Om att sy sin egen friluftsutrustning


Att sy utrustningen själv sparar pengar och är roligt, men tar en hel del tid. Med lite träning kan du tillverka många saker på egen hand, utan att det går ut över funktionaliteten.

Varför tillverka sin egen friluftsutrustning?

Orsaken till att man tillverkar sin egen friluftsutrustning varierar beroende på vem man frågar. För det första finns inte alltid den utrustning som man vill ha. Många som tillverkar sin egen utrustning saknar detaljer på det som kan köpas, eller så finns inte alla detaljer som man vill ha på samma produkt. Jag frågade en smal person som var 195 cm lång varför han sydde en jacka. Han svarade att till skillnad från de jackor han kunde hitta i affären så passade den faktiskt. Sedan finns det en ekonomisk aspekt. Jag har som en grov riktlinje att det man gör själv kostar 20% av vad en färdig vara från en friluftsbutik kostar. Detta varierar en del. Ett par skalvantar i ett vattentätt andande tyg kostar ofta över 800 kronor, syr du själv klarar du dig under 50 kronor (läs egen artikel om att sy skalvantar. När det däremot gäller tält, sovsäckar och annat som kräver mycket tyg och lite arbete är möjligheterna att spara pengar mindre eftersom man får bra rabatt när man beställer några kilometr tyg istället för bara några få meter. För att det ska löna sig ekonomiskt att sy sin egen friluftsutrustning kan man inte räkna in timlön. För de flesta med fast arbete skulle det då bli dyrare att tillverka egen utrustning, men man får inte glömma det som kanske är det viktigaste argumentet för de flesta: Att det är roligt.

Symaskin

Vad krävs för att sy friluftskläder?

Det krävs inte så mycket för att sätta i gång med att sy sin egen friluftsutrustning. Till skillnad till om man bygger kajaker, pulkor, skidor eller andra hårda saker så behövs inte en verkstad eller en mängd verktyg. Du behöver ett bord (köksbordet fungerar oftast utmärkt), en symaskin (din mamma har säkert en som hon lånar ut om du inte har en egen), en vass sax (det är värt att köpa en ordentlig i en tygbutik, även om den kostar mer än den för fem kronor på IKEA) samt några småsaker (nålar, sprättare…).

Har du inte sytt sedan du slutade i skolan för många år sedan? Börja med något enkelt för att bli van vid symaskinen igen. ­Packpåsar är en bra början. Arbeta dig uppåt mot allt mer komplicerade saker, så kommer andra så småningom inte se skillnad på tältet du sytt och ett från Hilleberg.

Köpa vattentäta tyger, fleece, spännen…

Jämfört med gardintyger är det inte lika lätt att köpa vattentäta tyger och annat som kan behövas för ditt projekt. Går du till en vanlig tygbutik för att köpa vindtät fleece, kevlarförstärkta tyger, tältduk, dun av hög kvalitet eller andande vattentäta tyger kommer du antagligen tomhänt hem. Det mesta måste beställas från internet. Jag känner inte till någon butik i Sverige eller Norge som har ett stort utbud av tyger, dun och spännen för friluftsutrustning. Svenskar kan utan problem beställa från Shelby i Finland eller Extremtextil i Tyskland. Hos nämnda försäljare kan du få tag på det mesta av tyger, spännen och blixtlås som en hängiven gör det självare med intresse för friluftsliv kan behöva.

Diverse tillbehörNär du gör en beställning är det viktigt att få översikt över vad du ska beställa. Ofta köper man för flera projekt, så det gäller att skriva upp vad man ska ha till varje projekt och därefter slå ihop allt till en beställning. Ta gärna med produktnummer i översikten så du hittar produkterna lättare senare. Denna översikt bör du spara på. När du några månader senare funderar vilket tyg eller vilken storlek på kardborrelås du ska ha till vilket projekt är översikten mycket viktig. Samma sak gäller när du behöver ny friluftsutrustning och ska beställa en ny omgång. Då kanske du vill ha samma tyg eller en mindre storlek på blixtlås. Att då kunna jämföra med förra beställning gör det betydligt lättare.

Arbetsflöde när man syr friluftsutrustning

När jag sytt friluftsutrustning har jag aldrig utgått från ett mönster. Jag har iställat använt en färdig produkt som jag är nöjd med som utgångspunkt, antingen på en som finns på riktigt, en jag bara har i huvudet eller sett på en bild. Jag hade aldrig sett ett par dunbyxor på riktigt förrän jag såg de som jag själv har sytt. Genom att inte utgå från mönster tränas man i att improvisera, anpassa och blanda olika saker för att få önskat resultat.

BlixtlåsOm man inte har mönster är det viktigt att testa passform med billigt tyg innan man börjar sy på riktigt. Det kan verka som om det tar onödigt lång tid att tillverka samma sak två gånger, men jag upplever det som att man sparar tid, och inte minst pengar. Man behöver inte göra alla momenten och det kan göras slarvigare. Inte minst sparar man pengar på att testa på ett utslitet lakan istället för tyget för over 100 kronor per kvadratmeter.

När man väljer vad man ska ha som förebild ska man vara kritisk. Ibland består ett klädesplagg av många olika tygstycken eftersom det förbättrar passformen. Andra gånger är det för att det ser snyggare ut. Många onödiga tygstycken gör att det blir mer komplicerat att sy och tar dessutom längre tid. Vantar som man köper från affären kan bestå av åtta tygstycken. Tre duger utmärkt och försämrar inte passformen.