Sy dunbyxor


Dunbyxor är dyra att köpa, man kan därför spara en del på att sy sina egna dunbyxor. Det är inte heller så svårt som man skulle tro.

Dunkläder är det varmaste och lättaste du kan ha på dig. Det kan också komprimeras mer än de bästa syntetfiber idag. Mer information om dun har vi i artikeln om sovsäckar och mer information om dunkläder har jag i Mellanlager och värmelager. Det finns ett stort utbud av dunjackor i butiken i en mängd olika pris- och viktklasser. Dunbyxor är betydligt svårare att få tag på. Det är inte så konstigt eftersom marknaden är ganska begränsad. De dunbyxor som finns och uppfyller minimumskraven (möjlighet att komprimera ordentligt och blixtlås längs hela sidorna så man kan ta på dem med skor på fötterna) är ganska dyra. Räkna med minst 3000 kronor. Att sy själv ger därför stor besparingspotential; mellan 500-1000 kronor kostar det att sy ett par dunbyxor själv. Då kan man få blixtlås längs hela sidorna, dun av hög kvalitet och lätt duntätt tyg.

Sy dunbyxor

Svårighetsgrad 

När jag berättade att jag skulle sy dunbyxor sade alla att det går inte. De förutspådde dun i hela lägenheten och världens undergång. Faktum var att jag inte mötte någon som trodde jag skulle klara av att få ned dunet i byxorna, allt skulle hamna på andra ställen. Jag hade inte tänkt så mycket på att det skulle bli svårt att fylla byxorna med dun förrän alla var kritiska till det. Vad jag tänkte mer på var hur svårt det skulle bli att sy. Jag hade inte så stor erfarenhet av att sy och jag kunde inte minnas att jag sett dunbyxor annat än på bild. Min slutsats när dunbyxorna var färdiga var att det var betydligt lättare att tillverka än vad de flesta trodde. Jag tror nog att de flesta kan få funktionsdugliga byxor, även med små erfarenheter i att sy. När jag skriver ”funktionsdugliga” så menar jag inte att de ser bra ut på catwalken, men att de håller dig varm. För att hålla nede svårigheten är denna beskrivning för en enkel modell. Det är genomsydda fack och ingen skyddsklaff inanför blixtlåset. Vill du ha ett lite mer komplicerat projekt som ger lite varmare dunbyxor kan du lägga till en dunfylld klaff innanför blixtlåsen och inte ha genomsydda sömmar. Detta betyder att man syr sömmar tvärs igenom bägge tyger. Detta läcker värme, men minskar risken kraftigt för att man syr ihop fel tyger genom att ett tygstycke kommer under ett annat. Du bör undvika onödiga hål i tyget där dunet förvaras eftersom dun letar sig ut överallt. En sak som man bör tänka på innan man ger sig på att sy dunkläder är att tyget borde vara tunt för att spara vikt. Eftersom man inte sliter så mycket på tyget behöver det inte vara så slitstarkt. Detta är lite svårare att sy i än många andra tyger eftersom det inte är styvt.

Du behöver

  • Lätt vind- och duntätt tyg. Detta är ofta tyger som dessutom är vattentäta och andas. Det behöver inte vara trelagerstyg. Sidan med det oskyddade membranet ska vilket fall som helst vara in mot dunet och är därmed skyddat.
  • Lätt duntätt tyg. Denna ska sitta på insidan. Det er praktiskt om inner- och yttertyget ser olika ut för att kunna skilja dem lätt när du syr.
  • Förstärkningstyg. Du behöver ett kraftigare tyg, eller i alla fall dubbelt lager, på knän, bak och insidan av bena längst ned för att skydda mot stålkanter.
  • Finns att köpa hos en del försäljare av tyger som är anpassade för friluftsliv, bland annat hos Extrem textil. De har också andra isoleringar om du inte vill använda dun. Går också att slakta ett duntäcke, men kvaliteten är sämre där. Kuddar innehåller mycket fjäder som tar stor plats, men inte värmer lika bra som dunet. Vill du ha en dunbyxa av hög kvalitet bör du därmed köpa dun specielt till detta.
  • 2 st blixtlås. De ska gå att öppna helt (kallas för ”Open end”) och vara lika långa som byxan.
  • Bred kardborre.
  • 2 st plastspännen.

