Tält – Stor guide inför köpet

Köpa tält är kanske det svåraste man gör i friluftsaffären. Det är dyrt och håller i många år. Ett dåligt beslut måste du därför leva med i lång tid. I min guide om att köpa tält lär du dig vad du ska se efter och vilka frågor du bör ställa både dig själv och försäljaren.

Senast uppdaterad 29 juni 2021

Sidan innehåller annonslänkar från Outnorth och Outdoorexperten.

Jag har tillbringat ett stort antal nätter i tält, både på korta och långa turer. Sommar och vinter. Mina tält har ställts på prov varma sommarnätter och blåsiga vinterdagar. Här ska jag dela med mig om vad jag lärt mig.

Jag har även skrivit om mina erfarenheter av de tält jag använt mest, nämligen Staika, Akto och Soulo.

Sammanfattning av tipsen om att köpa tält

• Kupoltält: Tungt, men står mot hårt väder.
• Tunneltält: Populäraste tältet som kan göras lätt, men också vindtåligt.
• Kåta: Dåligt i hård vind, men kan vara bekvämast på skogsturer.
• Ryggåstält: Lätt, men klarar inte hårda vindar.
• Bivacksäck: Lättviktsalternativ, men det är inte plats för mer än att sova.
• Tältning i låga temperaturer ställer större krav på ventilationen.
• Köp ett tält som är lätt att sätta upp, även i dåligt väder.
• Dyrt är ofta bättre, men du har kanske inte nytta av de dyraste tälten.

Kåtor och geodetiska tält i Innerdalen.

Innehållsförteckning

Frågor du ska ställa inför tältköpet
Kupoltält
Tunneltält
Ryggåstält
Sammanfattning av de vanligaste typerna av fjälltält
Kåta
Baslägertält
Bivacksäckar
Tältets storlek
Ingångar
Vintertält
Uppsättning av tältet
Färg
Vattenpelare
Dyrt vs billigt tält
Sammanfattning av diskussioner om tält
Checklista inför tältköpet

Frågor du ska ställa inför tältköpet

När du ska bestämma dig för vilket tält du ska köpa är det mycket att tänka på: Vilken typ av tält passar bäst? Ska du tälta på vintern eller bara på sommaren? I skogen eller på fjället? Hur många ska sova i tältet? Vad är du villig att betala?

Det är ännu svårare att ge ett bra svar på frågorna på grund av att ett tält håller länge. Om några år kan du ha börjat med nya aktiviteter, går på tur med större grupper eller ägnar dig åt friluftsliv under andra delar av året. Jag hoppas ändå att den här långa guiden kommer hjälpa dig när du ska köpa tält.

Kupoltält

Kupoltältet Hilleberg Staika.

På grund av att kupoltält och tunneltält har mycket gemensamt, de är också de enda tälttyperna du bör köpa om du ska tälta på fjället på vintern. Ryggåstält och kåtor står sämre i hård vind och du måste ta med en platta att sätta tältstolparna på. Därför jämför jag oftast i denna artikel kupoltält mot tunneltält. Kupoltält har en mångkantig form i grundytan och stängerna möts ofta i toppen, till exempel Staika och Vaude Campo Grande XT.

En fördel med kupoltält är att de ofta är självstagande (står även utan någon förankring). Detta är bra om man tältar i områden där det är svårt att få fäste på underlaget, till exempel på paddelturer i skärgården.

Jag anser det har liten betydelse att tält är helt självstagande. Man måste vilket fall som helst förankra några punkter för att det inte ska blåsa bort. Däremot anser jag att ett tält ska kräva få fästpunkter eftersom det kan vara begränsat med jord eller stenar man kan använda till förankring. Det är en viktig orsak till att ryggåstält och kåtor är mindre intressanta tälttyper.

Ventilationen i kupoltält är ofta i taket, det ger bra ventilation. Ventilationen bör vara skyddad mot flera vindriktningar. Staika har bara ett tygstycke som täcker taket. Om det blåser och är nederbörd fungerar detta dåligt, då kommer det in snö eller regn. Genom att ha flera öppningar i taket som är skyddade mot flera riktningar kan man vädra oavsett vindriktning.

Exempel på kupoltält

• Urberg 3 person Dome Tent
• Jack Wolfskin Skyrocket 2 Dome

Kupoltältens stabilitet

Kupoltält klarar ofta dåligt väder bättre än andra modeller. Antalet stänger som stöttar upp mot alla sidor gör att de står stabilt när vinden river och sliter i tältduken. Det kommer till ett pris: Hög vikt. Ett tält för två personer väger oftast minst tre kilo, räkna med runt fyra för ett vintertält. Går du mest på tur i skogen behöver du inte den vinstabilitet kupoltälten ger och klarar dig därför på lättare tältmodeller.

Det är inte bara antalet stänger som gör kupoltälten vindtåliga. Största fördelen med många kupoltält är just den ”runda” formen. Det gör att vinden sveper runt tältet istället för att bromsas av det, oavsett vilket håll vinden kommer från. De står därför lika stabilt när vinden vrider efter att man satte upp det.

Det är viktigt att fjälltält står emot en del vind. Dessvärre är det svårt att göra testa detta innan man köper tältet. Det framkommer dessutom sällan av de tester man kan läsa om det inte är av privatpersoner.

En del kupoltält har några stänger som ger mer plats i absiderna, de förlorar då sin runda form, till exempel Hilleberg Saivo. Denna typ av kupoltält är därför mer utsatta när vinden kommer från sidan. Mycket av stabiliteten är kvar  tack vare antalet stänger.

Stängerna gör också kupoltält stabilare när det snöar. En del tält kan sjunka ned om det kommer blötsnö som lägger sig på taket, man kan därför bli tvungen att gå upp på natten för att ta bort snön. Snö som lägger sig på taket gör inte bara att det blir mindre plats, stängerna kan knäcka och det blir mycket kondens när ytter- och innertält kommer mot varandra.

Tältbågarnas mönster

En del kupoltält skiljer sig märkbart från de traditionella kupoltälten med stänger som möts i toppen. De har flera stänger som kryssar varandra på ett antal ställen, inte bara i toppen. Dessa kallas ofta geodetiska tält. Exempel på geodetiska tält är Jack Wolfskin Exolight och Saivo. Fler stänger ger tyngre, men stabilare tält.

