Köpa tält


Att välja tält är kanske det svåraste när man ska köpa utrustning för friluftsliv. Det är dyrt och håller i många år. Ett dåligt beslut måste du leva med i lång tid. 

Senast uppdaterad 6 maj 2017

Sidan innehåller affiliatelänkar, men åsikterna är mina egna.

Sammanfattning av tipsen om att köpa tält

  • Kupoltält: Tungt, men står mot hårt väder.
  • Tunneltält: Populäraste tältet som kan göras lätt, men också vindtåligt.
  • Kåta: Dåligt i hård vind, men kan vara bekvämast på skogsturer.
  • Ryggåstält: Lätt, men klarar inte hårda vindar.
  • Bivacksäck: Lättviktsalternativ, men det är inte plats för mer än att sova.
  • Tältning i låga temperaturer ställer större krav på ventilationen.
  • Köp ett tält som är lätt att sätta upp, även i dåligt väder.
  • Dyrt är ofta bättre, men du har kanske inte nytta av de dyraste tälten.

Innehållsförteckning

Frågor du ska ställa inför tältköpet
Krav på tält vid olika aktiviteter
Tältets storlek
Ingångar
Kupoltält
Tunneltält
Kåta
Ryggåstält
Baslägertält
Bivacksäckar
Tält för olika årstider
Uppsättning av tältet
Dyrt vs billigt tält
Färg

Frågor du ska ställa inför tältköpet

Lägerplats med tält

Kåtor och geodetiska tält i Innerdalen.

När du ska bestämma dig för vilket tält du ska köpa är det mycket att tänka på: Vilken typ av tält passar bäst? Ska du tälta på vintern eller bara på sommaren? I skogen eller på fjället? Hur många ska sova i tältet? Vad är du villig att betala?

Det är ännu svårare att ge ett bra svar på frågorna på grund av att ett tält håller länge. Om några år kan du ha börjat med nya aktiviteter, går på tur med större grupper eller ägnar dig åt friluftsliv på andra delar av året.

Krav på tält vid olika aktiviteter

Vilka krav du borde ställa på tältet är olika beroende på när och var du vandrar och åker skidor. Ett tält som mest ska användas på låglandsleder behöver inte stå mot stormar, man kan därför spara en del vikt på att inte välja ett tungt vintertält. Att välja tält som bara är anpassat för sommaren kan ändå straffa sig om man är på tur i skogen på vintern och senhösten, i vintertält är det ofta bättre ventilation för att minska kondens.

Fjällvandraren som mest är på tur på sommaren kan också spara en del vikt. Det är ovanligare med hård vind på sommaren än på vintern. På sommaren blir det dessutom inte lika kritiskt om tältet blåser sönder.

Ägnar du dig åt friluftsliv på vinterfjället kan du inte välja det lättaste tältet du hittar. Det måste stå mot hårda vindar och släppa ut kondens. Det bör också vara rymligare på grund av att betydligt fler timmar ägnas i tältet och man har mer utrustning som tar stor plats. Är tältet trångt för tre personer på sommaren kan det vara lagom för två på vintern. På vinterturer har man ofta med en pulka som gör att man kan ta med sig betydligt mer än vanligt.

Du måste inte ha ett vindtåligt tält på vintern. Går du på tur i ett område med stugor där du kan övernatta eller trädklungor som ger skydd klarar du dig med ett som inte klarar lika starka vindar. Att genomföra första turen i ett sådant område är en bra start för den som ger sig ut på sin första vintertur, oavsett vilken utrustning man använder.

Tältets storlek

Förtält

Har du tillräckligt med plats för att laga mat i yttertältet om regnet kommer?

Det första man brukar bestämma sig för är hur många personer som ska sova i tältet. Ibland är det lätt, man kanske har ett tält för två personer sedan innan som man tycker är för tungt på soloturer, då är det naturligt att köpa ett enmanstält. Ska man istället köpa sitt första tält och bestämt sig för att det ska vara det enda tältet man köper på lång tid är det betydligt svårare för de flesta.

Ett liggunderlag är minst 50 cm brett, man behöver ett liggunderlag per person. I tillägg kan det behövas lite svängrum. Svakt sluttande väggar gör att man inte kan utnyttja hela tältets yta, i praktiken blir tältet smalare eller kortare än vad man får intryck av.

