Vandringsstaven avlastar kroppen och hjälper dig balansera i svår terräng. Många går med två stavar, men det finns fördelar med att ha en kraftig trästav.
Senast uppdaterad 2 september 2020
Sidan innehåller annonslänkar från Outnorth
Jag anser att en vandringsstav är en viktig del av säkerhetsutrustningen på grund av att den kan avvärja skador då man förlorar balansen. Går man i bra terräng, till exempel håller sig på stigar eller går med lätt packning är behovet för vandringsstav liten. Det är framför allt när man ska genom blockterräng och över bäckar med tung packning den kommer till sin fulla rätt. Ben kan svepas undan av vattenmassorna och man kan förlora balansen om man tar lång kliv från sten till sten i ett försök att komma över torrskodd. Då är det praktiskt att alltid kunna ha två kontaktpunkter med marken.
Det är inte bara akuta fallskador en vandringsstav kan förebygga, den kan också förebygga förslitningsskador genom att avlasta kroppen. När en del av kroppens och ryggsäckens vikt läggs på vandringsstaven genom armen istället för ryggen och knäna sparar man delar av kroppen som är utsatta för slitage. Detta märks tydligast om man ska ned från en liten avsats som är knähög. Utan vandringsstav måste man helt stanna upp och försiktigt sänka ned kroppen om man har tung packning. Med en ordentlig vandringsstav kan man, utan att stanna upp, sätta ned vandringsstaven först och lägga större delen av kroppens och ryggsäckens vikt på den samtidigt som man tar ned en fot.
Man kan köpa färdiga vandringsstavar som ser ut som skidstavar. Priset är från några hundra kronor för en av aluminium från billiga märken, till exempel Urberg. Vill du spara vikt kan du köpa vandringsstavar av kolfiber, men då måste du räknat med att priset blir en bra bit runt 1 000 kronor.
Traditionellt har man vandrat med en vandringsstav av trä, men nya material och gångstilar har gjort att det blivit vanligare att gå med två teleskopiska stavar av metall eller kolfiber. Jag använder alltid trästav, det beror framför allt på att jag litar mer på att jag kan lägga all min vikt på en ordentlig trästav än på en teleskopisk aluminiumstav. Dessutom blir det en mer traditionell känsla när man går, inte att man ska jag gå snabbt över fjället. Jag vet inte om det är så man går med gåstavar, men i reklamen för vandringsstavar får man intrycket att med två stavar ska man gå raskt och effektivt.
Exempel på vandringsstavar
Tillverka en vandringsstav av trä
En del lägger stor ära i att ha en stav med ett fint utseende, de behandlar den som om det var den dyraste delen av utrustningen. Om du söker efter tips om hur man ska göra en vandringsstav får du många diskussioner om träslag, när den ska hämtas in från skogen, om den ska barkas, hur den ska torkas. Personligen har jag en helt annan inställning till mina stavar. Generellt tycker jag inte om slit-och-släng-mentalitet, men här gör jag ett undantag, ofta låter jag staven bli kvar i naturen när jag närmar mig tågstationen vid vandringens slut för att slippa bära med mig den på tåget.
Vandringsstaven bör gå upp till axlarna, då är den tillräckligt lång när man står på en sten och ska ta ett kliv ned. Den bör inte vara för tung, men samtidigt tillräckligt tjock för att inte böjas när man belastar den. Vilket träslag man ska använda till vandringsstaven diskuteras i det oändliga på olika forum. Personligen använder jag oftast björk, men det beror på att det är det träslag jag lättast får tag på där jag bor. Jag gör alltid enkla vandringsstavar utan något extra pynt. Jag sågar till en lagom tjock och rak stam till axellängd och tar bort kvistar, mer avancerat behöver det inte vara. Under vandringen kommer handtaget att slipas av att du går med den i handen och spetsen kommer nötas ned.
Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe
Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.