Det finns många kameror på marknaden och det kan till att börja med vara svårt att få översikt bland alla modeller och märken. I den här artikeln beskriver jag vad jag ser på när jag köper ny kamera. Jag riktar mig framför allt till de som ska köpa systemkamera, men även du som ska köpa kompaktkamera har nytta av tipsen.
Senast uppdaterad 27 november 2020
Innehåll
Vilken kameraproducent
Begagnad proffskamera vs ny amatörkamera
Bildkvalitet
Spegelreflex vs spegellös systemkamera
Bildsensorns storlek
Bildstabilisering
Slutartid
Bracketing och exponeringskompensation
Diverse funktioner i kameran
Blixt
Styrning av bildtagning
Autofokus
Kamerainställningar
Batterier
Vädertätning
Bildskärm
Kameraskalets material
Storlek på knapparna
Minneskort
Anslutning till datorn
Filmfunktioner
Vilken kameraproducent?
Vilken kameraproducent man ska välja ger ändlösa diskussioner, de flesta anser att det egna märket är det bästa. Personligen anser jag att den som tror att fotointresset kan blir stort borde köpa Canon, Sony eller Nikon, men det har inte så stor betydelse vilken av dem man köper.
Orsaken till att jag anser att man ska hålla sig borta från Pentax, Olympus och andra tillverkare av systemkameror är den begränsade mängden tillbehör. Utbudet blir betydligt större om man har en kamera från Canon, Sony eller Nikon. De har mycket tillbehör som bara passar till deras kameror. Dessutom finns det många andra företag som tillverkar utrustning som passar till olika märken. Oftast passar det både Canon, Sony och Nikon, ibland också något mer märke.
Har du valt en tillverkare riskerar du att vara fast med det. Med några objektiv, en blixt och kanske lite mer tillbehör blir det dyrt om du ska köpa kamera från ett annat märke. Köp därför ett märke med mycket tillbehör direkt.
Canon vs Sony vs Nikon
Tillverkar Canon, Sony eller Nikon de bästa kamerorna? Jag anser att i det långa loppet är det oavgjort. När jag skulle köpa min första systemkamera tänkte jag att det skulle bli en Nikon. Canon hade några år tidigare kommit med 300 D, den första kameran som gjorde digitala systemkameror tillgängliga för amatörfotografer. Det tog bara några månader innan Nikon kom med en egen amatörkamera, D 70. De slog Canon ordentligt. Bland annat kunde inte 300 D ta bilder direkt när man slog på den. Det kunde vara några långa sekunder när motivet bokstavligt talat flög förbi.
Det gick något år. Så kom bägge med varsin uppgradering, Canon 350 D och Nikon D 70s. Förstnämnda hade mycket nytt, sistnämnda var i stort sett samma kamera som kommit några år tidigare. Nu var det dags för mig att köpa kamera. Valet föll på Canons modell eftersom den för tillfället var bäst. Hade jag köpt ett år tidigare hade jag köpt Nikon och använt Nikon än i dag.
Du borde också tänka på vilket märke personer du känner har. Kanske har någon objektiv, blixtar eller andra tillbehör som du kan låna ibland. Då är det ett måste att använda samma märke.
Begagnad proffskamera vs ny kamera
Om du har bestämt dig för prisklass kommer frågan om du verkligen ska köpa en kamera som nyligen lanserades. En del funktioner kommer inte på amatörmodellerna i första taget, även om de borde vara billiga att ta med och vara till stor nytta. Kameratillverkarna måste ha tillräckligt många funktioner för de kameror de tar bra betalt för. Se därför på begagnade modeller i din prisklass.
Som huvudregel brukar jag tänka att en kamera halveras i pris när det kommer en ny modell. Den kameran som bara är för proffsfotografer och extremt intresserade amatörer blir för speciellt intresserade amatörer vid nästa uppdatering. Priset kan ha kommit ned til en nivå för vanliga fotointresserade ytterligare en uppdatering senare.
Fördelen med de nyare kamerorna, oavsett om du köper begagnat eller nytt, är att det kan ha kommit en del funktioner på alla kameror de sista åren som kan vara bra att ha. Ett bra exempel på det var dammborttagning på sensorn. Det var tidigare ett stort problem att det kom damm på sensorn. När det för många år sedan kom teknologi för att minska det problemet sattes det in i alla nya kameramodeller direkt, oavsett prisnivå. Om du då hade köpt en proffskamera som var några år gammal på den tiden hade du missat den funktionen.
Bildkvalitet
Bildkvaliteten är viktigt när man bestämmer sig för vilken kamera man ska köpa. Det du ska se efter är framför allt antal pixlar, ljuskänslighet och dynamic range.
Antal pixlar
Antalet pixlar var en gång i tiden det man såg mest på när man skulle köpa kamera, det var en tävling om att kunna erbjuda flest pixlar. Numera har även de med få pixlar så många pixlar att en vanlig amatörfotograf inte begränsas av det.
Jag har en kamera med 18 miljoner pixlar. Största bilden jag har skrivit ut var 2,5 meter bred. Det var inget större problem, man står längre bort när man tittar på stora bilder.
Även om dagens kameror inte har problem med att pixlarna syns så är det andra fördelar med hög upplösning. Många pixlar innebär att fler detaljer kommer fram i bilden, därmed upplevs bilden som skarpare.
Det är inte bara bra att ha många pixlar. Det leder till stora bildfiler och kräver större minneskort, men kostnaderna stoppar inte där. Du behöver också större hårddiskar, glöm inte att också dina backuper ska vara större (ja, backup SKA vara i plural). Man bör också sätta upp hårddiskarna i ett raidsystem, som är dyrare, men snabbare. I tillägg krävs också mer minne i datorn. Ny kamera med många pixlar kan därför bli ett dyrt köp.
