Vindby efter vindby

En del dagar till sjöss är bättre än andra. Dagen jag seglade vidare efter att ha lämnat av Mishakian var inte en av de bättre.

Jag hade sett på väderleksrapporten att det skulle bli lagom vind, men en del regnbyar på förmiddagen som säkert kunde få båten att luta en hel del om jag intd revade. Jag skulle inte ha vinden rakt mot mig, men det skulle krävas några slag för att komma till mitt mål.

Väderleksrapporten stämde på förmiddagen. Jag bestämde mig för att ha ett rev i storseglet för att behålla god kontroll och utan problem kunna ha försegel när regnbyarna kom. Förseglet tog jag in och ut enkelt när de mörka molnen kom och gick eftersom jag har rullgenua.

När jag kom till mer väderutsatta platser blev vågorna större. Ett moln, mörkare än de andra, tornade upp sig. Jag tog in genuaen helt. Jag kom inte så mycket framåt mot vinden när det friskade i mer än det gjort i de kraftigaste regnbyarna tidigare på dagen. Det var som när man går mot kraftig vind som blir ännu starkare. Man stoppar upp, lutar sig mot vinden och väntar på att det avtar. En segelbåt som var på väg åt andra hållet hade bra fart.
Det lugnade ned sig. Längre bort kunde jag se att himlen var blå. Dagens sista regnby såv det ug som. Det var vad väderleksrapporten sagt.

Det tog inte lång tid innan mörka moln återigen tornade upp sig. Det borde i alla fall vara sista regnbyn.
Jag var lite för sen att ta in genuaen. Jag släppte skoten och halade in, men tappade tampen man halar in genuaen med. Hela åkte ut. Tampen gick av där stoppåttan satt. Åttan på änden av skoten var inte tillräckligt stora för att hindra dem från att gå ur travarna.

I vanliga fall lägger jag märke till att båten lutar, det tänkte jag knappt på nu. Jag la någon gång märke till att relingen var en bra bit under vattenytan när jag kämpade för att ta in genuaen.

Knop

Gordisk knop.

Till slut var den inne. Skoten som skängg i vinde hade skapat den största knop jag sett.

Jag tittade upp i masttoppen för att få se var vinden kom i från. Det gav inte så mycket information, vindexen hade blåst bort.

Vinden avtog lite, men det var långt över de nio meter per sekund som jag väntat mig. Nya regnbyar var dessutom på väg med ännh kraftigare vind.

Jag slutade kämpa mot vinden, men seglade in till närmsta vik där jag kunde kasta ankar. Där låg jag skyddad ocn fick mer ug a resten av dagen.

Vad har jag lärt mig?

Gör dubbel åtta som stoppknop om blocken är så stora att det finns en liten risk att en enkel åtta dras genom under hög belastning.

En gordisk knut kan fås upp om man bara sätter sig ned i lugn och ro på ett gungande fördäck och jobbar en stund.

 

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.

 

Kategori: Segeltur.