Friluftskök tar ofta lång tid att slita ut. Du bör därför inte bara se på dagens behov när du köper friluftskök, men också vad som krävs i flera år framåt.
Senast uppdaterad 7 januari 2021
Sidan innehåller annonslänkar för Outnorth
Viktigaste egenskaperna för olika typer av friluftskök
Viktigaste egenskaperna för olika bränslen och friluftskök
- Sprit: Tungt, men miljövänligt. Köken är enkla, men tunga.
- Gas: Lätt, men dyrt och fungerar dåligt i kyla om du inte köper dyr vintergas. Driftsäkert.
- Bensin: Billigt och fungerar i kyla, men riskfyllt.
- Fotogen: Billigt och fungerar på vintern, men kräver lång förvärmning.
- Ved: Mysigt och kan hittas på många platser, men man är utsatt för dåligt väder om man inte har en kåta.
- Multibränslekök: Fungerar med många bränslen, men komplicerade att använda.
När man köper ett friluftskök måste man först bestämma sig för vilket bränsle man ska använda, alla kök kan nämligen inte användas med alla bränslen och de olika bränsletyperna har olika egenskaper och lämpar sig för olika typer av friluftsliv. Jag börjar därför med att gå igenom egenskaperna för olika bränslen och därefter kommer information om köken.
Bränsleåtgång
Ta gärna med lite extra bränsle till köket på turen. Jag har aldrig blivit utan varm mat på grund av att någon annan i gruppen ville spara något hekto, men jag kan tänka mig att stämningen i tältet inte skulle bli den bästa om det sker. Detta är särskilt viktigt på vintern då man ofta är beroende av att ha bränsle till att smälta snö för att få dricka. Jag beräknar en halv dl bensin/fotogen på sommaren per person, det dubbla på vintern då man måste räkna med att smälta snö större delen av tiden.
Gas är det bränsle till friluftskök som har högst energiinnehåll per kg, så du klarar dig på ungefär 4/5 av vad du måste ha med om du använder bensin eller fotogen. Kom i håg att densiteten för bensin och fotogen inte är på 1 kg/L, men omkring 0,8 kg/L. Använder du sprit måste du räkna med att ta med nästan det dubbla jämfört med bensin och fotogen.
Hur mycket man behöver är individuellt. Jag är ganska sparsam, använder vindskydd runt friluftsköket (mer om vindskydd hittar du i min artikel om Matlagningstillbehör) och värmer inte upp tältet. Ska man ha rumstemperatur i tältet på vinterturer blir det helt andra mängder som man måste ta med sig. Du kan läsa mer om mina matvanor för att få en bild av bränsleförbrukning i mina artiklar Mat på tur och Matlagning på vintern.
Typer av bränslen för friluftskök
Nedan är en beskrivning av de vanligaste bränslerna med för- och nackdelar. Priserna är för att använda lika mycket energi som det finns i en halv dl bensin. Det ska tas med en nypa salt. Det är ”vanliga” priser i stora förpackningar, men det går att hitta bränsle billigare om man letar. Köper man en liter fotogen istället för fyra eller 100 gram gas istället för 450 blir det betydligt dyrare.
Eftersom jag har mest erfarenhet av bensin och fotogen är de andra uträknade efter energiinnehållet och är därmed teoretiska värden. Jag har inte tagit hänsyn till att det kanske kan gå mer eller mindre energi till spillo i gas- eller spritkök.
Sprit
Det finns flera olika sorters sprit som kan användas till friluftskök, rödsprit är det mest använda som man kan hitta på många ställen.
+ Miljövänligt eftersom det är framställt av förnyelsebara resurser. Det betyder att koldioxiden som släpps ut nyligen har tagits från atmosfären.
– Innehåller lite energi i förhållande till vikten. Jämfört med de fossila bränslena nedan måste man nästan ha med sig dubbelt så många gram bränsle.
– Sotar, om man inte köper sotningsfria alternativ.
Pris: 3,9 kr/dag.
Gas
+ Lätt.
– Fungerar dåligt i kyla om man inte har vintergas. Gasen bör vara några plusgrader när man använder den. Gasol består av butan och propan. Propan har lägre kokpunkt, det medför att i kyla används bara propan (om det inte är för kallt, för då får du ingen gas) och butan förblir som vätska i behållaren. Detta kan orsaka höga flammor när man sedan tänder gasbrännaren i normal temperatur. Vid minusgrader måste man därför värma gasen på ett eller annat sätt. Om du har tid och det inte är alltför kallt kan du värma den innanför kläderna. Det kan också göras genom att man häller varmt vatten i en kastrull och ställer flaskan där. Det gäller med andra ord att ha en termos med varmt vatten innan man börjar använda köket. Vilka temperaturer klarar gasen? Primus säljer tre typer av gasblanningar anpassade för olika temperaturer. Jag har använt Summer gas ned till runt 9°C utan problem. Powergas har jag erfarenhet att man kan använda i några minusgrader. Jag har använt Powergas ned till -8°C, då kan man fortfarande få maten varm om man är tålmodig.