Nu när kameror har allt fler pixlar har det också kommit möjligheter att ta råfiler med färre pixlar. Har du ont om lagringsplats på en tur kan du dra ned till hälften av antalet pixlar utan att det gör något när du ser på bilden på en skärm och i de flesta tillfällen då du ska trycka bilder. Men även om det sällan har så stor betydelse för en amatörfotograf så har i alla fall jag ett stort motstånd mot att inte ta bilder med högsta möjliga kvalitet. Tänk om jag vill trycka just den bilden i stort format.
Dynamic range
För att både det som är ljust och det som är mörkt inte bara bli vitt respektive svart, är det viktigt att man har en hög dynamic range. Man kan kompensera för detta med HDR, exposure blending eller gråfilter, men det är lättast att få allt rätt direkt när bilden tas med bara en exponering.
Fotograferar man ett rörligt motiv har man inte möjlighet att ta flera exponeringar och sätta i hop dem efteråt till en bild. Ibland kan det också vara svårt att se på skärmen att spännet mellan skuggor och solbelysta partier är för stora. Bra dynamic range öppnar då upp nya möjligheter när du efteråt sitter framför datorn.
Dynamic range mäts i exponeringssteg, högt tal är bäst. Det står sällan i specifikationer, trots att det är en mycket viktig egenskap som är lätt att sätta tal på. Det finns inte heller något standardiserat sätt att mäta dynamic range. Du kan därför inte bara se på ett tal från två olika tester och tänka att de är jämförbara. Om en kamera testas med jpeg på ett hög ISO får det lägre dynamic range än om den skulle ha testats med råfiler och låg ISO.
Brus
När digitalkameror slog igenom var ett stort antal pixlar som kameratillverkarna använde som lockbete för att vi skulle köpa just deras kameramodell. Senare blev bra ljuskänslighet lockbetet, det är det god orsak till. En ljuskänslig kamera är en mycket stor fördel, inte minst för de flesta naturfotografer.
När du ska köpa en kamera är det två egenskaper med ljuskänsligheten du ska se efter. För det första: Vad är den högsta ISO du kan välja? Min första digitala systemkamera som jag köpte i 2005 hade 1600 som högsta ISO. I dag har proffskameror ofta över 100 000.
Hög känslighet har dessvärre liten nytta om inte kvalitet är bra. Se på testbilder på en hemsida som har lika testbilder för de kameramodeller du funderar på att köpa, till exempel DPreview för att få en bild av vilken modell som är bäst.
Bra kvalitet på höga ISO-tal gör att man kan ta bilder i mindre ljus. Naturfotografen har framför allt nytta av detta när man ligger i ett gömsle och fotograferar djur på morgonen eller kvällen då det är lite ljus. Det är också praktiskt då man ska fotografera saker som rör sig snabbt. Också vid norrskensfotografering är det praktiskt med bra ljuskänslighet eftersom det är mörkt samtidigt som man fotograferar ett rörligt motiv.
Spegelreflex vs spegellös systemkamera
Det tog tid, men till slut började de dyka upp också hos de stora tillverkarna: De spegellösa systemkamerorna.
En traditionell systemkamera har en spegel framför sensorn. När du ser genom sökaren reflekteras ljuset i spegeln och upp i sökaren. Till skillnad mot en kompaktkamera ser du därför samma sak som kommer med i bilden. När du tar bilden fälls spegeln upp och ljuset kan nå sensorn.
På en spegellös kamera når ljuset sensorn hela tiden. När du ser genom sökaren tittar du på en skärm.
Måste man ha sökare? Duger inte den stora skärmen?
Nej. Ibland kan det vara för mycket ljus för att man ska se skärmen tillräckligt bra för att se var skärpan ligger. Du är dessutom längre bort från skärmen så den blir mindre. En stor skärm drar mer el, du skulle få sämre batteritid. När du håller kameran mot ansiktet blir det betydligt mer stabilt. Du ska inte heller glömma att fotografer och kameraproducenter är mycket konservativa. Att helt ta bort sökaren skulle göra många tveksamma.
Fördelar med spegellösa systemkameror
Spegellösa kameror har en lång rad fördelar. Inte minst uppnas det upp många nya funktioner när ljuset når sensorn hela tiden:
- Spegellösa kameror kan göras mer kompakta. Små kameror är inte nödvändigtvis en fördel, man ska känna att man håller i något och knappar ska inte sitta för tätt. När man kommer upp i de större systemkamerorna upplever ändå de flesta att mindre kamera är bättre.
- När spegeln inte behöver fällas upp kan man ta bilder i snabbare följd. Sedan tidigare har en del kameror gett dig möjlighet att inte fälla ned kameran mellan exponeringarna, men då ser du inte hur motivet rör sig.
- När motivet hela tiden syns på sensorn kan kameran automatiskt hitta ansikten och fokusera på dem. Detta går med både människor och djur.
- Genom att använde kontraster mellan pixlarna istället för traditionell fokusering kan man få många tusen fokuspunkter.
- Focus peaking. Man kan få en markering i sökaren var skärpan ligger.
Bildsensorns storlek
Bildsensorns storlek påverkar framför allt tre egenskaper på kameran: Bildvinkel, ljuskänslighet och pris.