Hur mycket utrymme man behöver för packningen är en smaksak och beror på hur mycket man har med sig. På vintern har man mer packning än på sommaren, men kan gräva en grop i yttertältet för att få mer plats. Jag anser att Hilleberg Staikas yttertält som är en en triangel som är 220 cm lång och 80 cm bred räcker för en person, men yttertältet hade inte kunnat vara så mycket mindre.

Ska man använda friluftskök i innertältet behöver man en takhöjd på minst 90 cm, helst 100 cm eller mer. Se till att få erfarenhet i att använda brännaren innan du använder det i innertältet. Använder man bensin eller fotogen kan det bli höga flammor under förvärmningen, läs mer om detta i Använda multibränslekök.  Även om du inte ska använda köket i innertältet måste du tänka på vikt i förhållande till höjd. Tänk på att det inte bara är ökad vikt som är nackdelen med att ha ett högt tält, det blir också mer för vinden att ta tag i.

Hur mycket plats man behöver är personligt. Hilleberg Staikas innertält är 140 centimeter brett, nästan stor som en dubbelsäng. Jag har läst tester av personer som anser att det är för litet för två personer. Jag har också mött en person som gett sig ut på tio dagars vandring och bott tre personer i Staika. Själv har jag delat plats i Staika med en vän under en tre månader lång skidtur, det upplevde jag inte som trångt.

Hur ingångarna är formad har stor betydelse för hur trångt tältet känns. Hilleberg Akto är ett litet tält där det inte finns så mycket ”ledig” volym, men det finns möjligheter att få en känsla av att man ändå har en rymlig etta. På grund av att ingång och yttertält är på långsidan kan man öppna innertältet så hela tältet upplevs som ett utrymme. Känslan av mer plats blir ännu större om man öppnar yttertältet. En liten öppning på kortsidan av ett långsmalt tält ger inte samma effekt.

Storleken har inte bara betydelse för att de som är på tur ska få plats. Krävs en stor yta kommer det bli svårare att hitta en bra lägerplats. Det kan därför vara bättre med två små tält istället för ett stort. Marken ska vara jämn för tillräckligt många liggunderlag, men du ska också ha möjlighet att slå ned tältpinnarna.

Ingångar

Hur många ingångar man behöver är beroende av hur många som ska bo i tältet och absidernas storlek. Jag rekommenderar två ingångar i tält som är beräknade för mer än en person. Det väger inte så många hundra gram extra, men är man flera blir det lätt trångt i öppningen när man lagar mat eller packar.

Flera ingångar är inte bara praktiskt för att de du delar tält med inte ska vara i vägen för dig. När snön driver längs marken kan den komma in under tältduken. Det är därför bra att ha möjlighet att täcka för en ingång helt och bara använda den andra sidan.

En del tält har en eller flera stora absider där det får plats till betydligt mer än bara en ryggsäck. Är man två eller fler som ska dela på en ingång kan det göra att det blir betydligt mer utrymme för packning och matlagning.

Kupoltält

Hilleberg Staika

Kupoltältet Hilleberg Staika.

På grund av att kupoltält och tunneltält har mycket gemensamt och är de enda tälttyperna som kan användas på fjället på vintern jämför jag dessa mot varandra. Kupoltält har en mångkantig form i grundytan och stängerna möts ofta i toppen, till exempel Staika och Vaude Campo Grande XT.

En fördel med kupoltält är att de ofta är självstagande (står även utan någon förankring). Detta är bra om man tältar i områden där det är svårt att få fäste på underlaget, till exempel på paddelturer i skärgården.

Ventilationen i kupoltält är ofta i taket, det ger bra ventilation. Ventilationen bör vara skyddad mot flera vindriktningar. Staika har bara ett tygstycke som täcker taket. Om det blåser och är nederbörd fungerar detta dåligt, då kommer det in snö eller regn. Genom att ha flera öppningar i taket som är skyddade mot flera riktningar kan man vädra oavsett vindriktning.

