Bildredigering ställer höga krav på datorn, men det är inte alla komponenter som är viktiga. Lär dig optimera datorn för bildredigering, utan att lägga pengar på komponenter fotografer inte behöver.
Publicerad 28 augusti 2020
En vanlig kontorsdator fungerar för de flesta fotografer, men om du ofta redigerar stora bildfiler kommer du antagligen tycka att den är för långsam. En dyr dator är inte alltid bäst, tillverkaren kan ha installerat bra komponenter fotografer inte har nytta av.
Skärm
En viktig del av datorn är skärmen. Den bör kunna visa många färger (stor färgrymd) och ha samma färg över hela ytan. Skillnaden när du ser på skärmen från en annan vinkel bör vara liten.
Beskrivning över stämmer bra överens med IPS-skärmar (In Plane Switching). Nackdelen är att de är dyrare och använder mer energi. TN-skärmar uppdateras snabbare, vilket har stor betydelse för den som spelar spel som kräver snabb reaktionsförmåga. För fotografen har det liten betydelse.
En tredje teknologi som används i datorskärmar är VA-skärmar (Vertical Alignment). Dessa är har bättre kontraster än både IPS- och TN-skärmar. Färgåtergivningen är bättre än TN-skärmar, men når inte upp tillk IPS-skärmarnas nivå.
Det jag skrivit över är bara generellt. En bra TN-skärm kan vara bättre än en dålig IPS-skärm. Byt därför inte ut din TN-skärm till en billig IPS-skärm utan att ha undersökt om det blir en uppgradering.
Hårddisk
Hårddisken är där all information lagras. Detta är kvar när du stänger av datorn. Informationen lagras som magnetism på en skiva som snurrar runt. Ska du ha en snabb hårddisk ska du se efter en som snurrar 7200 rpm (Rates Per Minute) eller snabbare. Roterar den med många varv per minut hittar den snabbt det som ska hämtas ut.
En nyare och snabbare teknologi som kan lagra information är SSD (Solid State Drive). SSD använder samma teknologi som minneskort för att lagra information. De är mindre känsliga för stötar och vibrationer än hårddiskar med magnetism, därför har de blivit populära i framför allt bärbara datorer. Snabbt och driftsäkert, men dyrt. Många väljer därför att lägga programmen på en SSD och bilder som tar stor plats på en traditionell hårddisk. Lagringsenheten är en flaskhals, med fler enheter fördelas informationen på fler flaskhalsar.
Du får snabbare bildredigering om du sätter upp hårddiskarna med ett raidsystem. Det innebär att flera lagringsenheter samarbetar, men användaren märker ingen skillnad mot att ha en hårddisk. Hårddiskar kan sättas upp som raid antingen i en stationär dator eller en kabinett där du samlar flera hårddiskar. Raid har olika egenskaper beroende på vilken nivå du väljer.
Raid 0: I raid 0 har du två hårddiskar. Hälften av informationen om varje bild läggs på ena hårddisken, hälften på den andra. Du kan då hämta ut bilden dubbelt så snabbt som om du har allt på samma hårddisk.
Raid 1: I raid 1 används fortfarande två hårddiskar. All information lagras på bägge hårddiskarna. Du får inte fram bilderna snabbare, men om en hårddisk går sönder har du en backup.
Raid 2: Nu går vi över till tre hårddiskar. Du kan då kombinera de positiva egenskaperna i Raid 0 och 1. Filerna sprids ut på tre hårddiskar och du har en backup. Du kan bara utnyttja 2/3 av den totala lagringskapaciteten. Om varje hårddisk per plats för 1 Tb kommer du kunna lagra 2 Tb.
Hur får man till att lagra 2/3 av hårddiskarnas totala kapacitet och samtidigt ha backup? Lösningen är att två hårddiskar är som Raid 0. Den tredje lagrar information om summan av de andra diskarna på varje lagringsposition blir ett jämnt eller ojämnt tal. Datorns information består av ettor och nollor. Vid varje position man kan det vara 0 eller 1. Summan kan därför bara vara 0, 1 eller 2.