– Flaskorna går inte att fylla, halvtomma flaskor måste användas fram till dess att de är tomma.
– Kan vara svårt att få tag på, särskilt på resor utomlands.
– Du kan inte se hur mycket gas som är kvar, bara känna på vikten.
Pris: 3,4 kr/dag med sommargas. Ska du ha vintergas blir det betydligt dyrare.
Bensin
+ Billigt om man använder vanlig bilbensin. Bilbensin bör inte användas när man lagar mat i tält eller andra slutna utrymmen, eftersom de innehåller en mängd olika ämnen som man inte bör få i sig. Köp istället alkylatbensin för 4-taktsmotorer. 2-taktsbensin innehåller oljor som kan täppa igen slangarna.
+ Går att få tag på i alla världens hörn.
+ Fungerar bra i kyla.
– Mycket lättantändlig. En del säger att man helt ska undvika att använda bensin på grund av risken. Jag har ännu inte mött någon som råkat ut för en olycka. Jag använder ibland bensin till mitt mitt multibränslekök, men genomför ett sök på internet för att bilda dig en egen uppfattning om riskerna. Var speciellt försiktig med att använda bensin till friluftsköket på sommaren, en varm sommardag kan det bli lättantändliga bensinångor runt brännaren.
– Kan torka ut packningarna. Smörj därför in dem med silikon med jämna mellanrum.
Pris: 2,5 kr/dag med 4 takts miljöbensin. Räkna med det nästan det tredubbla för ren bensin.
Fotogen
+ Billig.
+ Köper man rätt sort kan den användas på vintern. Fel sort kan stelna vid låga temperaturer. ”Statoil blå” har jag testat utan problem på vintern.
– Sotar, vilket kan ge stopp i slangar. Detta gäller framför allt de som heter lampolja. Undvik att använda det till friluftsköket även på sommaren om du har alternativ.
– En del sorter stelnar i kyla.
– En del nämner lång förvärmningstid som en dålig egenskap. Personligen anser jag att om valet står mellan fotogen och bensin, som också måste förvärmas, är inte den lilla skillnaden i förvärmningstid ett problem.
Pris: 1,4 kr/dag.
Ved
+ Miljövänligt.
+ Går att få tag på i naturen. Även på kalfjäll går det ofta att hitta tillräckligt för att laga mat. En pinne här och en rot där går alltid att hitta. ”Många pinnar små blir till ett stort bål” eller i alla fall en liten eld som man kan laga mat på. Svårast att hitta ved kan det ofta vara vid populära lägerplatser.
+ Bra stämning. En del kan sitta i timmar och se in i lågorna. För många är detta en mycket viktig del av att ägna sig åt friluftsliv.
+ Mycket lätt. Både bränsle och kök kan lämnas hemma. Torr näver (och kanske lite tändved) är det enda som tynger ryggsäcken.
– Tar tid att samla ihop. Inget för den som ska försöka gå så långt som möjligt, slå
läger sent och snabbt vill ha en middag.
– Inte särskilt användarvänligt när det regnat mycket den senaste tiden. Är man inte säker på sina färdigheter i att göra upp eld bör man ta med sig ett friluftskök för säkerhetsskull. Läs mer om hur du gör upp eld även om veden är våt i Göra upp eld.
– Går inte att använda i vanliga tält. När det regnar eller är hård vind finns det trevligare
sysselsättningar än att sitta ute och laga mat.
– Det finns en del lagar om vad man får ta som ved och när man får göra upp eld. Se mer om detta i Friluftslagar.
Pris: 0 kr/dag. Jag förutsätter då att du använder den ved du hittar ute i naturen.
Gaskök
Om du har bestämt dig för gaskök blir nästa steg att bestämma sig för om man ska ha ett ”superlätt” kök på runt ett hekto eller ett som är lite tyngre där man har gasflaskan sammanbunden med en slang till brännaren. Största nackdelen med de lätta köken är stabiliteten, när man fäst köket på gasflaskan kan den bli ganska hög. Med en full kastrull upplever många det som vingligt, det gäller att se upp så inte maten hamnar på marken. Det finns stödben som man kan sätta på, vilket i alla fall gör köket lite mer stabil
Gaskökens instabilitet gör att det är viktigt att ställa köket på fast mark. Om du placerar det på mossa eller annan vegetation kommer det välta alltför lätt, även med stödben.
Gaskök är mycket lätta att använda. Man skruvar fast brännaren på gasflaskan, släpper ut gas och tänder på. På många gaskök finns en piezotändare som består av en knapp som man trycker på för att antända gasen.
En del gaskök kan vara högljudda. Det kan vara bra att köpa ett som du vet inte väsnas alltför mycket eller hört andra säga har en godtagbar ljudnivå. Läs tester innan du köper ett gaskök.
Ett problem med gaskök är att det är svårt att veta hur mycket gas det är kvar i gasflaskan. Du blir tvungen att väga gasflaskan. Dra av 160 gram för gasflaskor som innehåller 230 gram gas och 216 gram för gasflaskor som innehåller 450 gram gas.
