På jakt efter gas i Belfast

Gasol är ett behändigt bränsle i köket på en båt. Problemet är att det kan vara svårt att hitta platser att fylla tomma flaskor.

Att fylla gas i gasflaskor från AGA visade sig svårare än jag hört de skulle vara. Jag bestämde mig därför för att det var bäst att ta sig till närmsta större stad för att reda ut detta. Det var inget problem med tillgången för tillfället, det viktiga var att ta reda på hur de kan fyllas. Eventuellt behöver jag en adapter.

Närmsta större stad var Belfast. Jag hade tänkt följa Skottlands kust, men Irland var trots allt kortaste vägen söderut. Belfast fick bli nästa destination.

Irland

Det första jag såg av Irland tydde på att ryktet om att det är en grön ö stämmer.

Belfast ligger längst in i en långgrund vik, perfekt för ankring. Bortsett från att tidvattnet gör att på många platser måste jollen bäras några hundra meter om man ska ur eller i den i lågvatten. Dessutom är det ostronbankar som täcker stora delar av viken där man inte får ankra. Efter lite letande på sjökortet hittade jag en plats där ostronområdet hade ett litet hack, det inte var alltför långgrunt och dessutom nära centrum.

Viken hade rikt fågelliv där tärnor, som jag inte sett sedan jag lämnade Norge, tagit över havssulornas störtdykande. Sälar letade mat och vilade på de gå stenarns som stack upp i viken. Även en och annan delfin hade vägen förbi.

Belfast visade sig vara allt annat än en turistmagnet. I alla fall de områden jag besökte. Låga intetsägande hus och mycket trafik som ibland gjorde det svårt att gå över gatan eftersom fotgängare ger företräde för bilar i Storbritannien.

Jag var inte här för att vara turist, men vad jag kunde se var misslyckad marin ingenjörskonst den enda turistattraktionen i centrum. Det är med andra ord inte bara Stockholm som lockar turister på det sättet, även om Vasa, till skillnad från Titanic kan ses på plats.

Det finns två företag som fyller gasflsaskor i Belfast. Ingen av dem ville fylla flaskor från andra företag. Om det ska fortsätta på det sättet borde jag köpa en regulator som ger mig möjlighet att använda andra gasflsaskor än de från AGA.

Borg

De yttre delarna av Belfast verkade mer attraktiva för turister, men dem såg jag aldrig annat än från båten.

Jag hittade ett företag som sålde allt möjligt som har med gas att göra. Det låg på en bakgata där du måste veta att något du letar efter faktiskt finns för att hitta fram. Innergården var fylld med glasflaskor och gasspisar som såg ut att ha stått där sedan 60-talet. Kontoret var grått utan pynt på de fönsterlösa väggarna. Ett tråkigt ställe att jobba på en solig sommardag.

Personalen var hjälpsamma. När jag berättade om mina problem sa de att om de frågar brukar det gå bra. Jag lämnade flaskan och gjorde andra ärenden.

De ringde några timmar senare. Jag hade kommit sex veckor för sent. En ändring i en föreskrift gjorde att de inte kunde fylla. Det finns ett företag en bra bit från Belfast som trots detta kunde göra det åt mig, men det skulle ta några dagar att transportera flaskan fram och tillbaka. Tid jag inte hade.

Jag hade vilket fall som helst fått svar på att det är möjligt att fylla flaskorna, om man pratar med rätt person. I andra länder längre söderut går det förhoppningsvis bättre. De säkerhetsregler som som var nog här för sex veckor sedan duger säkert fortfarande i Spanien och Portugal.

Belfast

Belfast by night.

Tärnor

Återigen var tärnor en del av faunan.

 

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.

 

Kategori: Segeltur.