Kupoltältens stabilitet

Kupoltält klarar ofta dåligt väder bättre än andra modeller. Antalet stänger som stöttar upp mot alla sidor gör att de står sabilt när vinden river och sliter i tältduken. Det kommer till ett pris: Hög vikt. Ett tält för två personer väger oftast minst tre kilo, räkna med runt fyra för ett vintertält. Går du mest på tur i skogen behöver du inte den vinstabilitet kupoltälten ger och klarar dig därför på lättare tältmodeller.

Det är inte bara antalet stänger som gör kupoltälten vindtåliga. Största fördelen med många kupoltält är just den ”runda” formen. Det gör att vinden sveper runt tältet istället för att bromsas av det, oavsett vilket håll vinden kommer från. De står därför lika stabilt när vinden vrider efter att man satte upp det.

En del kupoltält har några stänger som ger mer plats i absiderna, de förlorar då sin runda form, till exempel Hilleberg Saivo. Denna typ av kupoltält är därför mer utsatta när vinden kommer från sidan. Mycket av stabiliteten är kvar  tack vare antalet stänger.

Stängerna gör också kupoltält stabilare när det snöar. En del tält kan sjunka ned om det kommer blötsnö som lägger sig på taket, man kan därför bli tvungen att gå upp på natten för att ta bort snön. Snö som lägger sig på taket gör inte bara att det blir mindre plats, stängerna kan knäcka och det blir mycket kondens när ytter- och innertält kommer mot varandra.

Tältbågarnas mönster

En del kupoltält skiljer sig märkbart ut från de traditionella kupoltälten med stänger som möts i toppen. De har flera stänger som kryssar varandra på flera ställen, inte bara i toppen. Dessa kallas ofta geodetiska tält. Exempel på geodetiska tält är Jack Wolfskin Exolight och Saivo. Fler stänger ger tyngre, men stabilare tält.

På ett kupoltält möts tältbågarna på minst ett ställe. Det er en nackdel när det är hårt väder eftersom de sliter mot varandra och riskerar att nötas sönder. Några lager med silvertejp som man byter vid behov tar bort det problemet.

Tunneltält Helsport Rondane

Tunneltältet Helsport Rondane

Tunneltält

Tunneltält består av en eller flera stänger som står parallellt vid sidan av varandra. Exempel på detta är Helsport Fjellheimen och Hilleberg Keron. Ibland är en av absiderna rymligare så man har gott om plats till utrustning och matlagning.

Ventilationen är ofta sämre än i kupoltält på grund av att den sitter på sidan. En del har bara två små öppningar. För att minska kondensen kan man laga mat i läabsiden, då slipper man att fuktig luft ska genom  hela tältet innan det kommer ut.

För att ett tunneltält ska stå emot vinden så bra som möjligt måste vinden komma från kortsidan. Problemet med vind från sidan är ändå inte något som ska överdrivas om man har köpt ett ordentligt tält som är anpassat för hård vind.

En fördel med att använda tunneltält på vintern när man har pulka är att stängerna kan sitta nästan helt kvar i stångkanalerna och vikas ihop i två delar. Tunneltältet kan då rullas runt stängerna och läggas i pulkan. Det ger färre moment man måste göra när man tar upp och ned tältet. Se upp så du inte sätter dig på stängerna när du vilar på pulkan.

Enmanstält med en stång

Enmanstält är svåra att konstruera. De ska vara lätta, men samtidigt tillräckligt rymliga, inklusive godtagbar takhöjd. En vanlig lösning många tälttillverkare har valt är att göra en variant av tunneltält med en stång, till exempel Akto och Vaude Power Lizard. Det ger tält med sitthöjd för normallånga personer i mitten, men lågt i tak vid huvud- och fotände.

Enstångstälten är i utsatta för snö som lägger sig på taket. Se upp så du inte vaknar med en tältduk i ansiktet som tyngs ned av blötsnö.

Enmanstält

Hilleberg Akto, ett enmanstält med en tältstång.

Stången kan behöva bra stöd från flera olika riktningar när det blåser, det kan därför vara värt att ta med ytterligare två tältpinnar och fästa en extra stormlina på varje sida av stången.