Många korsningapunkter betyder fler platser där stänger kan skava mot varandra i hård vind. Några lager med silvertejp som man byter vid behov tar bort det problemet.

Tunneltältet Helsport Rondane

Tunneltält

Tunneltält består av en eller flera stänger som står parallellt vid sidan av varandra. Exempel på detta är Helsport Fjellheimen och Sydvang Skaring.

På en del tunneltält är en av absiderna rymligare så man har gott om plats till utrustning och matlagning. Nackdelen är att du behöver en extra tältbåge, tyg och tältpinnar. Vikten blir därför några hekto mer.

Ventilationen är ofta sämre än i kupoltält på grund av att den sitter på sidan. En del har bara två små yttertält. För att minska kondensen kan man laga mat i läabsiden, då slipper man att fuktig luft ska genom  hela tältet innan det kommer ut.

För att ett tunneltält ska stå emot vinden så bra som möjligt måste vinden komma från kortsidan. Problemet med vind från långsidan är trots det inte något som ska överdrivas om man har köpt ett ordentligt tält som är anpassat för hård vind.

En fördel med att använda tunneltält på vintern när man har pulka är att stängerna kan sitta nästan helt kvar i stångkanalerna och vikas ihop i två delar. Tunneltältet kan då rullas runt stängerna och läggas i pulkan. Det ger färre moment man måste göra när man tar upp och ned tältet. Se upp så du inte sätter dig på stängerna när du vilar på pulkan.

Många tunneltält är lättare att sätta upp än de flesta kupoltält. Framför allt eftersom tunneltältet kan ligga platt på marken med lite vindfång under längre tid. Undantag är om du köper ett kupoltältet med stångkroksystem, mer om det längre ned.

Exempel på populära tunneltält

• Bergans Trollhetta Tunneltelt 2
• Hilleberg Nammatj 2

Enmanstält med en stång

Enmanstält är svåra att konstruera. De ska vara lätta, men samtidigt tillräckligt rymliga, inklusive godtagbar takhöjd. En vanlig lösning många tälttillverkare har valt är att göra en variant av tunneltält med en stång, till exempel Akto. Det ger tält med sitthöjd för normallånga personer i mitten, men lågt i tak vid huvud- och fotände.

En del upplever att utrymmet vid huvudet blir för litet. Det är inte bara hur stor man är som avgör om det blir för litet för dig, men också din inställning. Du kan därför inte lita på ett test där en person som är lika stor som dig säger det är tillräckligt med plats.

Enstångstälten är i utsatta för snö som lägger sig på taket. Se upp så du inte vaknar med en tältduk i ansiktet som tyngs ned av blötsnö.

Hilleberg Akto, ett enmanstält med en tältstång.

Stången kan behöva bra stöd från flera olika riktningar när det blåser, det kan därför vara värt att ta med ytterligare två tältpinnar och fästa en extra stormlina på varje sida av stången.

En del enstångstält har stången närmare en av kortsidorna. Det gör att man får högre takhöjd där det behövs som mest. Nackdelen är att det blir förutbestämt vilken sida du ska ha huvudet. Driver det snö vill du ha öppningen bort från vinden för att det inte ska driva in. Samtidigt vill du ha huvudet uppåt om underlaget lutar. När en sida har mindre lutning är det dessutom större risk för att det samlas snö på taket.

Som du säkert har upptäckt vid det här laget. Åtgärdar tillverkaren ett problem ökar du ett annat. När du köper tält måste du därför göra en kompromiss mellan en mängd olika krav.

Exempel på populära enmanstält med en stång

• Sydvang Solano 1 person Ultralight Tent
• Terra Nova Laser Compact

Viktbesparing med tunneltält

En viktig orsak till att tunneltält är mer populära än kupoltält bland vandrare är att de är lättare samtidigt som de har tillräcklig vindtålighet för de flesta.

Här är en tabell med några exempel på tunneltält och kupoltält för två personer och deras vikter. Det är en viktig skillnad mellan tunneltälten och kupoltälten: Tunneltälten har ett stort yttertält. Orsaken är att jag anser att det behövs för att kompensera för att de bara har ett yttertält till skillnad från de flesta kupoltält som har två.

Skulle jag ta med ryggåstält i jämförelsen hade de antagligen blivit ännu lättare. Jag har valt att hålla dem utanför på grund av att de oftast är gjorda av lättare material då de oftast används av lättviktspackare. Man får därför ingen jämförelse av hur tältmodellen påverkar vikten.

Som du ser över kan man spara en del på tunneltält, men det finns också lättviktsalternativ bland kupoltälten.

Ryggåstält

Ryggåstält var dominerande fram till att man klarade av att göra billiga, lätta och flexibla tältstänger som används i kupol- och tunneltält. De är inte helt ute, en nyare version är Hilleberg Anaris. Tvärsnittet är en trekant, som ett sluttande hustak. Precis som på hus betyder det låg takhöjd i kanterna, om det inte är höga väggar.

Utan ett antal bra fästpunkter riskerar tältet att hänga ned, här ställer ett ytligt berg till problem. Det kan även ske med andra tälttyper, men ryggåstält kräver ofta fler fästpunkter och kan inte lika ofta ersättas av stormlinor som kan sättas ned i marken på andra ställen.

Ryggåstält blir ostabila i hård vind. Inte  minst är de svåra att sätta upp när det blåser. Det gör att de inte ägnar sig på vinterfjället, stängerna som håller upp tältet sjunker dessutom ned i snön om man inte har ett underlag till dem. Tältduken slutar ofta en bit upp från marken, det gör att snö lätt letar sig in när det blåser.

Det kan vara svårare att hitta bra tältplatser till ett ryggåstält. Om man ska generalisera behöver ett kupoltält inga förankringspunkter, tunneltältet fyra och ryggåstältet sex. De är dessutom mer utspridda. En liten gräsfläck är därmed inte tillräckligt för att slå upp ett ryggåstält. Är det ett berg några centimeter ned i marken har du problem, ryggstält kräver bra fäste för pinnarna, även när det är vindstilla.

Låter jag för negativ?

Nu till ryggåstältens fördel: Låg vikt. Går man med teleskopstavar kan man spara ännu mer genom att använda stavarna som stänger. Om jag mest ägnat mig åt friluftsliv i skogen och gick med stavar hade ett ryggåstält varit mer aktuellt att köpa.