Bildvinkel
Det första och mest påtagliga med kameror med olika storlek på bildsensorn är att bildvinkeln förändras. Vad är bildvinkel och hur påverkar det bilden? Tänk dig att du klipper ut en ruta ur ett papper som är lika stor som sensorn. Håll upp pappret lika långt från ögat som objektivet har brännvidd. Vinkeln du får vid ögat om du drar en linje från ögat till två motstående hörn är bildvinkeln. Om bildsensorn är liten kommer bildvinkeln vara mindre än på en kamera med stor bildsensor,du får med mindre på bilden.
När bildvinkeln förändras upplevs det också som att skärpedjupet ändras. Orsaken till det är att skärpedjupet bestäms av bildens förstoring och hur stor bländaren är. Om du förstorar mycket, till exempel genom att fokusera nära eller använda objektiv med lång brännvidd, kommer skäpedjupet bli kortare. Detta kan verka motsägelsefullt med tanke på att det är lätt att tänka att man förstorar mer med en liten sensor. Man ska istället tänka att en liten sensor är det samma som att beskära bilden från en stor senor. Om du står på samma avstånd, använder samma brännvidd och bländare kommer du få lika stort skärpedjup med två kameror med olika storlek på bildsensorn.
Om du kompenserar den mindre bildvinkeln på den mindre sensorn genom att använda kortare brännvidd eller går längre bort kommer förstoringen att minska, därmed blir skärpedjupet längre. Detta betyder att en kamera med liten bildsensor kommer ge större skärpedjup i bilderna utan att använda liten bländare eller focusing stacking.
Vill man ofta ha stort skärpedjup är det en fördel med en liten bildsensor (men kom ihåg att du kan använda vidvinkel och beskära bilden med en kamera med stor sensor). Är det tvärtom, att du tycker att största bländaren på ditt objektiv inte är stor nog är det en nackdel.
Vilken bildvinkel du har med olika brännvidder behöver du inte tänka så mycket på under själva exponeringen. Däremot behöver du tänka på vilken brännvidd på en fullformatkamera som ger samma bildvinkel som den brännvidd du har på kameran. Det har stor betydelse när du väljer slutartider, se min artikel om Välja slutartid. Därför anges ofta bildvinkelförändring i produktspecifikationerna. Det talet ska du ta gånger brännvidden du har på kameran för att få vilken brännvidd du ska ha på en fullformatkamera för att få samma bildvinkel. Det betyder att om du har ett 100 mm objektiv med bildvinkelförändring 1,6 får du med lika mycket i bilden som om du har ett 160 mm objektiv med fullformatsensor.
Ljuskänslighet
Ännu en sak som påverkas av sensorns storlek är hur mycket brus det blir i bilden. En stor bildsensor nås av mer ljus om du använder samma bländarvärde och slutartid. En fullformatsensor får 2,5 gånger mer ljus än en sensor i APS-C format som är 22,4*15 mm, det ger stor skillnad i kvalitet. Det betyder att om du har ISO 1000 på den lilla sensorn får du samma kvalitet som ISO 2500 med fullformat om allt annat är lika. Detta ger också utslag i tonomfång. Ska du ta bilder när det är mörkt är det därför en fördel med en stor sensor. Hur bra de presterar ser du tydligt på testbilder där det testas höga isotal.
En fullformatsensor använder mer av ljuset som kommer in i kameran. Att beskära bilder ger sämre kvalitet, både med tanke på att brus kommer fram mer och att dålig skärpa blir tydligare. Det kan betyda bättre kvalitet på fullformatkameran, men dessvärre är det inte så enkelt. Objektiv är mindre skarpa i kanterna, och det är kanterna som försvinner med en liten sensor. Vidvinkelobjektiv är dessutom ofta mindre skarpa än objektiv med lite längre brännvidd. Du måste oftare använda mer vidvinkel med en liten sensor. Samtidigt är inte de längsta teleobjektiven de skarpaste, speciellt inte om man ska kompensera fullformat med en telekonverter.
Man blir tvungen släpa med sig objektiv med längre brännvidd med en fullformatkamera, därmed mer vikt, om man inte tänker att man lika gärna kan beskära bilden efteråt med en fullformatkamera. Det är inte bara vikten som ändras. Priset blir som regel högre, även om vidvinkelobjektiv med bra kvalitet också kostar en del.
Pris
Kamerans pris påverkas av sensorns storlek. En stor sensor är dyrare än en liten. Priserna har sjunkit kraftigt de sista åren och priset för de billigaste fullformatkamerorna går nedåt, men som jag skrivit över, det blir lätt många fler utgifter när man köper en ny kamera (fullformatkameror har ofta fler pixlar).
Bildstabilisering
En del kameror har inbyggd bildstabilisering. Det innebär att om kameran rör sig när du tar en bild kommer sensorn röra sig för att kompensera för detta. Detta är en mycket praktisk funktion som dessvärre inte finns på Canon eller Nikons kameror. Kanske är orsaken att de tjänar mer på att sälja objektiv som har bildstabilisering.
Bildstabilisering i kameran har fördelen att det fungerar på alla objektiv. Objektiv med bildstabilisering kostar som regel en del mer. Dessutom har du inte alltid möjligheten att välja bildstabilisering, jag skulle framför allt gärna se fler vidvinkelobjektiv med bildstabilisering. Det är också några nackdelar med bildstabilisering i kameran i tillägg till att den blir dyrare. Bildstabiliseringen i kameran fungerar sämre i kombination med långa teleobjektiv. Det ger också sämre autofokus eftersom ljuset som kommer in i kameran inte är stabiliserat och därmed suddigt.