En del enstångstält har stången närmare en av kortsidorna. Det gör att man får högre takhöjd där det behövs som mest. Nackdelen är att det blir förutbestämt vilken sida du ska ha huvudet. Driver det snö vill du ha öppningen bort från vinden för att det inte ska driva in. Samtidigt vill du ha huvudet uppåt om underlaget lutar. När en sida har mindre lutning är det dessutom större risk för att det samlas snö på taket.

Kåta

Kåtor är kägelformade tält med en tältduk spänd runt en mittstång. De minsta är beräknade för omkring 4 personer. Kåtor har ett en stor yta vinden kan ta tag i och mittstången kan böja sig, de ägnar sig därför inte på högfjället i hårt väder. De kommer framför allt till sin rätt om man är en stor grupp på tur i skogen på grund av att det ofta är stor plats där man kan sitta tillsammans. I de större kåtorna är det möjligt att ha en kamin eller eld direkt på marken.

Yttertältet är i ett stycke, men mittstången kan delas upp på flera i gruppen. Några kåtor kommer med innertält, andra utan. De utan innertält har ofta ingen golvduk. Fördelen med detta är att man slipper släpa med sig den extra vikten. Nackdelen är mygg under myggsäsongen, det blir mer kondens och man måste sova direkt på marken.

Ska du köpa en kåta måste du se på hur mycket tältduken lutar. För lite lutning gör att tältet i praktiken blir mindre än vad det verkar som när man ser på arealet golvet har.

En variant av kåtor har bara fyra sidor, de kallas då för pyramidtält.

Exempel på företag som tillverkar kåtor är Tentipi och Bergans.

Ryggåstält

Denna tälttyp var dominerande fram till att man klarade av att göra billiga, lätta och flexibla tältstänger som används i kupol- och tunneltält. Tvärsnittet är en trekant, som ett sluttande hustak. Precis som på hus betyder det låg takhöjd i kanterna, om det inte är höga väggar.

Fördelen med ryggåstält är den låga vikten, men de blir ostabila i hård vind. Det gör att de inte ägnar sig på vinterfjället, stängerna som håller upp tältet sjunker dessutom ned i snön om man inte har ett underlag till dem. Tältduken slutar ofta en bit upp från marken, det gör att snö lätt letar sig in när det blåser.

Det kan vara svårare att hitta bra tältplatser till ett ryggåstält. Om man ska generalisera behöver ett kupoltält inga förankringspunkter, tunneltältet fyra och ryggåstältet sex. De är dessutom mer utspridda. En liten gräsfläck är därmed inte tillräckligt för att slå upp ett ryggåstält.

Låter jag för negativ? Nu till ryggåstältens fördel: Låg vikt. Går man med teleskopstavar kan man spara ännu mer genom att använda stavarna som stänger. Om jag mest ägnat mig åt friluftsliv i skogen och gick med stavar hade ett ryggåstält varit mitt förstaval.

Exempel på ryggåstält är Hilleberg Rajd.

Baslägertält

Går man ofta på tur i en grupp och dessutom har basläger kan det vara värt att ta med ett stort tält där många kan samlas när det är dåligt väder. Kåtor fungerar bra som baslägertält, men det finns också många andra möjligheter. Bland annat har Hilleberg Atlas, kupoltält som är fyra meter i diameter, och Stalon XL, ett tunneltält för 14 personer. En del tält kan delas upp i flera sovrum, bland annat Jack Wolfskin Basecamp Dome som har två innertält för tre personer per person.

Bivacksäckar

För minimalisten finns möjligheten att köpa en bivacksäck. Det är tält som inte har så mycket mer plats än till en sovsäck. Vikten är drygt 0,5 kg. Detta har aldrig varit ett alternativ för mig. När det blir dåligt väder vill jag ha möjlighet att ordna med packningen utan att varken jag eller utrustningen blir våt. Att laga mat ute i vind och regn är inte heller någon upplevelse jag uppskattar, det kan dessutom vara omöjligt på grund av att lågorna inte når kastrullen.

Jag hade sparat ett kilo om jag köpt en bivacksäck istället för att använda Hilleberg Akto, det är det inte värt.

