Sista dagen på tur. Lite vemodigt, men också härligt. Under fyra veckor har det skett mycket, både med mig och naturen.
Sista dagen hade jag för en gångs skull en tid att passa, målet var att hinna hem innan affären stängde. Jag hade ställt in väckarklockan på ringning för att vara helt säker på att inte behöva stressa, men vaknade före den. Även om det har varit en bra tur kändes det inte trist att gå hem, kanske mycket på grund av att jag ser fram emot att planera nästa tur som ska gå genom de finaste turområderna Skanderna har att erbjuda. Bortsett från en stund mitt på dagen var det i stort sett molnfri himmel och varmt, ibland alltför varmt. Jag avslutade med den samma backen som jag gått upp för fyra veckor tidigare. Även om den är några kilomter lång så tänkar man när man står på toppen att nu är det bara en nedförsbacke kvar, det tar jag i ett svep. Det blev för optimistiskt, jag blev tvungen att stanna och dricka i värmen. Flugorna som surrat runt huvudet började landa i ansiktet, de bet inte, men de var irriterande. Det blev en kort paus innan jag tog på mig ryggsäcken igen och fortsatte nedåt. En bra dag att avsluta på.
Sista lägerplatsen packas ihop.
Kontrasten var stor mot när jag startade turen. När jag startade klagade alla på kylan, folk diskuterade om det skulle bli sommar i år. Tidningarna skrev om att det varit den kallaste maj på lång tid. Nu pryddes kvällstidningarnas förstasidor av artiklar om värmen. Träden hade slagit ut längst ned i dalen, men den stora sommargrönskan kom under tiden jag varit borta.
Under dessa veckor har vandringsstaven blivit betydligt kortare, en liten kvist som var över fem centimeter från spetsen när jag startade var på spetsen några dagar innan jag avslutade turen. På utsidan av stortårna, som är det ställe skorna skaver mest, har det bildats något som ser ut som trampdyna. Denna trampdyna är hårdare och tjockare än huden under fötterna. Skägget är längre. Huden är brunare med en tydlig gräns där skjortan slutar. Kläderna är betydligt smutsigare. Inte minst, jag är många goda minnen rikare än när jag startade.
Från denna vinkeln ser det inte så brant ut till vänster om toppen. Det var på den sluttnignen jag var tvungen att avbryta kvällen innan.