Slutartid
De flesta systemkameror har snabbaste slutartid på 1/4000 s eller 1/8000 s. Bägge är mycket snabba och detta borde inte vara utslagsgivande för vilken kamera man köper. Det är ytterst sällan man har användning för snabbare slutartid än 1/4000 s för att motivet ska vara skarpt.
En naturfotograf använder framför allt så korta slutartider när man fotograferar fåglar som flyger snabbt. 0,6 % av bilderna jag tar är ändå bilder med slutartid kortare än 1/4000. Orsaken till det är att det kan vara varierade ljusförhållanden. Fotograferar jag fåglar som flyger använder jag bländarprioritet. Om jag bestämt mig för att fotografera med kort slutartid ställer jag in en stor bländaröppning och högt ISO för att kanske få 1/2000 s slutartid, men om solen var bakom moln när jag testade exponeringen eller fågeln får en ljusare bakgrund kommer slutartiden bli kortare. Jag ser en slutartid snabbare än 1/4000 s som ett pluss när jag köper kamera, men det är ingen viktig funktion.
Vill man att fåglar som flyger snabbt ska bli skarpa på bilden måste man ha kort slutartid.
På den andra sidan av exponeringsskalan hittar man bulbexponering. Det är något som alla systemkameror har. Det inebärer att exponeringen fortsätter så länge avtryckaren är nedtryckt. Ska du använda bulbexponering måste du ha en trådutlösare eller fjärrkontroll för att kameran inte ska röra sig när du håller ned avtryckaren. Det blir då batterikapaciteten som sätter begränsningar på hur lång slutartid man kan ha.
En del kameror tar många bilder med kort slutartid och sätter i hop dem så du får en bild som om du använt lång slutartid. Du kan då se hur bilden blir ljusare och avbryta när bilden är lagom exponerad. Utan denna funktion är du tvungen att ta en bild med största bländare och högsta ISO för att se hur exponeringen blir med olika slutartider. Därefter måste du räkna om slutartiden med de inställningar du behöver för att få hög kvalitet. Alternativet är att ta en bild med rätt inställningar på första försöket, men blir det fel kan du ha väntat några minuter i onödan.
Bracketing och exponeringskompensation
Bracketing innebär att man tar flera bilder med olik exponering. Med en analog kamera används bracketing framför allt när man är osäker på vilken exponering man ska välja. Genom att ta en bild med den slutartid man trodde var bäst, en ljusare och en mörkare är man säkrare på att det blir en bra bild.
Med digitalkameror där man ser resultatet på skärmen direkt är det istället användbart och man till exempel ska göra bilder med HDR-teknik. Alla systemkameror har en automatisk bracketingfunktion. De flesta kameror kan ta tre bilder i en serie med olika exponeringstider utan att man behöver göra något annat än att trycka på avtryckaren mellan bilderna. En del kameror, framför allt de dyrare, kan ta fem bilder utan att man gör något annat än att trycka på avtryckaren. I stort sett räcker det med tre bilder, behöver man fler kan man ändra på inställningarna mellan exponeringarna. Fem bilder i serie i stället för tre är därför inget jag värdesätter högt när jag köper kamera.
Diverse funktioner i kameran
HDR
High Dynamic Range (HDR) innebär att man tar flera exponeringar med olik slutartid som sätts i hop till en bild. HDR öppnar stora möjligheter för en naturfotograf eftersom delar av en bild kan vara för ljus samtidigt som en annan del blir för mörk. Ett klassiskt exempel på det är himmel i landskapsbilder som ofta blir för ljus om marken är lagom exponerad.
Det är möjligt att ta flera olika exponeringar och sätta i hop dem i datorn, men det är mer praktiskt om man har en färdig bild som man för över till datorn. En inbyggd HDR funktion kan därför spara en del tid. Samtidigt är det viktigt att du har med dig tillräckligt med information från exponeringarna för att göra allt du vill göra. Har du separata råfiler kan du vara säker på att inget har gått förlorat, men det är ingen självklarhet att råfilerna sparas om du använder HDR funktionen i kameran.
Panorama
En del kameror har en panoramapunktion. Du håller då in knappen och panorerar kameran långsamt. Kameran kommer sätta i hop en bild automatiskt. Du kan göra det i datorn efteråt, men du sparar tid på att göra det i kameran.
Focusing stacking
Om skärpedjupet inte duger även om du använder minsta bländaren kan du använda focusing stacking. Det kan du göra i datorn, men det tar tid. En del kameror har därför en focusing stacking funktion där du kan välja vilka avstånd du vill fokusera på och tar bilderna och sätter i hop dem automatiskt. En del kameror tar flera bilder som de sätter i hop. Andra spelar in en video där fokus ändras. Kameran plockar sedan ut den skarpaste delen av videon till varje del av bilden.
Variera antalet pixlar
En del kameror kan ge dig fler eller färre pixlar än vad du har på sensorn. Du kan till exempel använda enbart pixlarna i mitten. Du får då samma effekt som om du har en liten sensor. Du kan beskära efteråt för samma effekt, men om det görs i kameran blir bildfilerna mindre och du kan använda snabb seriebildtagning utan att fylla buffern.
En del kameror kan flytta sensorn en halv pixel åt sidan mellan exponeringarna. Bilderna kommer sedan kombineras så du får en mer högupplöst bild.
Blixt
Systemkameror som är anpassade för vanliga konsumenter har alltid inbyggd blixt, men på proffskameror har man ofta prioriterat bort den. När jag skriver om tips till fotografering på min hemsida riktar jag mig framför allt till de som inte är beredda att lägga över 20 000 kronor på ett kamerahus, men proffskameror sjunker snabbt i värde när det kommer en ny modell och kan därför vara intressanta för amatörfotografer.