Tält för olika årstider

När man ska köpa tält måste man tänka på när det ska användas. Tänk först och främst på om du ska använda tältet på vintern, det ställer andra krav på både vindtålighet och ventilation.

Tältplats

Hilleberg Akto är ett tunneltält med en stång som det riskerar att samlas en del snö på.

I Norge anser många att stormmattor är helt nödvändigt på ett vintertält. Stormmattor är tygflikar längst ned på tältduken som används för att förankra tältet bättre med snö och stenar, se min artikal om att tälta i hård vind. Bland annat har Helsports alla vintermodeller stormmattor. Jag anser att detta inte är nödvändigt så länge det är möjligt att gräva upp lite snö nederst på tältet, då hindrar man snö från att driva in och att vinden får tag i tältduken. Så länge tyget går helt ned till marken går det vanligtvis bra.

Jag anser att stormmattor framför allt kommer till sin rätt när man tältar vid det första snöfallet. Finns det inte snö med rätt konsistens kan det vara svårt att täppa till glipan under tältduken så det inte driver in snö.

Ventilation i vintertält

Ett tält som används på vintern måste kunna stängas till så snön inte kommer in. Ett sommartält kan ha ventilationsöppningar som inte kan stängas. Ibland kan de bara stängas med myggnät, det kan snön leta sig genom. Innertältet på en del sommartält består bara av myggnät, även det är en dålig lösning på vintern. Yttertältet står oftast mot snödrevet, men inte alltid. Ett innertält av myggnät kan göra att inte bara packningen i absiden blir begravd av snön, det kan du också bli.

Ventilation är också viktigare att tänka på om tältet ska användas andra delar av året än bara sommaren. På vintern är det extra viktigt att reducera kondens på grund av att en våt sovsäck isolerar sämre än en torr och det är svårare att torka den än på sommaren. I tillägg blir det mer kondens när det är kallt ute och det är stora temperaturskillnader mellan insidan och utsidan av tältet.

En del ventiler kan lätt stängas inifrån. Det är en stor fördel. Vaknar du till på natten och inser att någon ventil måste stängas är det lätt att bara vilja ligga en liten stund till, speciellt om du måste sätta på dig kläder och gå ut i stormen.

Kondens

Störst problem med kondens upplever jag att det är runt noll grader. Är det ordentligt kallt fryser kondensen och ger inte några större problem, även om det inte är en bra känsla att vakna av snö i ansiktet när tältpartnern flyttar på sig och skakar ned snön från insidan av innertältet.

Ett sommartält kan ventilera tillräckligt genom att tältduken slutar en bit över marken, det går inte på ett vintertält eftersom snö riskerar att driva in. Ett vintertält måste därför ha öppningar högre upp, helst mot flera olika riktningar så man kan stänga öppningarna mot vinden.

Kondensen gör att skarvarna i tältstängerna kan frysa ihop om de sitter på insidan av yttertältet. Lösningen är ofta att ta av sig vantarna och värma skarven med händerna när man tar ned tältet. Kommer det regn som fryser kan man bli tvungen att göra det även med stängerna på utsidan, men det sker inte lika ofta.

När du köper tält måste du se om det är risk för att yttertältet trycks mot innertältet om det blåser mycket, det kan i så fall bli mycket kondens. Ett exempel på tält som har problem med det är Hilleberg Akto. En lösning kan vara att fästa ett snöre längst ned på tältduken så du kan spänna ut den med en tältpinne.

När man har köpt tältet är det en hel del man kan göra för att undvika kondens, läs mer om det i en egen artikel.

Märkning av vintertält

Det hade varit praktiskt om tältens förmåga att ventilera ut fuktig luft och klara oväder testades i standardiserade tester, precis som sovsäckars isoleringsförmåga. Istället måste vi lita på vår egen förmåga att bedöma kvalitet och det vi hör från producenter och läser i tester. För att göra det lättare att se om ett tält är anpassat för vintern har en del tälttillverkare olika produktserier för olika årstider. Hillberg har sitt färgsystem: Tältet Helsport Rondane

  • Black label: Tält som är anpassade för krävande förhållanden. Det speglas i vikt och pris. Exempel:  Keron, Saivo och Staika.
  • Red label: Tält som är gjorda för hårt väder, men det har till viss del kompromissats bort för att spara vikt: Nallo, Allak och Akto.
  • Yellow label: Vikt har prioriterats högt, man har tagit bort viktiga egenskaper för att tälten ska vara anpassade att användas på vintern: Anjan, Rogen och Enan.
  • Blue label: Detta har inget med säsonger att göra, men är stora basecamptält: Atlas, Altai och Stalon XL.

