Nya väderleksrapporter har gjort att vi fått en annan inställning till väder än vad vi hade för några decennier sedan. Är det bra eller dåligt?
Jag minns en tid då det bara var ett, möjligtvis två, väder under ett dygn. Det var dessutom samma väder över betydligt större områden än i dag. Norra Norrlands kustland, inland och fjälltrakter hade ofta samma väder, eventuellt blåsigare vid kusten eller lägre temperaturer i fjällen.
Skulle man få med sig väderleksrapporten på den tiden var man tvungen att ha en tidning tillgänglig eller passa en tid. En tv med text tv fungerade också. Två dagar i veckan fick vi femdygnsprognos. När min familj var i fjällen var det en mening pappa sa nästan varje dag: ”Ni måste vara tysta, nu är det väder”.
Jag minns första gången jag var på tur med någon som använde telefonen för att få en väderleksrapport. Jag var på en paddeltur i slutet av 90-talet, vi var en grupp som paddlat ut till Möja och gått i land för att äta lunch. Vi började diskutera morgondagens väder. Vilken prognos skulle man lita på? Vilken var nyast? Någon tog fram sin telefon knappade på den och sa att den senaste rapporten visade fint väder. Han berättade att han skickat ett sms till något nummer och fick tillbaka ett sms med väderleksrapport, de upptäckte automatiskt var han befann sig.
Väderleksrapporterna har förändrats sedan John Pohlmans tid. Ska vi lämna huset för en liten kvällstur tittar vi i allt mindre grad ut genom fönstret för att bestämma oss för vilka kläder vi ska ha, nu ser vi på telefonen i stället. Diskuterar man väder och någon söker upp en plats några få kilometer bort påpekas det att den prognosen inte stämmer, det är för långt bort. Vi ser timme för timme vilket väder vi får. Vi klagar på att meteorologerna bara kan förutse var det är RISK för regnbyar, inte exakt var de kommer. Så länge vi har täckning får vi tillgång till väderleksrapporter tio dygn framåt. Väderleksrapporten har ibland fel, då suckar vi över att man inte klarar av att förutse vädret bättre.
Tillgängligheten på detaljerade prognoser och prognoser långt in i framtiden ger oss många fördelar. För några år sedan planerade jag att ta ledigt en vecka i början av juli för att vara ute på tälttur i drygt en vecka. Det dök upp massor av jobb precis innan min semestervecka, jag undrade hur jag skulle hinna allt innan fristen. Väderleksrapporten visade regn varje sextimmarsintervall i tio dagar framåt. Vandringen blev uppskjuten till augusti. Jag hade inte klarat av att se personer med mindre flexibilitet i semesterplaneringen in i ögonen och säga att jag såg väderleksrapporten, för min arbetsgivare hade det varit bättre att jag väntade med semester, men jag tog semester ändå.
Också ur säkerhetssynpunkt är det bra med våra moderna väderleksrapporter som vi har god tillgång till. Det blir allt ovanligare att man överraskas av dåligt väder som sätter liv i fara, vi har tid att ta oss till en säker plats innan stormen kommer.
Det mesta har vi tämjt. Skotrar tar sig fram överallt på vinterfjället, helikoptrar året runt. Vi har täckning i stora delar av landet så vi kan ringa efter hjälp om något sker och ta reda på vad som helst genom internet. Vägnätet breder ut sig och gör att vi kan nå allt fler platser med bil. Vildmarken har krympt, det vilda är mindre vilt.
Vi kan inte styra vädret, i alla fall om man bortser från att värma upp vår planet och sprida kemikalier på himlen så det bildas moln och det börjar regna. Det känns ändå som att vi har tämjt vädret med de väderleksrapporter vi har idag.