Inbyggd blixt är praktiskt. Blixten är alltid med och redo med en knapptryckning, men har man objektiv av hög kvalitet (oftast stor diameter) kommer det vilket fall som helst bli skuggor från objektivet när blixten sitter så lågt. Proffsfotografer har därför begränsad nytta av en inbyggd blixt.
Man bör se på hur snabb blixtsynkronisering man kan använda på kameran. En del kameror kan inte använda snabbare slutartider än 1/200 s när de använder blixt, andra kan använda 1/250 s. Det kan verka som liten skillnad, men när man vill frysa en rörelse eller man använder upplättningsblixt en solig dag är den kortare tiden värdefull.
Blixtens styrka mäts i ledtal, ett högt tal är bättre. Ledtalet räknas ut genom att man tar bländaren gånger avståndet blixten kan lysa upp ett motiv. Klarar blixten av att lysa upp ett motiv på tre meters avstånd med bländare 4 betyder det att blixten har ledtal 12.
Det är möjligt att sätta upp en blixt på ett stativ och styra blixten med kameran. Med många kameror kan man bara styra en sak: När bilden ska tas. En del kameror har mer avancerad styrning än det och kan både styra externa blixtens styrka och avfyrning utan att avfyra en egen blixt. Har du inte denna funtionen inbygd i kameran kan du köpa en blixtutlösare som ger dig de möjligheterna.
Styrning av bildtagning
Ibland är inte det mest optimala att man tar en bild direkt efter att man tryckt ned avtryckaren. Går det snabbt vill man ofta ta bilder i snabb följd. Andra gånger vill man själv vara med i bild och vill att det ska gå en stund innan bilden blir tagen, eller man vill kanske ta en bild med några sekunders mellanrum i lång tid.
Seriebildstagning
Om motivet rör sig snabbt kan du inte fånga det när det ser som bäst ut bara genom att trycka ned avtryckaren för att ta en bild. Därför har alla kameror seriebildtagning som gör att kameran tar bilder i en snabb följd så länge du håller ned avtryckaren. Är du en landskapsfotograf har du liten nytta av detta, men fotograferar du fåglar eller andra djur som rör sig i hög hastighet är snabb seriebildstagning mycket viktigt. Jag som är en allsidig naturfotograf anser att kameran borde ha minst sex bilder per sekund, men efter att ha haft åtta i några år tycker jag att de två extra bilderna har varit bra i många tillfällen.
Problemet med att fota med en hög frekvens är att det blir många bilder att gå igenom efteråt för att se vilka man ska spara. Det är därför praktiskt om du kan ställa in kameran så den bara tar bilder när något är i fokus, är bilderna suddiga kommer du vilket fall som helst bara radera dem om det inte var något spektakulärt du fotograferade. På kameror som har snabb seriebildstagning kan man ställa in så den inte tar maximalt antal, men bara några få bilder per sekund. Det är praktiskt om man fotograferar något som som rör sig lite för snabbt för att man ska kunna ta en bild i taget.
En spegelreflexkamera har en del begränsningar för hur snabb seriebildtagning de ger möjlighet till. Efter en exponering ska spegeln fällas ned så du kan se motivet, den ska fokuser på nytt och spegeln ska återigen fällas upp. Spegellösa kameror kan därför vara snabbare. En del spegelreflexkameror ger dig möjligheten att inte fälla ned spegeln mellan varje exponering för att möjliggöra snabbare seriebildtagning, men då kan du inte se motivet genom sökaren. Ibland kan de också pressa tiden mellan varje exponering genom att inte fokusera mellan exponeringarna.
Buffertminne
En kamera har en intern lagring där bilderna lagras efter exponeringen, men där ryms bara några få bilder. Därför förs bilderna över på minneskortet och raderas i buffertminnet så snabbt som möjligt. I buffertminnnet ryms det ofta bilder för att ta seriebildstagning i cirka tre sekunder. Behöver du fortsätta seriebildstagningen kommer kameran ta en paus till dess att det blir ledigt utrymme i buffertminnet.
Stort buffertminne och snabb överföring till minneskort är därför en fördel. Personligen tar jag sällan sekvenser så länge i sträck så buffertminnet blir fullt när jag använder minneskort med 60 Mb/s i överföringshastighet. Fotograferar du ofta djur då det går snabbt i flera sekunder kan det vara värt att se lite extra på en kamera med stort buffertminne och snabba minneskort.
En del kameror ger dig möjligheten att ta några bilder per sekund när avtryckaren trycks ned halvvägs. När du trycker ned den helt fotograferar den med full hastighet. Det gör att bufferten inte är full när det är störst chans att det sker något intressant. Samtidigt har du chansen att få en bild om det sker något oväntat.
När något sker snabbt och oväntat behöver man kunna ta många bilder per sekund för att få en bild i rätt tillfälle.
Självutlösare
Det är standard på systemkameror att man kan ställa in kameran på att ta bilder med två och tio sekunders fördröjning. Två sekunder använder jag mest när jag tar bilder på stativ och har spegellåsning, då kommer spegeln fällas upp när man trycker på knappen och bilden tas efter två sekunder när vibrationerna från både spegeln och att man tryckte ned knappen har avtagit. Tio sekunder ger dig tid till att själv vara med på bilden.
