Vad man lär sig av att vara på tur

Om man är på tur stora delar av tiden lär man sig en del man inte kan läsa i böcker. Bland annat se skillnad på olika arter i mörkret.

Jag är på väg tillbaka till båten efter att ha fotograferat i solnedgången. Det är mörkt. Det är på gränsen för att jag kan gå utan pannlampa. En stor fågel kommer flygandes på nära håll. Storleken avslöjar att det antingen är en havsörn eller häger.

Det är för mörkt för att jag ska kunna se om den är brun eller grå. Jag kan inte heller urskilja om halsen är kort och tjock eller smal och böjd i en s-form. Jag kan ännu mindre se om näbben är lång och smal eller kort och böjd.

Mitt undermedvetna säger mig att det är en örn. Jag funderar på varför jag tänker det. Vingslagen ”känns” mer örnlika, utan att jag kan sätta fingret på vad det är som skiljer. Dessutom är inte ögruppen där jag befinner mig så attraktiv för hägrar, de föredrar grundare områden närmare fastlandet.

Utan att tänka så mycket på det lär man sig mycket om naturen när man är på tur. Jag har sett en bra bit över hundra örnar sedan jag startade segelturen, antagligen över 200. Den här var den femte för dagen. En del saker kan man sätta fingret på vad man lärt sig. Annat är bara en känsla man får som ofta visar sig vara rätt.

Fågeln flyger vidare i mörkret. Den sätter sig på en klippa. Det är bekräftelsen på att jag hade rätt. En häger skulle aldrig sätta sig på ett sådant ställe.

Örn i soluppgång

Kämpande örnar

Örn

Örn i soluppgång

Örn i soluppgång

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.

 

Kategori: Tankar om friluftsliv, Tankar om segling.