Sammanfattning av de vanliga typen av fjälltält

Det var många argument fram och tillbaka för de olika tälttyperna. I tabellen under hittar du en översikt över vilken typ av fjälltält som ofta är bäst utifrån olika kriterier. Hög siffra betyder bättre. Som du kan se delar kupoltält och tunneltält förstaplatsen på flera kriterier. Därmed inte sagt att de är bäst. Om du till exempel prioriterar vikt mycket högt är fortfarande ryggåstält ett intressant alternativ.

Kåta

Kåtor är kägelformade tält med en tältduk spänd runt en mittstång. De minsta är beräknade för omkring 4 personer. Kåtor har ett en stor yta vinden kan ta tag i och mittstången kan böja sig, de ägnar sig därför inte på högfjället i hårt väder. De kommer framför allt till sin rätt om man är en stor grupp på tur i skogen på grund av att det ofta är stor plats där man kan sitta tillsammans. I de större kåtorna är det möjligt att ha en kamin eller eld direkt på marken.

Yttertältet är i ett stycke, men mittstången kan delas upp på flera i gruppen. Några kåtor kommer med innertält, andra utan. De utan innertält har ofta ingen golvduk. Fördelen med detta är att man slipper släpa med sig den extra vikten. Nackdelen är mygg under myggsäsongen, det blir mer kondens och man måste sova direkt på marken.

Ska du köpa en kåta måste du se på hur mycket tältduken lutar. För lite lutning gör att tältet i praktiken blir mindre än vad det verkar som när man ser på arealet golvet har.

En variant av kåtor har bara fyra sidor, de kallas då för pyramidtält.

Exempel på populära kåtor

• Urberg Tipi Tent
• Helsport Finnmark

Baslägertält

Går man ofta på tur i en grupp och dessutom har basläger kan det vara värt att ta med ett stort tält där många kan samlas när det är dåligt väder. Kåtor fungerar bra som baslägertält, men det finns också många andra möjligheter. Bland annat har Hilleberg Atlas, kupoltält som är fyra meter i diameter, och Stalon XL, ett tunneltält för 14 personer. En del tält kan delas upp i flera sovrum, bland annat Jack Wolfskin Basecamp Dome som har två innertält för tre personer per tält.

Bivacksäckar

För minimalisten finns möjligheten att köpa en bivacksäck. Det är tält som inte har så mycket mer plats än till en sovsäck. Vikten är drygt 0,5 kg. Detta har aldrig varit ett alternativ för mig. När det blir dåligt väder vill jag ha möjlighet att ordna med packningen utan att varken jag eller utrustningen blir våt. Att laga mat ute i vind och regn är inte heller någon upplevelse jag uppskattar, det kan dessutom vara omöjligt på grund av att lågorna inte når kastrullen.

Jag hade sparat ett kilo om jag köpt en bivacksäck istället för att använda Hilleberg Akto, det är det inte värt. Köper du Helsport Ringstind är skillnaden i vikt mindre.

Tält för gramjägaren

1 person

• MSR Freelite 1
• Terra Nova Laser Compact

2 personer

• Hilleberg Anaris
• MSR Freelight 2

3 personer

• Vaude Hogan SUL CT 2-3P
• Hilleberg Anjan 3

Tältets storlek

Det första man brukar bestämma sig för är hur många personer som ska sova i tältet. Ibland är det lätt, man kanske har ett tält för två personer sedan innan man tycker är för tungt på soloturer. Då är det naturligt att köpa ett enmanstält. Ska man istället köpa sitt första tält och bestämt sig för att det ska vara det enda tältet man köper på lång tid är det betydligt svårare för de flesta.

Har du tillräckligt med plats för att laga mat i yttertältet om regnet kommer?

Ett liggunderlag är minst 50 cm brett, man behöver ett liggunderlag per person. I tillägg kan det behövas lite svängrum. Svagt sluttande väggar gör att man inte kan utnyttja hela tältets yta, i praktiken blir tältet smalare eller kortare än vad man får intryck av när man ser bilder på planlösningen.

Hur mycket utrymme man behöver för packningen är en smaksak och beror på hur mycket man har med sig. På vintern har man mer packning än på sommaren, men kan gräva en grop i yttertältet för att få mer plats. Jag anser att Hilleberg Staikas yttertält som är en en triangel som är 220 cm lång och 80 cm bred räcker för en person, men yttertältet hade inte kunnat vara så mycket mindre om man ska kunna laga mat i yttertältet.

Ska man använda friluftskök i innertältet behöver man en takhöjd på minst 90 cm, helst 100 cm eller mer. Se till att få erfarenhet i att använda brännaren innan du använder det i innertältet. Använder man bensin eller fotogen kan det bli höga flammor under förvärmningen, läs mer om detta i Använda multibränslekök.  Även om du inte ska använda köket i innertältet måste du tänka på vikt i förhållande till höjd. Kom i håg att det inte bara är ökad vikt som är nackdelen med att ha ett högt tält, det blir också mer för vinden att ta tag i.

Hur stort tält du behöver bestäms av dig och konstruktion

Hur mycket plats man behöver är personligt. Hilleberg Staikas innertält är 140 centimeter brett, nästan stor som en dubbelsäng. Jag har läst tester av personer som anser att det är för litet för två personer. Jag har också mött en person som gett sig ut på vandring i tio dagar och med två andra personer i Staika. Själv har jag delat plats i Staika med en vän under en tre månader lång skidtur, det upplevde jag inte som trångt.

Hur ingångarna är formad har stor betydelse för hur trångt tältet känns. Hilleberg Akto är ett litet tält där det inte finns så mycket ”ledig” volym, men det finns möjligheter att få en känsla av att man ändå har en rymlig etta. På grund av att ingång och yttertält är på långsidan kan man öppna innertältet så hela tältet upplevs som ett utrymme. Känslan av mer plats blir ännu större om man öppnar yttertältet. En liten öppning på kortsidan av ett långsmalt tält ger inte samma effekt.

Storleken har inte bara betydelse för att de som är på tur ska få plats. Krävs en stor yta kommer det bli svårare att hitta en bra lägerplats. Det kan därför vara bättre om gruppen har två små tält istället för ett stort. Marken ska vara jämn för tillräckligt många liggunderlag, men du ska också ha möjlighet att slå ned tältpinnarna.

Hur många ingångar bör ett tält ha?