En del kameror ger betydligt större valmöjligheter för hur självutlösaren ska ta bilder. Till exempel vänta tio sekunder och ta två eller flera bilder efter varandra, eller en bild med ett bestämt intervall fram till dess att man avbryter serien. Detta är praktiskt om man till exempel ska fotografera sig själv när man förflyttar sig eller ta timelapse. Om detta inte är en del av funktionerna i kameran kan du köpa fjärrkontroller som kan styra exponeringen åt dig som kostar från några hundra kronor till några tusen kronor. Om du ofta tar bilder av dig själv kommer du vilket fall som helst behöva en fjärrkontroll för att kunna ta bilder vid rätt tillfälle.
Autofokus
Kamerans fokusering sker genom att rader av pixlar mäter kontrasten. Är det lite kontraster mellan dessa pixlar kommer kameran tänka att bilden är suddig och flyttar fokusavståndet för att se om det blev större kontraster mellan pixlarna. Så testar sig kameran fram till var det är bäst kontrast i det område du vill ha fokus. För att snabbare hitta rätt fokus använder man sig inte bara av en rad på fokuspunkterna, det kan också vara korslagda eller dubbelt korslagda fokuspunkter. Då söker kameran efter kontraster i två respektive fyra vinklar. Kameran kan då hitta lättare vilket fokusavstånd som ger tydligast kontraster.
För att en kamera ska kunna fokusera måste den nås av tillräckligt med ljus. När man fokuserar har objektivet den största bländaröppningen man kan ha på objektivet för att släppa genom så mycket ljus som möjligt. Har du ett objektiv med stor bländaröppning kommer du kunna använda alla korslagda fokuspunkter, men med mindre bländaröppning riskerar de korslagda fokuspunkterna att bli linjära fokuspunkter eller helt sluta fungera.
Kameror kan inte bara fokusera i mitten, de har flera fokuspunkter som du kan välja om du vill ha fokus i en annan del av bilden än i mitten. De kan också samverka på olika sätt för att snabbare hitta skärpan. Genom att använda alla fokuspunkter kan kameran välja den fokuspunkt där kameran tror att motivet befinner sig, det är ofta praktiskt när motivet rör sig snabbt, till exempel flygande fåglar. Med många fokuspunkter är chansen större att fågeln befinner sig framför en fokuspunkt.
En del kameror har också mycket avancerad följefokus så motivet kan försvinna bakom något och komma fram igen utan att kameran tappar fokusering. Det är bland annat mycket praktiskt om man fotograferar när det snöar kraftigt och kameran fokuserar på snöflingorna som är framför motivet.
Det är framför allt fotografen som fotograferar snabba motiv, till exempel fåglar, som har nytta av att köpa en kamera med många fokuspunkter och bra fokusering. Ska man fotografera landskap skulle man klara sig på en kamera utan autofokus.
Objektivkalibrering
Kameror är inte helt exakta i fokuseringen, de fokuserar ofta lite för långt bort eller nära. Det samma gäller objektiv. Om både kamera och objektiv fokuserar för långt bort kommer det märkas om du använder stor bländaröppning. För att åtgärda det har kameror som ligger över instegsklassen ofta en funktion som gör att detta kan kalibreras enkelt. Det är mycket praktiskt om du har ljusstarka objektiv.
Utan denna funktionen måste du skicka in kamera och objektiv till en verkstad för att få detta gjort. Du är dessutom tvungen att skicka in alla objektivt samtidigt, även de objektiv som redan är kalibrerade för att undvika att man kompenserar för ett objektiv, men gör kameran sämre på ett annat.
Kamerainställningar
Hur menyer är uppbyggda och hur lätt du kan ändra viktiga inställningar är inte det första man tänker på när man köper kamera, även om det kan vara stora skillnader mellan olika modeller. Som med så mycket annat är det oftast de dyra modellerna de bästa.
Custom Functions
När man fotograferar har man ofta en del standardinställningar till olika motiv. Fotograferar jag landskap med stativ använder jag ISO 100, liten bländare, spegeluppfällning med två sekunders fördröjning till bilden tas och bländarprioritert. Allt detta ska ställas in varje gång jag ska fotografera landskap efter att jag har fotograferat ett annat motiv.
Har kameran rätt inställningar för att fota landskap och det kommer en fågel tar det en stund att ändra allt, då kan motivet ha försvunnit sedan länge. Därför har de lite dyrare kamerorna custom functions som betyder att du lagrar alla inställningar i kameran, när du sedan vrider inställningsratten till en av custom functions är alla inställningar som när du lagrade dem.
På min kamera kan jag lagra tre olika uppsättningar, och dom använder jag en stor del av tiden. Efter att ha vant mig vid tre stycken skulle jag ha svårt att klara mig med färre. Som regel använder jag en till bilder med stativ, en till snabbt rörliga motiv, en till djur som inte rör sig snabbt. Det gör att det vanliga valet för manuell exponering, bländar- eller slutarprioritet är ledig till personer som går på tur och andra motiv.
Programfunktioner
Bortsett från proffskameror så har kameror program för olika motiv på inställningsratten. Det kan till exempel vara sport, landskap och makro. På kompaktkameror är det ofta en lång meny med olika typer av motiv för att göra det lätt för fotografen att välja rätt. Ska man fotografera där det är snö väljer man snöprogrammet. Är det nattlandskap väljer man ett speciellt program för det.
Jag har aldrig använt dessa funktioner och ser dem som överflödiga om man har en del kunskap om fotografering. Jag vet vilka inställningar jag vill ha, även om det blir fel ibland. Använder jag ett program tappar jag kontrollen. Jag litar mer på min egen erfarenhet än kameran.