Har du kommit till ett samhålle på en långtur och undrar om du sa köpa mer gas kan du gå till en mataffär eller postkontor. De kan berätta vad din gasflaska väger.
Pris på gaskök ligger mellan 300-1500 kronor om brännaren står vid sidan av flaskan. Pris på toppmonterade är mellan 350 till 700 om du ska ha ett kök utan vindskydd, man får räkna med lite mer för modeller med vindskydd. Vindskydd kan till en del modeller köpas separat.
Populära gaskök
Stormkök
Stormkök har ordentliga vindskydd som skyddar lågan mot vinden. Den mest kända tillverkaren av denna typ av kök är Trangia. Spritbrännare är det mest klassiska att använda i stormkök, men det går att köpa gasbrännare istället. Dessutom kan en del multibränslekök sättas in i vindskydden.
Stormkök är tunga, jag väljer bort detta till fördel för multibränslekök eller gaskök med lätta, hopfällbara vindskydd. Sprit är svårt att reglera lågan på och det tar lång tid att få maten varm, särskilt på vintern. Dålig effektivitet kan man åtgärda med hjälp av ett värmeljus under, men se upp så det inte blir för varmt, då blir flammorna för höga. För andra bränslen gäller ungefär samma saker som det jag skriver om gaskök och multibränslekök.
Användning av spritkök
Att använda spritkök är nästan lika enkelt som gaskök, det är bara att hälla bränsle i en skål och tända på. Det finns ändå några misstag som man kan göra. Blås inte ut flamman om du är färdig med matlagningen, lägg istället locket på för att kväva lågorna. Jag har aldrig testat att blåsa ut själv, men det sägs att risken är stor för att man får brännskador i ansiktet.
Ett annat misstag man kan göra är att man fyller på bränsle när det är lågor kvar. Kontrollera noggrant så att det verkligen har slocknat när du häller ned mer. Det kan ibland vara svårt att se flammorna när solen skiner. Häller du på mer sprit på lågorna riskerar du att hela flaskan antänds, vänta med att hälla på mer bränsle till dess att skålen är så sval att du kan hålla den i handen.
Stormkök köper man oftast kompletta med kastruller. Priset för ett stormkök är på minst 350 kronor för den minsta modellen. För större modeller med dyrare kastruller kan det priset vara över 800 kronor. Ska man ha en gastillsats blir det ännu dyrare.
Populära stormkök
Multibränslekök
Multibränslekök är den typ av kök jag oftast använder eftersom jag vill ha ett kök som kan användas året runt. Jag köpte en Optimus Nova i 2000 som jag har använt på de flesta turer sedan dess. Vilka bränslen du kan använda till multibränslekök varierar. Du kan använda fotogen och bensin till alla. På en del kan du dessutom använda gas och på andra diesel eller sprit. I Optimus Nova kan du till och med använda rapsolja.
Multibränslekök kräver mer underhåll än andra kök. Några delar måste bytas ut en gång i bland, ha med dig reparationssats och manualen. För personer som sällan går på turer kan de upplevas som för komplicerade. Det krävs också mer för att tända multibränslekök, men man vänjer sig snabbt. Läs mer om detta i artikeln Använda multibränslekök.
Precis som med gaskök kan de vara mycket högljudda, men det varierar mellan olika modeller. Jag anser att om man ska ut på vintern är multibränslekök ett måste på grund av att sprit är för långsamt och gas inte fungerar ordentligt i kyla.
Pris för multibränslekök
Du kan hitta ett multibränslekök för under 1500 kronor, men en del modeller kostar över 2000. I tillägg till själva köket behöver man reparationssats som måste förnyas när man använt delarna. Ska man räkna på priset för hela multibränslekökets livslängd måste man också ta med priset på reparationssats. Det är stora skillnader i pris mellan olika tillverkare. Över tid kan därmed ett billigt multibränslekök bli dyrt om man inte ser upp.
Multibränslekök är oftast dyrare än gaskök i både inköp och reservdelar. Räknar man med priset på bränslet kan det däremot bli billigast i längden eftersom man kan köpa billiga bränslen.
Populära multibränslekök
Frågor du bör ställa till dig själv när du köper friluftskök
Har du inte blivit klokare om vilket friluftskök du bör köpa? Om du ställer följande frågor till dig själv blir det kanske lättare:
Vill jag ha ett kök som är enkelt att använda? Ja: Köp gaskök eller stormkök.
Vill jag ha ett friluftskök som fungerar på vintern? Ja: Köp multibränslekök.
Ska jag ta med friluftsköket på resor utomlands? Ja: Köp multibränslekök.
Vill jag att det ska gå snabbt att laga maten? Ja: Köp INTE stormkök. Om det ska gå mycket snabbt bör du välja gaskök så du slipper förvärmning.
Prioriterar jag låg vikt? Ja: köp ett toppmonterat gaskök.
Om du ska köpa friluftskök är du kanske också intresserad av:
Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe
Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.