Hur många ingångar man behöver är beroende av hur många som ska bo i tältet och absidernas storlek. Jag rekommenderar två ingångar i tält som är beräknade för mer än en person. Det väger inte så många hundra gram extra, men är man flera blir det lätt trångt i öppningen när man lagar mat eller packar.

Flera ingångar är inte bara praktiskt för att de du delar tält med inte ska vara i vägen för dig. När snön driver längs marken kan den komma in under tältduken. Det är därför bra att ha möjlighet att täcka för en ingång helt och bara använda den andra sidan.

En del tält har en eller flera stora absider där det får plats till betydligt mer än bara en ryggsäck. Är man två eller fler som ska dela på en ingång kan det göra att det blir betydligt mer utrymme för packning och matlagning.

Extra krav på vintertält

När man ska köpa tält måste man tänka på när det ska användas. Tänk först och främst på om du ska använda tältet på vintern, det ställer andra krav på både vindtålighet och ventilation.

Hilleberg Akto är ett tunneltält med en stång som det riskerar att samlas en del snö på.

I Norge anser många att stormmattor är helt nödvändigt på ett vintertält. Stormmattor är tygflikar längst ned på tältduken som används för att förankra tältet bättre med snö och stenar, se min artikel om att tälta i hård vind. Bland annat har Helsports alla vintermodeller stormmattor. Jag anser att detta inte är nödvändigt så länge det är möjligt att gräva upp lite snö nederst på tältet, då hindrar man snö från att driva in och att vinden får tag i tältduken. Så länge tyget går helt ned till marken går det vanligtvis bra. Eftersom få tält har detta blir man mycket begränsad om man bara är villig till att köpa vintertält med stormmattor.

Jag anser att stormmattor framför allt kommer till sin rätt när man tältar vid det första snöfallet. Finns det bara lössnö kan det vara svårt att täppa till glipan under tältduken så det inte driver in snö.

Ventilation i vintertält

Ett tält som används på vintern måste kunna stängas till så snön inte kommer in. Ett sommartält kan ha ventilationsöppningar som inte kan stängas. Ibland kan de bara stängas med myggnät, det kan snön leta sig genom. Innertältet på en del sommartält består bara av myggnät, även det är en dålig lösning på vintern. Yttertältet står oftast mot snödrevet, men inte alltid. Ett innertält av myggnät kan göra att inte bara packningen i absiden blir begravd av snön, det kan du också bli.

Ventilation är också viktigare att tänka på om tältet ska användas andra delar av året än bara sommaren. På vintern är det extra viktigt att reducera kondens på grund av att en våt sovsäck isolerar sämre än en torr och det är svårare att torka den än på sommaren. I tillägg blir det mer kondens när det är kallt ute och det är stora temperaturskillnader mellan insidan och utsidan av tältet.

En del ventiler kan lätt stängas inifrån. Det är en stor fördel. Vaknar du till på natten och inser att någon ventil måste stängas är det lätt att bara vilja ligga en liten stund till, speciellt om du måste sätta på dig kläder och gå ut i stormen.

Exempel på vintertält

• Hilleberg Saiv0
• Fjällräven Abisko Endurance

Kondens i tält

Jag upplever störst problem med kondens vid runt noll grader. Är det ordentligt kallt fryser kondensen och ger inte några större problem, även om det inte är en bra känsla att vakna av snö i ansiktet när tältpartnern flyttar på sig och skakar ned snön från insidan av innertältet.

Ett sommartält kan ventilera tillräckligt genom att tältduken slutar en bit över marken, det går inte på ett vintertält eftersom snö riskerar att driva in. Köper du ett tält för att använda på vintern måste därför ha öppningar högre upp, helst mot flera olika riktningar så man kan stänga öppningarna mot vinden.

Kondensen gör att skarvarna i tältstängerna kan frysa ihop om de sitter på insidan av yttertältet. Lösningen är ofta att ta av sig vantarna och värma skarven med händerna när man tar ned tältet. Kommer det regn som fryser kan man bli tvungen att göra det även med stängerna på utsidan, men det sker inte lika ofta.

När du köper tält måste du se om det är risk för att yttertältet trycks mot innertältet om det blåser mycket, det kan i så fall bli mycket kondens. Ett exempel på tält som har problem med det är Hilleberg Akto. En lösning kan vara att fästa ett snöre längst ned på tältduken så du kan spänna ut den med en tältpinne.

När man har köpt tältet är det en hel del man kan göra för att undvika kondens, läs mer om det i en egen artikel.

Märkning av vintertält

Det hade varit praktiskt om tältens förmåga att ventilera ut fuktig luft och klara oväder testades i standardiserade tester, precis som sovsäckars isoleringsförmåga. Istället måste vi lita på vår egen förmåga att bedöma kvalitet, det vi hör från producenter och läser i tester. För att göra det lättare att se om ett tält är anpassat för vintern har en del tälttillverkare olika produktserier för olika årstider. Hilleberg har ett färgsystem:

• Black label: Tält som är anpassade för krävande förhållanden. Det speglas i vikt och pris.
• Red label: Tält som är gjorda för hårt väder, men det har till viss del kompromissats bort för att spara vikt.
• Yellow label: Vikt har prioriterats högt, tälten sär därför inte anpassade att användas på vintern.
• Blue label: Detta har inget med säsonger att göra, men är stora basecamptält.

Helsport har tre andra kategorier:

• Extreme: Tält för mycket krävande förhållanden. God ventilation, stormmattor och möjlighet att ha dubbla stänger gör dem tåliga i hårt väder.
• Pro: Låg vikt, men fortfarande god rivstyrka. Ventilation och andra detaljer är inte anpassade för vintern.
• Trek: Enklare tält för sommaranvändning.

Om du inte vill köpa ett vintertält

Är det ett måste att köpa ett vintertält om man bara vill prova en tälttur på vintern?

Det beror på. Ska du på en januaritur i Sarek bör du ha ett bra tält. Ska du ta en påsktur i Jämtlandstriangeln är behovet mindre. Då har du aldrig långt till skydd om det blåser upp eller tältet av andra orsaker inte duger för de förhållanden det utsätts för.

Ska du genomföra vinterturer på låglandsleder kan du ofta klara dig på ett sommartält eftersom det oftast är lite vind i skogen. Du behöver därför inte ett tält som klarar en storm om det satts upp på rätt sätt. Du kan också låta öppningen stå på glänt utan stor risk för att det driver in snö.