Custom menu
En del saker i kamerans meny använder man oftare än andra. Det är sällan jag använder annat än spegelllåsning, bracketing, formatera minneskort och batteristatus. Det är därför praktiskt om allt detta samlas på samma sida i kamerans meny istället för att man ska bläddra fram och tillbaka. Går du upp i pris från de billigaste kamerorna får du denna möjligheten. I praktiken sparar det inte så mycket tid, men det känns i alla fall som att man gör det och är därför en liten, men praktisk detalj.
Information i sökaren
För att slippa titta upp från kameran när man fotograferar kan du hitta en del viktig information i sökaren. Det är begränsat hur mycket du behöver se ofta så det inte kan vänta till att du vilket fall som helst lyfter blicken från sökaren. Jag använder inte mer än slutartid, bländare, ISO och exponeringskompensation. Batterikapacitet är standard att ha i sökaren, men när man vilket fall som helst inte bör använda batterierna till de är helt tomma på grund av att de slits mer är det inte så kritiskt att jag behöver se det hela tiden.
En mycket praktisk funktion är vattenpass i sökaren. Även om man har ett rutnät i sökaren är det inte alltid så lätt att se om horisonten är rak, speciellt om den är ojämn. Ett vattenpass kan då vara en god hjälp för att du ska slippa klippa bort viktiga delar av bilden för att få en rak horisont. Man kan köpa ett vattenpass som man sätter i blixtskon, men då måste man ta bort vattenpasset varje gång man ska montera en blixt på kameran. Det är också en fördel att se vattenpasset genom sökaren så man inte behöver lyfta blicken.
Batterier
När digitalkamerorna kom ut på marknaden var batteritiden en av de stora svagheterna, min första digitala kompaktkamera kunde ta drygt 100 bilder innan det var dags att byta batteri. Som tur är har batteriteknologin gått framåt snabbt sedan dess och många systemkameror kan ta över 1 000 bilder på en laddning, det gör att man inte behöver se så mycket på batteritiden när man köper kamera. Med några få extrabatterier kan de flesta vara ute länge på tur, även om man tar bilder med långa exponeringstider.
En praktisk detalj på en del kameror är att de kan hålla rätt på hur mycket kapacitet det är kvar på batterierna. Tar man mest bilder med korta slutartider eller när det är varmt är detta inte en viktig funktion du behöver se efter när du köper kamera. Det är bara att sätta in batterierna i batteriskyddet i en bestämd riktning när de är tomma så ser du snabbt ser om de är fulla eller tomma. Om du däremot tar bilder med långa slutartider eller det är kallt (detta sker ofta samtidigt) byter du ofta batteri för att det ska räcka hela exponeringen. Det är då mycket praktiskt om du kan få en översikt över vilka batterier som har mest kapacitet kvar.
Batteriladdare
Hur batteriladdaren är utformad är knappast något som är avgörande för vilken kamera man ska köpa. Den ska i stort sett bara leverera en funktion som man kan anta att den gör. Det finns ändå en liten detalj på batteriladdare till en del kameror som ger ett litet plus. Li ion batterier slits snabbt om de laddas helt upp, det bästa är därför att hålla sig under 80 % av kapaciteten på kamerabatterierna om man inte ska ut på långtur och behöver all energi man kan få med sig till kameran. En batteriindikator på batteriladdaren är därför en praktisk detalj så man vet när det är dags att avbryta uppladdningen.
Laddning med USB-kontakt
En del kameror kan laddas med en USB-kontakt. Det är praktiskt, då kan du använda samma extrabatteri som mobiltelefonen, pannlampa och annat du har med på tur. Dessa batterier är betydligt billigare än kamerabatterier och kan användas också till nästa kamera. Det sparar dig därför en del pengar.
En del kameror kan laddas med USB, men det är inte alla batterier som kan ladda dem. Nyttan av denna funktion blir då mindre.
Många kameror slås av när du laddar. Om du brukar fotografera länge oavbrutet är detta en stor nackdel.
Batterigrepp
De dyraste kamerorna har ett inbyggt batterigrepp, till andra kan man köpa det som tillbehör. Batterigreppet har en extra uppsättning med knappar som gör att man kan hålla kameran på samma sätt, oavsett om man fotar stående eller liggande bilder. Det gör att det blir både bekvämare och stabilare att fota stående bilder. Om man köper batterigrepp som tillbehör är det plats för ett extra batteri så man kan fota längre utan batteribyte.
Personligen ser jag det inte som något stort problem att hålla kameran på högkant och har därför inte köpt det till min kamera. Jag har inte heller köpt en kamera där det varit inbyggt. Som naturfotograf anser jag att det är en del nackdelar med inbyggt batterigrepp, kameran blir både större och tyngre. Det är praktiskt att ha en ”liten och lätt” kamera på långa vandringar och inte ta med den extra vikten och volymen som ett batterigrepp ger.
Vädertätning
Dåligt väder kan ofta ge bra bilder. Det är därför praktiskt med kameror som är vädertätade så man inte behöver lämna kameran i kameraväskan bara för att det regnar. Med hjälp av vädertätning undviker man att både fukt och damm kommer in i kameran och förstör komponenterna. Ingen systemkamera är helt vattentät, men vädertätningen hjälper en hel del. Dessvärre finns det ingen standard för att mäta vädertätning, man kan därför inte jämföra vilken kamera som tål mest.
Kom i håg att om någon säger att han använt kameran ute i kraftigt regn utan problem så är det inte nödvändigtvis ett tecken på att kameran faktiskt tål det, det kan betyda att problemen ännu inte har börjat märkas.
