Det är inte bara karta och kompass som kan vara praktiskt att använda för att hitta bästa vägen fram till målet. Med kartfodral, GPS och höjdmätare kan du undvika en hel del onödiga omvägar.
Senast uppdaterad 11 maj 2024.
Sidan innehåller annonslänkar från Outnorth.
Sammanfattning
- Kompass: En enkel utan extra funktioner duger för de flesta, köp inte en som är för liten.
- Kartfodral: Viktigt för att orka titta på kartan ofta.
- GPS: Ett lätt sätt att ta sig fram när det är som svårast orientering, men batterierna kan ta slut.
- Höjdmätare: Liten och enkel pryl som gör det lättare att hitta, men det krävs att man kalibrerar den.
Kompass
Även en så enkel sak som en kompass kan göras i många olika versioner. Syftkompasserna är gjorda för att man ska kunna ta hitta en kurs till något man ser i terrängen, till exempel om man krysspejlar. De har en spegel som gör att du både kan se på kompassnålen och det du siktar mot. Fördelen med spegel är att många tycker det är enklare att pejla ut en kurs, men är du van vi att inte ha en spegel blir det tillräckligt noggrant för orientering på tur.
En anna fördel med spegelkompass är att spegeln läggs över kompassen som ett lock när man packar bort den. Därmed hindrar den att kompasshuset rör sig och man förlorar kursen som man har ställt in. En nackdel med spegekompass är att de ofta är kortare, som gör det svårare att ta ut långa kompasskurser i kartan.
En linjal på kompassen kan vara praktisk när man ska mäta distansen i kartan, särskilt om man ska lägga in en punkt i en GPS.
Exempel på syftkompasser: Brunton Truarc 7, Silva Ranger S, Silva Expedition S
Kartfodral
Alla som har hållit på en del med friluftsliv har någon gång gått fel. Min erfarenhet är att utan kartfodral beror många felaktiga vägval på att man inte orkade ta fram kartan. Har du kartan i ryggsäcken och måste ta av den varje gång du ska se på den eller det är dåligt väder så du dras för att ta fram den ökar risken för att du chansar på vad som är den rätta vägen. Undantaget är om du har kartor av tyvek och du förvarar dem i fickan. Läs mer om tyvek i min artikel om kartor.
Det finns i huvudsak två typer av regntäta/vattentäta kartfodral: de som är genomskinliga på bägge sidor, till exempel Silva Dry Map Case, och de som bara är genomskinliga på den ena sidan och viks i hop. Många föredrar den förstnämnda eftersom man inte måste justera kartan lika ofta, det är bara att vända på kartfodralet. Nackdelen är att den är svårare at hantera eftersom den inte lika lätt kan vikas i hop.
Den andra kartfodralstypen är enklare att vika ihop eftersom det oftast är kardborrelås, men man man måste vända kartan oftare. Har man karta i 1:100 000 kan man ofta ordna med i lä i tältet på morgonen så att hela dagsetappen är synlig och man slipper vika kartan i vind och regn. En till fördel med dessa kartfodral är att den är skyddad mot UV-strålning. Det gör att det tar längre tid innan den gulnar.
Telefon
På telefonen har de flesta en GPS. Genom att ladda hem en kartapp (se min översikt över kartappar) kan man hela tiden se exakt var på kartan man är. Praktiskt, så länge det fungerar. Batteriet kan ta slut, telefonen kan gå sönder och regn kan göra telefonen svårhanterlig.
Trots begränsningarna är mitt råd att alltid ha en kartapp på telefonen med kartor som också fungerar när du inte har täckning. Det kostar varken mycket tid eller pengar, men kan vara till stor hjälp om orienteringen blir svår. Är du i ett område där du lätt hittar tillbaka utan karta kan du klara dig på bara telefonen. Annars bör du ha en papperskarta i tillägg. Använd gärna papperskartan i första hand och ta fram telefonen om du gått fel, då håller du orienteringskunnskaperna i friskt minne till den dagen du inte har tillgång till digital teknik.
Höjdmätare
Suunto Vector har barometer (därmed också höjdmätare) termometer och kompass. Den kan i tillägg visa tiden.
Om man inte har en GPS kan en höjdmätare vara ett nyttigt hjälpmedel i orienteringen. Det finns egna höjdmätare, men oftast säljes höjdmätarna i klockor eller vindmätare. De använder en barometer för att mäta höjden och måste därför kalibreras på samma sätt som en GPS med barometer.
Med en höjdmätare kan man lättare hitta positionen i karten med hjälp av höjdkurvorna. Så snart man kommer till något som är markerat i kartan kan man kalibrera, det behöver inte vara någon punkt med höjdangivelse. Med 20 mterers ekvidistans kan man se på höjdkurvorna och kalibrera efter dem. Då går det att använda bland annat bergspass, stugor och broar som kalibreringspunkt, i tillägg till sjöar och toppar.
Har höjdmätaren minnesfunktion kan man kalibrera efter senaste lägerplatsen om man glömmer att kalibrera på förmiddagen: Se i minnet vad hödmätaren stod på när du slog läger och öka eller sänk höjden efter hur stor skillnad det blev under natten. En del höjdmätare har till och med nogranhet på en meter, något som är mer än tillräckligt bra för friluftsliv, fem meter duger utan problem om du vilket fall som helst har en karta med ekvidistans på 10-20 meter.
Exempel på klockor med höjdmätare: Suunto 9 Peak Pro, Garmin Fenix 5S Plus, Suunto 9 Peak Titanium