Uppsättning av tältet

Hilleberg Soulo med stångkroksystem.

När du köper tält är  det viktigt att se på hur lätt tältet är att sätta upp. Det som känns lätt en vindstilla sommardag kan bli en utmaning när det blåser hårt, det är mörkt och du har vantar på dig. Är du dessutom hungrig, kall, våt och sliten vill du komma in snabbt. Det är bäst om du bara ska trä in stängerna som är lika långa och förankra tältet. Det är dessvärre inte alltid tillfället.

Stänger som är olika långa bör färgkodas för att det ska vara lätt att se vilken stång som ska sitta var. Stången ska nå botten av stångkanalen, inte komma ut på andra sidan och sättas i en stånghållare. Det bör vara väl tilltagen plats för stängerna när man sätter dem i hållaren.

Inner- och yttertält borde sitta ihop eller kunna kopplas ihop, det sparar tid när man sätter upp tältet och gör det också lättare att sätta upp det i dåligt väder. På några tält ska innertältet sättas upp först, men då blir det vått om det regnar.

En del tältproducenter har gått bort från den klassiska metoden att sätta upp tält där man trär in stängerna i kanaler. I stället fäster man dem i varje ände för att därefter haka fast tältduken med krokar längs stången. Jag har inte testat detta i hård vind, men tycker att det verkar lovande eftersom man kan förankra tältet innan man sätter fast stängerna. Detta kan göra uppsättningen i hård vind betydligt enklare. Nackdelen är att krokarna kan fastna i stormlinor och tältduk när du sätter upp tältet.

Skräckexempel på tältuppsättning

De två värsta tälten jag har satt upp är ett tunneltält från Helsport och ett kupoltält av okänt märke. Med förstnämnda var det ett slit att få stängerna in i hållarna när man trätt dem in i stångkanalen. Varför kunde remmen till hållaren inte vara några få centimeter längre? Det hade sparat både tid och frustration.

Uppsättning av ett tält från Helsport.

Kupoltältet sattes upp så här: Man tog fram innertältet och trädde två stänger genom stångkanalerna. Ingen färgkodning i förhållande till de kortare stängerna som skulle användas senare. På bägge sidor skulle man sätta ned stången i grunda stånghållare som de åkte ur om det inte var spänt. Utan möjlighet att förankra innertältet skulle yttertältet dras över innertältet. Två stänger skulle genom yttertältet för att spänna ut absider. Därefter kunde man förankra tältet. Alla fyra stänger satt på insidan av yttertältet, i minusgrader var varje skarv tvungen att värmas upp med en bar hand eftersom skarvarna frös ihop av kondensen.

Sensmoral: Testa om det är lätt att sätta upp tältet eller se videoer av hur man gör innan du bestämmer dig för att köpa ett tält.

Färg

Den vanligaste färgen på tält är grön, det kamouflerar bra i skogen och på fjället om sommaren. Är man på tur i vildmarksområden vill man kanske helst smälta in i omgivningen, inte minst med tanke på andra som är på tur. Färger som syns tydligare är bättre om någon letar efter dig. Det sker inte så ofta, men de gångerna någon gör det är fördelen desto större. En förstahjälpenfilt bör vara med på alla tältturer. Om du inte behöver den för att hålla värmen kan den läggas vid tältet för att dra till sig uppmärksamhet.

Det är svårt att dra ned gardinerna i ett tält. Köper du en mörk färg kommer du få det mörkare när du sover, men det är inte lika bra på kvällen och morgonen. Då du vill ha mer ljus för att laga mat eller annat du ska göra.

Ljuset inne i tältet påverkas av tältets färg. Min erfarenhet är att gröna tält ger ett ljus som upplevs neutralt. Röda tält ger ett sken som av en del upplever som obehagligt. Ännu fler upplever problem med blå tält. Se till att testa att sitta inne i ett tält med samma färg som det du tänkt köpa.

Vattenpelare

Tygets vattentäthet anges i vattenpelare. I teorin betyder en vattenpelare på 3000 mm att det måste vara tre meter vatten på duken för att det ska tränga genom. ”Så djupt ska jag inte tälta” tänker kanske du. Hög vattenpelare är trots det bra. Kraften från vattendropparna som slås sönder mot tältduken en blåsig natt motsvarar ett högt tryck. UV-strålar, nötning när man sätter upp tältet och iskristaller som blåser mot tältduken sliter bort ytbehandlingen. En tältduk med hög vattenpelare kan därför hålla dig torr längre.

Tyger med hög vattenpelare är dyrt, köper du ett billigt tält är detta antagligen något de sparat in på. Här er en tabell med exempel på tält för två personer, priser och vilken vattenpelare de har:

Som du ser i tabellen även är det skillnad mellan dyra och billiga tält när det gäller vattenpelare, men det finns många undantag. Ett dyrt tält kan ha en låg vattenpelare och motsatt, du måste därför kontrollera detta innan du bestämmer dig för vilket tält du ska köpa.

Betyder detta att Helsport Lofoten Superlight är ett dåligt köp när det har betydligt lägre vattenpelare än det ”billiga” Hilleberg Nallo?

Inte nödvändigtvis. Helsport har prioriterat andra saker. 1,9 kg för ett tält för två personer med stor absid, det är inte så dåligt om man prioriterar vikt framför att tältet håller de kraftigaste regnskurarna ute efter några års slitage.

Hur hög vattenpelare behöver ett tält?

För att tältet ska stå mot regn en blåsig dag på fjället bör vattenpelaren vara min 1 500 mm i yttertältet och 5 000 mm i tältgolvet. Eftersom tältet slits bör du se efter ett tält med två gånger högre vattenpelare för att det ska vara tätt i många år framåt, helst det dubbla.

Du har inte lika stort behov av att yttertältet står mot ett stort vattentryck om du tältar i skogen. Där blåser det mindre och vattendropparna träffar därför inte tältduken med lika stor kraft.

Innertält

Även innertältets vattentäthet har en stor betydelse för hur torr du kommer vara och kan skilja dyra och billiga tält. Ett bra innertält håller en stor del av kondensdroppar som faller ned från yttertältet ute, men på ett billigt går de rakt genom.

En del tält har innertält av myggnät. Andra har med solida tyger. Eventuellt har de både, genom att dra ned ett blixtlås kan du få myggnät.

