kunna vara dubbelt så dyr, men ändå bli billigare än Nova över tid.

Multibränslekök är oftast dyrare än gaskök i både inköp och extradelar. Räknar man med priset på bränslet kan det däremot bli billigast i längden eftersom man kan välja billiga bränslen.

Populära multibränslekök: Primus OmnifuelMSR XGK Expedition och Optimus Nova.

Om du ska köpa friluftskök är du kanske också intresserad av:

Matlagningstillbehör

Använda multibränslekök

Matlagning på vintern