Tips inför planering av vandringar och skidturer


När ska man ta semester för att göra en tur i fjällen? Var är det bäst att gå på tur? Vad ska man tänka på när man planerar hur långt man tar sig på en semester? 

Vad är bästa tiden för turer i fjällen?

Sverige ligger långt mot nord och har därför stora skillnader mellan årstiderna, men det är inte bara skidturer på vintern och vandring på sommaren som har stora skillnader. En skidtur är något helt annat i januari än i april. Man brukar prata om att fjället inte har fyra årstider, men åtta. Detta härstammar från rendriften som drev renarna på olika sätt under olika årstider.Matlagning

Här är en översikt över hur jag tänker på olika tider på fjället. Det präglas av att jag har varit mer på tur i fjällens södra delar.

Januari: Mörker, speciellt längst i norr. I Härjedalen och Jämtland får man tillräckligt med ljus för att kunna ta ordentliga skidtur i ljus, men glöm inte pannlampa. Du får uppleva mycket norrsken och stjärnhimmel om det är klart väder tack vare mörkret. Det kan vara osäkert skidföre även på fjället i början av januari, du kan bli tvungen att ta av dig skidorna och bära dem. Isar kan vara osäkra. Få går på tur umder januari. Det kan både vara härligt att få naturen för sig själv, men kan bli tungt om man måste spåra själv.

Februari: Dagarna blir längre och längre. Det är mer snösäkert. Sportlovstider startar, du kan börja få hjälp att göra spår efter snöfall. Det innebär också mycket buller av skotrar

Mars: Dagarna börjar bli så långa mot slutet av mars. Klart väder betyder kalla nätter, men solen värmer bra på dagarna.

April: Skidföret börjar försvinna i södra delarna av fjällen, mot slutet också i norr. Det börjar bli ljust hela eller nästan hela dygnet, även om man måste vänta ett tag på midnattssolen. Detta är månaden för dig som vill ha skidföre, men inte gillar kyla. Värmen är inte bara till glädje. Snön blir ofta rutten på soliga dagar. Man kan därför åka skidor med snö upp till knäna. Mycket folk och buller på fjället, speciellt under påsken.

Krypljung

Maj: Ofta en mellanperiod. För mycket snö för att gå, men för lite för att åka skidor. Snöskor är ett bra val. Djuren börjar vakna till liv.

Juni: Det ligger ofta en del snö på fjället i början av juni som du måste ta dig över, men mot slutet av månaden är det i stort sett barmark. Fåglarna är aktiva, men myggen håller sig till stor del borta. Midnattssol i norr. Blommorna börjar komma.

Juli: Turisterna vaknar i sina iden i söder där de legat i dvala sedan påsken. Varmt, men det kan komma snö året runt i fjällen, speciellt i norr. Mycket folk och mygg.

Augusti: Det börjar bli mörkare på nätterna. Myggen börjar bli färre. Blommorna är till stor del utblommade.Usikt

September: Höstfärger. Det börjar bli kallare med ökad risk för snöblandat regn. Nederbörden blir inte bara kallare, den blir också rikligare. September och oktober är ofta de nederbördsrikaste månaderna. Semestern är slut, även för de som dragit ut den i det längsta, men helgerna är det ofta många som tar en fjälltur. Jaktsäsong på bland annat ripa.

Oktober: Få personer på fjället. Regn och kyla. Snö kan göra det tungt att gå. Dagsljuset börjar sätta begränsningar på hur länge man kan gå utan pannlampa.

November: Ofta en mellanperiod mellan snö och barmark. Snöskor är praktiskt.

December: Skidföret börjar för hoppningsvis komma tillbaka. Mörkaste månaden. Det betyder stjärnor och norrsken. Man kan börja förvänta ordentligt låga temperaturer.

Var ska du gå på tur?

Nu vet du vad du kan förvänta vid olika delar av året. Nästa steg är att hitta en plats för vandringen.

De mest omtalade platserna är säkra kort. Från Grövelsjön till Storlien är ett exempel på populära områden i södra Sverige. I norr hittar vi Kungsleden och de stora nationalparkerna Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta.

Lägereld

De lite omtalade platserna kan vara det av en orsak, men det kan också vara bortglömda pärlor. Skarvheimen mellan Jotunheimen och Hardangervidda är ett exempel på sistnämnda. Bortglömd mellan två storslagna områden. En annan nationalpark jag länge undrade varför jag inte hört så mycket om är Skjækkerfjella – Blåfjella nasjonalpark. Den ligger på norsk sida norr om Storlien. Jag tog en tur genom hela nationalparken och upptäckte en orsak till att man sällan pratar om det. Det är mycket videsnår, det är inte markerat på norska kartor.

Är det populära leder är det lätt att vandra. Broar hjälper dig över bäckar och broar. Spänger hjälper dig över myrar. Nackdelen är att det kan vara mycket folk.

Många gillar höga, branta fjäll, men blir de för höga får du inte så många valmöjligheter i vägval, då är du styrd av hur dalarna går. Det behöver inte vara så att det är platser där bergen är som brantast som du får mest stigning. Det kan vara platt i dalarna. Nackdelen med branta fjäll kan istället vara att det blir stenigt. En led är ingen garanti för att du slipper blockmark.Gjendevatnet

Detaljplanering

När du har bestämt område är det dags att börja se på kartan. Har du inte köpt karta ännu hittar du kartor på Hitta.se eller på Lantmäteriets hemsida. Gå gärna igenom rutten och välj i detalj var du ska gå. Du kommer säkert göra förändringar, i alla fall om du går utanför leder. Det gör ändå att du slipper obehagliga överraskningar.

Plan B

Allt går inte alltid som planerat. Skavsår och skador kan göra att turen bara handlar om att komma fram, inta att njuta. Kraftigt snöfall kan göra att pulkan går trögt genom snön. Du kanske inser att formen inte var så bra som förra året. Regn kan göra att du helst vill hålla dig till kortare dagar.

Det kan också vara motsatt och milen försvinner under fötterna i snabbt tempo.
Oavsett så är det bra att ha en reservplan eller buffer. Finns det en omväg eller genväg du kan ta mot slutet av turen? Finns det en topp du kan ta en dagstur upp på? Kan du avbryta några mil tidigare?

Skuggor

Reservplaner blir extra viktigt på vintern. Om vinden har packat snön ordentligt glider pulkan lätt över snön. Om det kommer mycket snö blir det tungt att spåra. Det kan i tillägg bli hård väder så du ligger inblåst några dagar.

Plan B behövs inte bara med tanke på distans. Att ha tänkt över var du kan förvänta att få täckning och var längs färdvägen det finns vägar kan vara bra om det uppstår en nödsituation. Ibland är svaret att det går inte att få kontakt med omvärlden annat än vid start och slutpunkt.

Utrustning och kunnskap

Har du all kunnskap du behöver till turen? Har du all utrustning? Läs tipsen på min hemsida så kanske turen blir bättre.

Kontrollera utrustningen i god tid innam start. Fungerar friluftsköket? Har sömmar gått upp på tältet? Kanske måste något repareras. Eller måste du köpa något nytt? Beatäll i god tid så det kommer fram innan du ska resa bort.

 

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.