Myggnätet är lätt, men släpper genom kondensdroppar och snö som yr in. Det har bra ventilation vilket betyder svalare när det är varmt, men dragigt under blåsiga nätter. Med blixtlås kan du välja hur god ventilation du ska ha, men dubbla vävar och blixtlås gör tältet tyngre.

Dyrt vs billigt tält

Ett ordentligt vintertält för två personer kostar ofta runt 10 000 kronor. Du kan också hitta ett tält till två personer för några hundra kronor. Vad får man om man köper det dyra tältet?

En viktig skillnad är materialen. Det är dyrt med slitstarka tyger, blixtlås och stänger som dessutom är lätta. Bra material är därför något lågprismärkena inte satsar på. Blixtlås och tyger har därför ökad risk för att gå sönder om man köper ett billigt tält.  Om det dyra tältet går sönder kan man räkna med bättre service och att en reklamation går genom.

Billiga tält görs ofta av tyg som har flera lager av polyurethan (PU belagda vävar). Dyra tält har ofta yttertält av silnylon som har fått sin vattentäthet tack vare några lager med silikon. Silnylon kan göras lättare utan sämre rivstyrka.

Exempel på billiga tält

• Black Diamond Hilight Vestibule 2P
• Urberg 3 Person Dome Tent

Genomtänkta detaljer på tältet

Det är inte bara kvaliteten på materialen som skiljer dyra och billiga tält. Ett billigt tält är ofta mindre genomtänkt. Det betyder bland annat svårare att sätta upp, mer kondens och svårare att hantera med tjocka handskar. Friluftsutrustning som har testats mer och är mer genomtänkta har ofta förstärkningar där det slits mest eller har andra lösningar för att minska slitage.

Sömmar kan börja läcka, speciellt på billiga tält. Det har bara skett en gång på mina Hillebergtält. Det är lätt att täta med lättflytande lim eller silikon.

Ger du dig mest ut på någon enstaka helgturer på sommaren och du ställer in turen om det riskerar att blir dåligt väder? Då klarar du dig kanske på ett billigt tält för runt 1500 kronor. Gör du längre turer på fjället året runt, långt från stugor, ökar risken för farliga situationer om du prioriterar pris i för stor grad. Ett tält för några hundra kronor skulle jag bara använda någon enstaka natt när jag vet att det ska bli bra väder.

Har jag blivit lurad av reklamen för Hilleberg, Helsport och andra som tillverkar dyra tält? Har jag inte testat tillräckligt många billiga tält? Hur stor skillnad det är mellan dyra och billiga tält är en sak som skapat stora diskussioner på forum. Här är en sammanfattning av diskussioner om man klarar sig med billiga tält.

Sammanfattning av diskussioner om tält

Hittills har jag mest skrivit om vad jag själv anser. Jag präglas av de erfarenheter jag gjort på mina turer. Jag inledde med att skriva att tält är ett av de svåraste sakerna att köpa till friluftsliv. Man bör därför läsa vad många andra anser om tält. För att göra det lättare för dig har jag sammanfattat några diskussioner från olika forum som ger ett bra komplement till det jag skrivit över.

Billiga tält = dåligt?

Diskussionen som nu har tagits bort startades av en person som undrar om alla billiga tält är dåliga eller om man kan göra kap.

Jag rekommenderade tidigare att man inte skulle köpa det billigaste tältet man kunde hitta. Billiga tält kan fungera under bra förhållanden, men man märker skillnaden när det regnar. De flesta som svarar i den här diskussionen är eniga i det:

• Ett kupoltält från Everest för 500 kronor har hållit i fem år.
• Tror att Everest har skapliga tält, har sett något dyrare Everesttält som var ”tokbofors”. De flesta tält för 500 kronor kan man sova i, men inte använda på fjället.
• Billiga tält är dåliga, bör kosta minst 3000 kronor. Rekommenderar Hilleberg Nammatj GT, Keron GT, Vaude Ferret och Jack Wolfskin.
• Man får vad man betalar för. Har ett tält för 300 kronor från Jysk som fungerat bra i skogen, men skulle inte ta med det på fjället.
• Tält för 3000-4000 kronor är bara för de som fjällvandrar några gånger per år och reser till Mount Everest. För vanligt dödliga räcker billigare tält. Om tältet är för dåligt kan man använda pengarna man sparat på att ringa efter en helikopter.
• Om det räcker beror på hur man använder tältet. Värsta helgen han haft var i ett tält från Rusta.
• Använd inte billiga tält på fjället, går kanske i skogen.
• Köp en Fox Bivy.
• Undvik billiga tält när du ska långt bort, det blir dessutom dyrare i längden.
• Undvik de billigaste varianterna, speciellt sömmarna riskerar att gå sönder. Se till så det finns innertält.
• Använde McKinley Katmandu 3 under tre veckors tältande i Europa. Var med om oväder som det klarade bra.

Budgettält till vandring

Trådstartaren frågar efter ett tält för en till två personer till vandring. Han har framför allt sett på Vango Soul 200. Priset är 700 kronor.

Tält håller ofta länge. Det finns därför en stor marknad för begagnade tält som ofta kan ha kvar lång livslängd, trots att de är betydligt billigare än nya tält. Viktigaste tipsen i den här diskussionen är att man inte ska bli blind på nypriset, hitta ett begagnat om du har begränsad budget:

• Verkar vara ett ok tält för det priset. Om man vill hålla på mer med vandring vill man nog ha något bättre.
• Köp ett begagnat tält, om budgetten är så begränsad.
• Hittar inga fel med det tältet och länkar till Bergans Trysil.
• Använder Vaude Taurus som är mycket prisvärt. Har flera gånger tänkt på att köpa något bättre, men har alltid kommit fram till att det han har är det bästa, även om det är tungt.
• Trådstartaren skriver att han funderar på att köpa ett begagnat Everest Travel Bike 2 och undrar om det är bra.
• Everest Travel Bike verkar bra.
• Travel Bike är litet för två personer. Det är också kort. Ytter- och innerduk kommer lätt mot varandra.

Fjälltält för vår och höst

Personen som startar tråden ska tälta på fjället vår och höst och vill ha synpunkter på Bergans Compact 3 eller andra tält i samma prisklass (5000 kronor).