Helsport har tre andra kategorier:

  • Extreme: Tält för mycket krävande förhållanden. God ventilation, stormmattor och möjlighet att ha dubbla stänger gör dem tåliga i hårt väder: Svea och Svalbard.
  • Pro: Låg vikt, men fortfarande god rivstyrka. Ventilation och andra detaljer är inte anpassade för vintern: Fjellheimen och Ringstind.
  • Trek: Enklare tält för sommaranvändning: Rondane och Valhall.

Uppsättning av tältet

Lägerplats

När du köper tält är  det viktigt att se på hur lätt tältet är att sätta upp. Det som känns lätt en vindstilla sommardag kan bli en utmaning när det blåser hårt, det är mörkt och du har vantar på dig. Är du dessutom hungrig, kall, våt och sliten vill du komma in snabbt. Det är bäst om du bara ska trä in stängerna som är lika långa och förankra tältet. Det är dessvärre inte alltid tillfället.

Stänger som är olika långa bör färgkodas för att det ska vara lätt att se vilken stång som ska sitta var. Stången ska nå botten av stångkanalen, inte komma ut på andra sidan och sättas i en stånghållare. Det bör vara väl tilltagen plats  för stängerna när man sätter dem i hållaren.

Inner- och yttertält borde sitta ihop eller kunna kopplas ihop, det sparar tid när man sätter upp tältet och gör det också lättare att sätta upp det i dåligt väder. På några tält ska innertältet sättas upp först, men då blir det vått om det regnar.

En del tältproducenter har gått bort från den klassiska metoden att sätta upp tält där man trär in stängerna i kanaler. I stället fäster man dem i varje ände för att därefter haka fast tältduken med krokar längs stången. Jag har inte testat detta i hård vind, men tycker att det verkar lovande eftersom man kan förankra tältet innan man sätter fast stängerna. Detta kan göra uppsättningen i hård vind betydligt enklare. Nackdelen är att sista krokarna kan vara svåra att få på eftersom det blir hårt spänt.

Skräckexempel på tältuppsättning

De två värsta tälten jag har satt upp är ett tunneltält från Helsport och ett kupoltält av okänt märke. Med förstnämnda var det ett slit att få stängerna in i hållarna när man trätt dem in i stångkanalen. Varför kunde remmen till hållaren inte vara några få centimeter längre? Det hade sparat flera minuter och mycket frustration.

Tältresning

Uppsättning av ett tält från Helsport.

Kupoltältet sattes upp så här: Man tog fram innertältet och trädde två stänger genom stångkanalerna. Ingen färgkodning i förhållande till de kortare stängerna som skulle användas senare. På bägge sidor skulle man sätta ned stången i grunda stånghållare som de åkte ur om det inte var spänt. Utan möjlighet att förankra innertältet skulle yttertältet dras över innertältet. Två stänger skulle genom yttertältet för att spänna ut absider. Därefter kunde man förankra tältet. Alla fyra stänger satt på insidan av yttertältet, i minusgrader var varje skarv tvungen att värmas upp med en bar hand.

Färg

Den vanligaste färgen är grön, det kamouflerar bra i skogen och på fjället om sommaren. Är man på tur i vildmarksområden vill man kanske helst smälta in i omgivningen, inte minst med tanke på andra som är på tur. Färger som syns tydligare är bättre om någon letar efter dig. Det sker inte så ofta, men de gångerna någon gör det är fördelen desto större. En förstahjälpenfilt bör vara med på alla tältturer. Om du inte behöver den för att hålla värmen kan den läggas vid tältet för att dra till sig uppmärksamhet.

Tält och friluftskökEn del tält finns i flera olika färger mankan välja bland, en mer kamouflerad färg och en signalfärg.