Bildskärm
Skärmen på kameran kan göra stor skillnad på fotoupplevelsen i fält. Den bör vara tillräckligt stor och ha tillräckligt hög upplösning för att man ska se om en bild är skarp och har bra kvalitet. Med en dålig skärm är det risk att du fortsätter fotografera med fel inställningar, eller hoppar över ett motiv på grund av att bilderna inte såg bra ut på skärmen. En stor skärm är inte bara en fördel, den använder en del batterikapacitet. Med dagens batterier är det ett betydligt mindre problem än vad det en gång var och man ska inte se det som en stor nackdel.
Kameraskalets material
Billigare kameror är ofta gjorda av plast. Detta ger en lätt kamera, men den tål mindre än de dyrare kamerorna som till stor del har ett skal av metall. Plasten har inte bara hållbarhet som nackdel, det blir också en annan känsla när man fotograferar. Har man blivit van vid en ”ordentlig” kamera blir känslan inte den samma om man använder enklare kameror av plast.
Storlek på knapparna
En studiofotograf har det ofta varmt och skönt under fotografering med mycket värme från blixtar och lampor. Dessvärre ser naturfotografens vardag helt annorlunda ut, naturfotografen kan råka ut för för flera tiotals minusgrader på vintern. Kom i håg att det är när froströken är som tätast och himlen är som klarast det både är bra fotoförhållanden och kallast på vintern. När man fotograferar står man dessutom ofta stilla och har därför lite överskottsvärme som kan hålla fingrarna varma.
Stora knappar som kan hanteras med tjocka vantar är en fördel som borde väga tungt. Kom i håg att oavsett om du har knappar som är lätta eller svåra att trycka på så är en kall fotograf en dålig fotograf, läs mer i Hålla värmen för att kunna hålla ut längre när du fotograferar på vintern.
Minneskort
Det finns många olika typer av minneskort som har olika egenskaper, bland annat Compact Flash, Secure Digital, XQD, Micro SD, SDHC, SDXC och SXS . Till systemkameror används framför allt Compact flash (CF) och Secure Digital (SD), en del kameror kan använda bägge.
CF var det första minneskortet som kom på marknaden och är betydligt större är SD. Tidigare var CF billigare och snabbare, men det är numera inga större skillnader. SDs storlek gör att man sparar lite plats i kameran och därmed kan man få plats till annan elektronik.
Vilken minneskorttyp man ska köpa om man har möjligheten anser jag inte har så stor betydelse om man inte har en del minneskort sedan innan. Det är många andra saker jag anser kommer högre upp på listan över avgörande specifikationer när man köper kamera.
Det som talar för CF är storleken. En del elektronik har blivit så liten att den kan brytas av och är svår att hitta, SD är ett sådant exempel. SDs stora fördelar är att de flesta datorer är utrustade med minneskortläsare som kan läsa SD, men man måste köpa en extern minneskortläsare eller föra över bilder genom att koppla kameran till datorn med USB kabel.
Anslutning till datorn
Alla kameror kan anslutas till en dator med hjälp av en USB-kabel. En del kameror kan också anslutas med WiFi eller Bluetooth. Du slipper då en kabel och kan lätt föra över till en telefon eller surfplatta utan en minneskortläsare för telefoner.
Anslutningen till andra enheter kan också ge möjligheter till att fjärrstyra kameran. Du kan då placera kameran nära en plats där du räknar med att djur går förbi och sitta en bit bort och avfyra kameran utan en fjärrkontroll. Det kan också vara praktiskt om du fotograferar i en studio så du kan koppla kameran till datorn och föra över bilderna direkt utan en kabel.
Filmfunktioner
När du köper systemkamera och vill använda den till att filma bör du bland annat se vilken upplösning och antal bilder per sekund du kan filma med. Det är vanligt att filma med 24, 25, 30 eller 60 bilder per sekund. 24 räcker för att få bra kvalitet, men ska man visa klipp i slowmotion utan att det hackar bör man ha möjligheten att öka antalet bilder per sekund. Det är vanligt att man filmar i HD, 1920 * 1080 pixlar, det är också standard på systemkameror, men inte om man ska ha många bilder per sekund.
Ljudinspelning på systemkamera
När man filmar är det inte bara det visuella som är viktigt, man måste också tänka på ljudet. Se därför till att köpa en kamera som kan spela in ljud av hög kvalitet. Ofta är den inbyggda mikrofonen dålig, en extern mikrofon är därför ofta en självklarhet. Då är det inte nödvändigtvis mikrofonen som sätter begränsningar på ljudkvaliteten, men kamerans ljudlagring.
Mikrofon monterad på systemkamera.
De flesta fotografer har svårt att tänka sig att inte ha möjligheten att att se på bildskärmen det färdiga resultatet på bildskärmen. Man borde vara lika noga med ljudinspelning när man filmar. Är ljudet viktigt kan det därför vara en fördel om du ser till att det finns hörlursuttag i kameran så du upptäcker om mikrofonen är tillräckligt nära ljudkällan och det inte blir oväsen från vinden.
Ingen ordentlig filmkamera
En systemkamera saknar dessvärre en del funktioner som en ren filmkamera har. Det jag saknar mest är autofokus som ändras under tiden som man filmar. Det är inte heller möjligt att se sökaren när man filmar, man måste se på skärmen istället. Det gör att man inte ser detaljer lika bra eftersom det man ser är mindre och det kan vara för mycket ljus från sidorna. I tillägg blir det inte lika stabilt eftersom man måste hålla kameran med armarna utan att stödja den mot ansiktet. För att åtgärda detta finns det okular som man placerar framför skärmen som man kan se genom.
Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe
Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.