Det är inte ovanligt att Hilleberg dominerar svaren när någon frågar efter tips om tält på Utsidan.se. Det är inget undantag. Jag är eniga i att Hilleberg tillverkar bra tält, men priset är därefter. Ska du bara använda tältet några få gånger per år och undviker att tälta på fjället under de perioderna då risken för dåligt väder är störst bör du köpa något billigare. Vill du ha ett bra tält så är chansen stor om du köper något av Hillebergtälten som rekommenderas i den här tråden:

• Rekommenderar Nallo 2, värt varje krona.
• Fliesbergs brukar ha bra priser på Bergans tält, använder själv Hilleberg Staika och Nammatj GT.
• Känner inte till Bergans Compact, men använder Nallo GT och Nammatj GT sommar och vinter. Nammatj har bättre ventilation och passar därför bättre på vintern, men är tyngre.
• Ska man vara långsiktig köper man Hilleberg, de är i en annan division. Har själv använt Keron i 20 år, det ger en kostnad på 250 kronor/år.
• Använder Keron 4 GT i nio år och är mycket nöjd. Använde tidigare Haglöfs Tarfala som inte var lika bra. Rekommenderar Hilleberg.
• Har goda erfarenheter av Bergans Compact som använts sommar och vår. Tål en del vind, sätts upp snabbt och har bra kvalitet. Rekommenderar det.
• Trådskaparen preciserar att han vill ha ett tremannstält som också har plats för hundar.
• Rekomenderar Keron GT som är bättre än Nammatj GT, speciellt som baslägertält.
• Använder Bergans, inte lika bra som Hilleberg, men billigare.
• Ifrågasätter att Hilleberg är dyrare än Bergans i längden.
• Hilleberg är bland det bästa man kan ha, men Fjällräven är ocskså bra. Man hittar dem billigt på Fjällräven Outlet.
• Känner en som är nöjd med Fjällräven Akka. Tänkte köpa det själv, men efter att ha vant sig vid Keron var det svårt att köpa något annat.
• Har använt Akka höst och vinter och är nöjd. Har använt Keron 4 GT och är enig om att det är ett bra tält. Känner en som har Bergans som är nöjd.
• Använder Nallo 2 och Nammatj 3 GT. Anser inte att de är dyra i längden och är bland de bästa. Har testat billigare tält, men det är inte värt det lägre priset.
• Det mest prisvärda borde vara att köpa ett begagnat Hilleberg. Bergans fungerar 99 % av tiden, men vill man ha det bästa är det Hilleberg som gäller. Har använt Haglöfs som är billigare, men det känns inte lika tryggt när det blåser.
• Tvivlar på att bara Hilleberg kan göra bra tält. Tror han använt Bergans Compact och har inga invändningar mot det.
• Testade för länge sedan ett klättermusen 10-mannatält och var nöjd med det. Vaude hade tidigare ett super-kupoltält som var populärt.
• Helsport har bra tält.
• Använder Bergans Compact 3 och har inte kommit på något som borde förändras.
• Har använt ett kupoltält från Fjällräven sedan 70-talet som hen är nöjd med. När det är utslitet kommer det ersättas med ett tunneltält från Fjällräven.
• Föredrar tunneltält framför kupoltält på grund av att man får mer plats i absiden.
• Rekommenderar Bergans Antarktis och Fjellbu. Anser även att Jack Wolfskins kopior av Hilleberg Keron är bra, kostar bara några tusen kronor. Anser att Helsport Svalbard är ett alternativ till Hilleberg Keron, Svalbard är dessutom billigare.
• Planerar att köpa ett Bergans.
• Rekommenderar Nallo, har själv använt det i tio år och är nöjd.
• Föreslår ett begagnat Nallo 2 GT.

Tält för en veckas fjällvandring

Trådskaparen planerar en fjällvandring på sju till åtta dagar och behöver köpa ett tält. Funderar på Robens Raptor eller Fjällräven Akka 2.

Detta är säkert en situation många av er som läser det här känner igen sig i. Man har inget tält på grund av att man inte har hållit på så mycket med friluftsliv, men har bestämt sig för att genomföra en fjällvandring. Det är ovanligt att inte Hilleberg blir nämnt i diskussioner om tält på Utsidan, oavsett vilken budget man har:

• Tveksam till bägge tälten. Robens använder PU-belagd väv och Akka är dragigt på grund av att innertältet är av mesh.
• Trådstartaren undrar vilka tält för 3000 till 5000 som rekommenderas istället.
• Avråder också från de tälten. Robens Raptor är tungt, Fjällräven kostar mycket i förhållande till kvalitet.
• Trådstartaren preciserar att hen vill ha ett tält för två personer som mest ska användas på sommaren, men vill ha ett tresäsongstält. Vill ha tillräckligt stor absid för matlagning och förvaring av packning.
• Föreslår Bergans Compact Light 3 eller Bergans Rondane 2.
• Nordisk Oppland 2 SI är bättre än Bergans. Fördelen jämfört med kupoltält är större utrymme, bättre absid och klarar hård vind bättre. Nackdelen är en ingång, och att det inte är självstagande.
• Nordisk Oppland ser bra ut på pappret, men har sämre stånghållare och tar större plats nedpackat.
• Nordisk verkar ok, men har tagit en del genvägar för att spara vikt och pengar.
• Man borde köpa Bergans Compact Light framför Bergans Compact på grund av att den har silikonbelagd väv.
• Bergans är att föredra på grund av att Nordisk är ett okänt märke. Bergans Rondane är bättre på grund av att det är en uppdaterad version av Compact Light. Man borde använda trepersonerstält för två personer, det är värt den extra vikten att ha mer utrymme.
• Undrar om det räcker med vattenpelare på 5000 mm.
• 5000 mm borde räcka, men är ingen expert.
• I Bergans tält kan man vika upp ytterduken för att få bra utsikt, det kan man inte i Nordisk Oppland 2 SI.
• Trådstartaren skriver att hen köpte Bergans Rondane 3.