Det är svårt att dra ned gardinerna i ett tält. Väljer du en mörk färg kommer du få det mörkare när du sover, men det är inte lika bra på kvällen och morgonen. Då du vill ha mer ljus för att laga mat eller annat du ska göra.

Dyrt vs billigt tält

Ett ordentligt vintertält för två personer kostar ofta runt 10 000 kronor. Du kan också hitta ett tvåpersonerstält för några hundra kronor. Vad får man om man köper det dyra tältet?

En viktig skillnad är materialerna. Det är dyrt med slitstarka tyger, blixtlås och stänger som dessutom är lätta, bra material är därför något lågprismärkena inte satsar på. Blixtlås och tyger har därför ökad risk för att gå sönder om man köper ett billigt tält.  Om det dyra tältet går sönder kan man räkna med bättre service och att en reklamation går genom.

Tygets vattentäthet anges i vattenpelare. I teorin betyder en vattenpelare på 3000 mm att det måste vara tre meter vatten på duken för att det ska tränga genom. ”Så djupt ska jag inte tälta” tänker kanske du. Hög vattenpelare är trots det bra. Trycket från vattendropparna som slås sönder mot tältduken en blåsig natt utgör ett stort tryck. UV-strålar, nötning när man sätter upp tältet och iskristaller som blåser mot tältduken sliter bort utbehandlingen med tiden. En tältduk med hög vattenpelare kan därför hålla dig torr längre.

Billiga tält görs ofta av tyg som har flera lager av polyurethan (PU belagda vävar). Dyra tält har ofta yttertält av silnylon som har fått sitt vatten täthet tack vare några lager med silikon. Silnylon kan göras lättare utan sämre rivstyrka.

Även innertältets vattentäthet har en stor betydelse och kan skilja dyra och billiga tält. Ett bra innertält håller en stor del av kondensdroppar som faller ned från yttertältet ute, men på ett billigt går de rakt genom.

Genomtänkta detaljer

Det är inte bara kvaliteten på materialen som skiljer dyra och billiga tält. Ett billigt tält är ofta mindre genomtänkt. Det betyder bland annat svårare att sätta upp, mer kondens och lättare att hantera med tjocka handskar. Friluftsutrustning som har testats mer och är mer genomtänkta har ofta förstärkningar där det slits mest eller har andra lösningar för att minska slitage.

Sömmar kan börja läcka, speciellt på billiga tält. Det har skett en gång på mina Hillebergtält. Det är lätt att täta. Det tätas lättast med lättflytande lim eller silikon.

Ger du dig mest ut på någon enstaka helgturer på sommaren och du ställer in turen om det riskerar att blir dåligt väder? Då klarar du dig kanske på ett billigt tält för runt 1500 kronor. Gör du längre turer på fjället året runt, långt från stugor, ökar risken för farliga situationer om du prioriterar pris i för stor grad. Ett tält för några hundra kronor skulle jag bara använda någon enstaka natt när jag vet att det ska bli bra väder.

Har jag blivit lurad av reklamen för Hilleberg, Helsport och andra som tillverkar dyra tält? Har jag inte testat tillräckligt många billiga tält? Hur stor skillnad det är mellan dyra och billiga tält är en sak som skapat stora diskussioner på forum. Här är en sammanfattning av diskussioner om man klarar sig med billiga tält.

Billigt tält på första vandringen

Om du inte vet om vandring är något för dig är det lockande att spara så mycket pengar som möjligt på utrustning du inte vet om du ska använda. Det kan då vara lockande att köpa ett billigt tält. I den här diskussionen på Utsidan.se har trådskaparen hittat ett tält för 129 kronor på ÖB och undrar vad som är sämre på så billiga tält.