Gör så här

Sy först en testbyxa. Denna behöver du inte vara noga med och spännen i midjan behövs inte. Dessutom är det inte så viktigt att du sätter på blixtlås. Fyll den med något för att simulera att det är dun i den. Det blir ganska mycket tyg att hålla rätt på efter ett tag, så det är lätt att tyget viker sig och blir fastsytt där det inte ska. Om du har genomsydda sömmar ska ytter- och innertyget vara lika stort. Det är praktiskt om ytter- och innertyget ser olika ut också när du syr testbyxan.

Börja med att klippa ut tyget efter den testbyxa du har sytt och sprättat upp. Sy sicksack i kanterna på de tyger som fransar sig i kanten. Särskilt innertyget kan vara så tunt att du måste minska trådspänningen för både över och undertråd för att undgå att tyget trycks ihop av sytråden. Se i manualen till din symaskin om du inte vet hur man gör.

Sy ihop de delarna som ska vara på insidan. När man syr dunkläder är det viktigt att tänka på dunläckage. Dun kan leta sig fram i en mängd hål där du inte trodde det var möjligt. Detta innebär att du ska sy med en liten nål och kort stygnlängd när du ska sy ihop delar. Att sy dubbel söm, en innanför den andra, är en fördel, inte bara med tanke på om en söm skulle gå upp. Det gör också att dun som ska leda sig mellan tygstyckena måste leta sig igenom två täta sömmar. Du ska inte sy ihop delarna på utsidan av benen, där ska du senare sy fast blixtlås.

Stoppa dun i dunbyxor

Vik in 1 cm på övre och undre kanten av förstärkningstyget som inte ska inngå i sömmarna till byxtyget och sy fast på yttertyget. Nu ska du använda långa stygn eftersom du vill ha så få hål som möjligt. Sy ihop de delarna som ska vara på utsidan. Precis som med innertyget ska du vänta med att sy där dragkedjorna ska vara. Du ska nu ha två separata byxor: en med yttertyg och en med innertyg.

Sy ihop ytter- och innertyg. Detta gör du genom att sy skiljeväggarna som ska hålla dunet på plats och hindra att allt dun samlas längst ned. Eftersom facken ska vara genomsydda gör du det genom att sy rätt genom båda tygerna. Dessa ska sys med långa stygn på tvärs av byxan. Orsaken till att stygnen ska vara långa är inte bara att du vill ha så få hål som möjligt, utan också för att dunet ska fördelas jämnt. Om ett fack får för mycket dun kommer det överflödiga tryckas ut från det facket till de som ligger runt. Lagom höjd på facken är 15-20 cm.

Sy upp vid fötterna genom att vika upp någon centimeter och sy fast (precis som det är på alla byxor). Vik också ned minst 5 cm i midjan och sy ihop. Sy fast plastspännena genom att klippa ut yttertyg i två fyrkanter och sy fast det. Gör ytterligare två fyrkanter som är betydligt längre och sy fast ena sidan av karddborrebandet i den. Sy fast andra sidan av kadborrebandet i midjan. Sy därefter fast tygstycket med kardborrebandet i midjan.

Nu är byxorna redo för att fyllas. För att ta reda på hur mycket dun det ska vara i varje fack ska du uppskatta genomsnittlig tjocklek i facken. Därefter räknar du ut area på varje fack och multiplicerar med genomsnittlig tjocklek. Multiplicera med den volym dunet behöver när det är fluffigt. Har dunet 750 i fillpower bör du ha 1 ounce (28 g) till 750 kubik tum. Varför sydde man bara i syslöjden på skolan? Man borde ha fått sy på mattelektionerna också.

När du har räknat ut mängden i varje fack kan du börja stoppa in dunet. Ta med dig en våg, en hink, dunet, byxorna och tejp/klädnypor in på ett litet rum. Om du har en hundvalp så får inte den följa med. Sätt hinken på vågen och nollställ. Med försiktiga rörelser för du över dun i hinken till dess att vågen visar det tal du ska ha. Förflytta sedan in dunet i byxan och tejpa för öppningen eller försegla med klädnypor. Även om en del dun flyger ut kommer du knappast att tappa mer än ett gram om du är försiktig, men lite svinn får man räkna med. Bry dig inte om ifall det är en trång kanal mellan benen som är enda förbindelslänken mellan två delar av ett fack. Det kanske blir kallt på ena sidan första gången du har dunbyxorna på dig, men det fördelas snabbt om du sett till så kanalen mellan delarna är tillräckligt stor.

Tillslut facken med en söm där det varit öppet. Sy fast dragkedjorna med dubbel söm.

Verkar det komplicerat och svårt? Om du inte bryr dig om utseende är det inte så svårt om du bara kommer i gång.