Billigt tält på första vandringen

Om du inte vet om vandring är något för dig är det lockande att spara så mycket pengar som möjligt på utrustning du inte vet om du ska använda. Det kan då vara lockande att köpa ett billigt tält. I den här diskussionen på Utsidan.se har trådskaparen hittat ett tält för 129 kronor på ÖB och undrar vad som är sämre på så billiga tält. Här är svaren:

• Så billiga tält riskerar att blåsa sönder eller släppa genom regn. Köp ett någorlunda bra tält för att använda på fjället eller hyr.
• Det är risk för att man inte gillar fjällvandring om det blir dåligt väder och man har ett så enkelt tält.
• Billiga tält har blivit bättre än tidigare. Fråga någon vän om att få låna istället för att köpa.
• Använd inte så billiga tält på fjället.
• Ni kommer inte kunna sova om det regnar eller blåser. Blir det bra väder kommer ni kunna säga att billiga tält fungerar på fjället.
• Så billiga tält saknar ofta innertält och är för korta. De duger bara för barn som sover i trädgården.
• Skulle inte gå upp på fjället med ett så billigt tält. Hyr istället.
• Satsa på ett gammalt begagnat kvalitetstält. Han skulle aldrig kunna tänka sig att använda ett tält som är så billigt.
• Hade ett tält för 129 kronor och var nöjd bortsett från att man var tvungen att ligga snett och det regnade in.
• Är man van vet man var gränsen går. Som nybörjare borde man lägga minst 1000 kronor.
• Använde ett tält för runt 1000 kronor, stången knäcktes första gången det sattes upp på turen.
• Jämförde ett billigt och dyrt tält på en bilresa. Det billiga fick knappt två personer plats i och det regnade in. Man fick 27 billiga tält för samma pris som det dyra, men vad ska man med dem till när det inte står mot regn?
•  Det blir blött i billiga tält, även om det inte regnar. Hyr istället.
• Skulle aldrig ge sig ut på fjället med ett sådant tält. Hyr ett tält.
• Köp ett begagnat, vill du inte vandra mer kan du sälja det för samma pris.
• Köpte ett tält för 300 kronor i 1978 (motsvarar över 1200 kronor i dag, min anmärkning) som fungerade bra fram till nyligen. 129 är för billigt.
• Kan inte tänka sig att ge sig ut med ett oprövat tält för 200, men för 1500. Se inte bara på priset, billiga tält kan ha bra kvalitet.
• Satsa på något mellan 129 kronor och Hilleberg.
• Bättre att hyra ett bra fjälltält.
• Det är mest storleken som är problemet med billiga tält, men kondens kan också bli ett problem. Under några dagar duger det, men kontrollera att det håller regnet ute. Bra tält kostar från 2 000 kronor.
• Köp inte ett tält som kräver att du hittar lä.
• Har använt ett tält för 300 kronor som det regnade genom. Skulle använda samma tält igen om det inte fanns alternativ.
• Lägg till några hundralappar på ett bättre tält.

Kan man göra kap när man köper tält?

Sidan har tagits bort.

Den här diskussionen på Edgeflyfishing startas av en person som undrar om alla billiga tält är dåliga eller om man kan göra kap.

• Ett kupoltält från Everest för 500 kronor har hållit i fem år.
• Tror att Everest har skapliga tält, har sett något dyrare Everesttält som var ”tokbofors”. De flesta tält för 500 kronor kan man sova i, men inte använda på fjället.
• Billiga tält är dåliga, bör kosta minst 3000 kronor. Rekommenderar Hilleberg Nammatj GT, Keron GT, Vaude Ferret och Jack Wolfskin.
• Man får vad man betalar för. Har ett tält för 300 kronor från Jysk som fungerat bra i skogen, men skulle inte ta med det på fjället.
• Tält för 3000-4000 kronor är bara för de som fjällvandrar några gånger per år och reser till Mount Everest. För vanligt dödliga räcker billigare tält. Om tältet är för dåligt kan man använda pengarna man sparat på att ringa efter en helikopter.
• Om det räcker beror på hur man använder tältet. Värsta helgen han haft var i ett tält från Rusta.
• Använd inte billiga tält på fjället, går kanske i skogen.
• Köp en Fox Bivy.
• Undvik billiga tält när du ska långt bort, det blir dessutom dyrare i längden.
• Undvik de billigaste varianterna, speciellt sömmarna riskerar att gå sönder. Se till så det finns innertält.
• Använde McKinley Katmandu 3 under tre veckors tältande i Europa. Var med om oväder som det klarade bra.

Jag använder

Jag har ett Hilleberg Staika på turer då jag går med andra. När jag är på tur själv använder jag Hilleberg Akto eller, om vikten har mindre betydelse, Hilleberg Soulo.

Checklista inför tältköpet

Det är mycket man ska tänka på när man köper tält. Det kan därför vara svårt att komma i håg allt. För att göra det lättare för dig har jag gjort en checklista med de saker du bör undersöka när du står i affären eller sitter framför datorn och ska trycka på köpknappen.

Dessvärre är det det här inte Jeopardy, jag ger inte svaren och du ställer frågorna. Svaren på frågorna måste du komma på själv för att hitta rätt tält. Meningen är att du ska kunna kryssa av att du har ställt alla de frågor till dig själv som du borde inför en stor investering som ska vara länge.

• Är tältet tillräckligt lätt?
• Är det prisvärt?
• Är innertältet tillräckligt stort?
• Är yttertältet tillräckligt stort?
• Är tältet tillräckligt högt där det behövs, inte bara på högsta punkten?
• Är det tillräckligt många ingångar?
• Är det lätt att sätta upp tältet, även i hård vind och mörker?
• Blir innertältet blött vid uppsättningen om det regnar?
• Är tillverkaren känd för att ha tillräckligt god kvalitet för ditt behov?
• Är tillverkaren känd för att godkänna reklamationer?
• Har tältduken tillräckligt hög vattenpelare?
• Har tältet rätt färg?
• Är innertältet impregnerat så kondens från yttertältet inte kommer ned på sovsäcken?
• Går yttertältet helt ned till marken eller riskerar det att yra in snö?
• Är tältet tillräckligt vindtåligt?
• Är det tillräckligt vindtåligt när vinden vrider?
• Kan snö samlas på taket och tynga ned tältduken?
• Är stängerna innanför yttertältet så de riskerar att frysa ihop av kondensen?
• Är tältet självstagande så man kan sätta upp det på klippor?
• Är ventilationen tillräckligt bra?
• Finns det möjlighet att hänga upp torklina?
• Är det möjlighet att sätta upp innertältet utan yttertält om det är varmt, men mycket mygg?
• Har tillverkaren garanti?
• Har andra som testat tältet kommenterat något negativt?

Om du ska köpa tält är du kanske också intresserad av:

Test av Hilleberg Akto

Test av Hilleberg Staika

Test av Hilleberg Soulo

Tälttillbehör

Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.

Alla kampanjer på ett ställe

Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.