  • Så billiga tält riskerar att blåsa sönder eller släppa genom regn. Köp ett någorlunda bra tält för att använda på fjället eller hyr.
  • Det är risk för att man inte gillar fjällvandring om det blir dåligt väder och man har ett så enkelt tält.
  • Billiga tält har blivit bättre än tidigare. Fråga någon vän om att få låna istället för att köpa.
  • Använd inte så billiga tält på fjället.
  • Ni kommer inte kunna sova om det regnar eller blåser. Blir det bra väder kommer ni kunna säga att billiga tält fungerar på fjället.
  • Så billiga tält saknar ofta innertält och är för korta. De duger bara för barn som sover i trädgården.
  • Skulle inte gå upp på fjället med ett så billigt tält. Hyr istället.
  • Satsa på ett gammalt begagnat kvalitetstält. Han skulle kunna tänka sig att använda ett tält som är så billigt.
  • Hade ett tält för 129 kronor och var nöjd bortsett från att man var tvungen att ligga snett och det regnade in.
  • Är man van vet man var gränsen går. Som nybörjare borde man lägga minst 1000 kronor.
  • Använde ett tält för runt 1000 kronor, stången knäcktes första gången det sattes upp på turen.
  • Jämförde ett billigt och dyrt tält på en bilresa. Det billiga fick knappt två personer plats i och det regnade in. Man fick 27 billiga tält för samma pris som det dyra, men vad ska man med dem till när det inte står mot regn?
  •  Det blir blött i billiga tält, även om det inte regnar. Hyr istället.
  • Skulle aldrig ge sig ut på fjället med ett sådant tält. Hyr ett tält.
  • Köp ett begagnat, vill du inte vandra mer kan du sälja det för samma pris.
  • Köpte ett tält för 300 kronor i 1978 (över 1100 kronor i dagens penningvärde min anmärkning) som fungerade bra fram till nyligen. 129 är för billigt.
  • Kan inte tänkta sig att ge sig ut med ett oprövat tält för 200, men för 1500. Se inte bara på priset, billiga tält kan ha bra kvalitet.
  • Satsa på något mellan 129 kronor och Hilleberg.
  • Bättre att hyra ett bra fjälltält.
  • Det är mest storleken som är problemet med billiga tält, men kondens kan också bli ett problem. Under några dagar duger det, men kontrollera att det håller regnet ute. Bra tält kostar från 2 000 kronor.
  • Välj inte ett tält som kräver att du hittar lä.
  • Har använt ett tält för 300 kronor. Som det regnade genom. Skulle använda samma tält igen om det inte fanns alternativ.
  • Lägg till några hundralappar på ett bättre tält.

Kan man göra kap när man köper tält?

Den här diskussionen på Edgeflyfishing startas av en person som undrar om alla billiga tält är dåliga eller om man kan göra kap.

  • Ett kupoltält från Everest för 500 kronor har hållit i fem år.
  • Tror att Everest har skapliga tält, har sett något dyrare Everesttält som var ”tokbofors”. De flesta tält för 500 kronor kan man sova i, men inte använda på fjället.
  • Billiga tält är dåliga, bör kosta minst 3000 kronor. Rekommenderar Hilleberg Nammatj GT, Keron GT, Vaude Ferret och Jack Wolfskin.
  • Man får vad man betalar för. Har ett tält för 300 kronor från Jysk som fungerat bra i skogen, men skulle inte ta med det på fjället.
  • Tält för 3000-4000 kronor är bara för de som fjällvandrar några gånger per år och reser till Mount Everest. För vanligt dödliga räcker billigare tält. Om tältet är för dåligt kan man använda pengarna man sparat på att ringa efter en helikopter.
  • Om det räcker beror på hur man använder tältet. Värsta helgen han haft var i ett tält från Rusta.
  • Använd inte billiga tält på fjället, går kanske i skogen.
  • Köp en Fox Bivy.
  • Undvik billiga tält när du ska långt bort, det blir dessutom dyrare i längden.
  • Undvik de billigaste varianterna, speciellt sömmarna riskerar att gå sönder. Se till så det finns innertält.
  • Använde McKinley Katmandu 3 under tre veckors tältande i Europa. Var med om oväder som det klarade bra.

 

Jag använder

Jag har ett Hilleberg Staika på turer då jag går med andra. När jag är på tur själv använder jag Hilleberg Akto.

Om du ska köpa tält är du kanske också intresserad av:

Test av Hilleberg Akto

Test av Hilleberg Staika

Tälttillbehör

 

Gillar du sidan? Gilla den också på Facebook eller anmäl dig till mitt nyhetsbrev för att få uppdateringer.

Har du kommentarer? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se eller skriv i kommentarfältet under.