Tänk dig att disk nummer 1 går sönder. Tredje disken vet att på första lagringsplats är det en jämn summa. Disk nummer två är fortfarande hel och har 1 på första lagringsplatsen. Det betyder att det även måste vara 1 på första lagringsplatsen.
Med fler hårddiskar kan man ha högre raidnivåer som kan använda mer än än 2/3 av den totala lagringskapaciteten. Man kan även lagra backup på flera diskar. Flera hårddiskar kan då gå sönder utan att du förlorar data.
Raid 10: Raid 10 kräver fyra hårddiskar. Ibland skriver man ”raid 1+0”. Sistnämnda benämning beskriver bäst hur dessa har satts upp. Alla filer lagras på två olika hårddiskar så det går snabbt att hämta ut informationen, precis som Raid 0. Detta görs med två par diskar, precis som raid 1. Om en går sönder har man därför två hårddiskar kvar med informationen. Ska du lagra 1 Tb data behöver du därför hårddiskar som kan lagra totalt 2 TB.
JBOD: Om din dator eller kabinett ger möjligheter till raid kanske du även får möjlighet till koppla ihop hårddiskarna som JBOD (Just a Bunch Of Disks). Du får varken ut filerna snabbare eller har backup, men flera små hårddiskar fungerar som en stor. Har du några små hårddiskar där du vill lagra en stor mapp kan detta vara en bra lösning.
Det är den sämsta hårddisken som bestämmer hastigheten. Se därför till att alla har samma prestanda.
Kom i håg att raid inte ersätter backup på en extern hårddisk. Raid säkrar inte mot blixtnedslag och andra typer av överspänning, brand eller stöld. Lär mer om backup i min artikel Hårddisk och backup för fotografen.
Om du har en bärbar dator eller vill kunna flytta bilderna lätt mellan olika datorer bör du använda externa hårddiskar. Få externa hårddiskar ger dig möjlighet att använda raid. Lösningen blir då att köpa en kabinett med plats för flera interna hårddiskar med stöd för raid. Köp några snabba interna hårddiskar, sätt in i kabinetten, välj raidnivå och använd som en vanlig extern hårddisk.
Minne
Till att börja med, vad är minne?
Tänk dig att du ska räkna ut 14*3+(5+7)*2-34*5.
Tar du det i huvudet? Allt kan brytas ned i mindre uträkningar, problemet är att du glömmer svaren i föregående del. Först räknar du ut 14*3=42. Därefter (5+7)2=24. Om ditt minne inte är tillräckligt bra har du glömt svaret på första delen av uträkningen när du räknat 34*5=170. Det blir lättare om du skriver upp svaren på varje del innan du går vidare till nästa. Att skriva tar tid.
Datorns minne kommer i håg varje del av uträkningarna för att kunna använda den senare. Dessvärre är det dyrt att köpa mycket minne. Det riskerar därför att inte finnas plats för allt som behövs till sista delen av uträkningen. Därför börjar datorn lagra på hårddisken istället. Det tar längre tid att skriva och läsa på en hårddisk än på minnesenheten.
För lite minne gör att datorn blir trög. Kravet på hur mycket minne man behöver ändras inte lika snabbt nu som den gjorde för 20 år sedan. Då var man tvungen att räkna med att utöka minnet under datorns livstid. Även om behovet inte är lika stort i dag bör du vid nästa datorköp se till att ha möjlighet att uppgradera minnet senare. Annars kan nästa köp bli några år tidigare än du tänkt dig.
Hur mycket minne behöver man?
Har du bildfiler som tar mindre än 30 MB och bara har ett lager kommer 8 GB räcka långt. Om du har större bildfiler eller många lager, till exempel för att göra focus stacking, bör du ha minst det dubbla, gärna mer.
Annat att tänka på när man köper minne
Hur mycket minne du kan ha och vilken typ bestäms av moderkortet. Se i instruktionsboken för datorn eller moderkortet för att se hur stort minne du kan installera. Är det DDR3, SODIMM DDR4 eller något annat som passar?
Hastigheten mäts i hertz (Hz). Hög siffra betyder snabbt minne.
Hur många klockningscykler som krävs för att hämta ut informationen mäts i CAS latency (CL). Låga siffror betyder att det går snabbt att hämta ut informationen.
Scratchdisk
Hårddisken tillfällig information som inte ryms i minnet hamnar på kallas för scratchdisk. Scratchdisken bör vara en snabb hårddisk där du inte har stora bildfiler du ska redigera. Anslutningen till moderkortet bör också vara snabb. En intern hårddisk är därför bättre än en extern hårddisk som ansluts med en USB-kabel.
De flesta program gör hårddisken du har operativsystemet på som scratchdisk. Du kan ändra detta till en snabbare hårddisk som används mindre av andra program. De som lägger mycket pengar på en dator för bildredigering installerar därför en SSD bara för att använda som scratchdisk.
Processor
I tillägg till snabba hårddiskar och mycket minne är processorn viktig för datorns hastighet. De flesta datorer kan bara ha en processor, men det finns undantag. Ska du uppgradera processor får du därför den gamla processorn över, till skillnad mot uppgradering av minne som ofta kan läggas till. Kostnaden för en märkbar uppgradering av processorkraft blir därför hög. Om datorn upplevs som trög uppgraderar man därför minnet i första hand.
Viktigaste egenskapen för en processor är klockningshastigheten. Klockningshastigheten mäts i hertz (Hz) och ger en bild av hur många uträkningar processorn kan göra på en bestämd tid.
En annan viktig egenskap är antalet kärnor. Fler kärnor betyder att processorn är bra på multitasking, fler program kan få sina uträkningar genomförda samtidigt. Datorprogram kan också dela upp långa uträkningar i mindre delar och därmed använda fler kärnor samtidigt. Photoshop gör detta i liten grad. Photoshopanvändaren bör därför lägga mer pengar på att få en processor med hög klockningshastighet än många kärnor.
Processorer har ofta virtuella kärnor, även kallat trådar. Det gör det möjligt att få fler kärnor till en låg kostnad, men är det bara Phostoshop som ställer stora krav på kapaciteten kommer du ha liten nytta av detta.
Överklockning
Det är möjligt att ställa in processorn så den får en högre klockningshastighet. Du får en snabbare dator, men processorn kommer slitas ut snabbare på grund av högre temperatur. Du bör därför bara göra detta om du vet vad du gör och installerat bra kylning av processorn.
En del processorer, bland annat många av Intels, kan överklockas automatiskt. Så länge temperaturen är låg kommer processorn arbeta med högre klockningshastighet utan att ta skada. Bland annat Intel Core i9 10900, kan nästan få en dubbling i klockningshastighet när Turbo Boost startar.
Grafikkort
Det är lätt att tänka sig att en fotograf behöver ett bra grafikkort, men detta är något fotografen kan spara pengar på. Grafikkort används för att snabbt räkna ut vad som ska visas på skärmen. En speldator behöver ett bra grafikkort, annars kommer allt ske med en fördröjning. Bildredigering ställer mindre krav på detta. Du behöver därför inte ett bra grafikkort, moderkortets eget grafikkort är ofta nog.
Ett grafikkort har en egen processor. En del bildbehandlingsprogram kan utnyttja den processorn för att avlasta datorns egen processor. I dessa tillfällen kan ett snabbt grafikkort göra bildbehandlingen snabbare.
Moderkort
Moderkortet är den komponent som ser till att alla komponenter samarbetar. Moderkortet bestämmer om du kan koppla i hop hårddiskar i raidsystem och hur många hårddiskar du kan ha totalt. Det bestämmer också hur mycket minne du kan ha som mest och hur många USB-portar du får tillgång till. Vilken typ av processor och om du kan ha fler bestäms också av moderkortet.
Vilka behov kommer du ha i framtiden? Se till så moderkortet klarar det. Köper du en stationär dator är det lätt att byta trasiga komponenter. Datorn kan därför få ett långt liv och moderkortet ska uppfylla de krav du ställer i många år framöver.
Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe
Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.