Filformat för bilder

Kan du skillnaden mellan jpg, tif, cr2, psd, xcf, nef och alla de andra filformaten man kan använda för att spara en bild? Det är en djungel av filformat, här får du GPS och karta över den delen av djungeln där flest behöver hitta fram.   

Senast reviderad 5 juni 2016

Det finns en mängd olika filformat man kan lagra bilderna i. Det kan verka oöversiktligt i början, men det är inte många man måste kunna som fotograf. En del används mest till bilder som ritats i en dator, till exempel diagram och grafer, de är därmed inte så viktiga för en fotograf. Andra har gått i graven, eller har i alla fall hamnat på ålderdomshemmet. Många format har tillkommit nyligen och har egenskaper tidigare bildformat inte har, de flesta kommer aldrig bli en standard man kan använda. Andra kommer jag kanske ta med i nästa revidering av denna artikel.

Det är några egenskaper som skiljer de olika formaten. En viktig egenskap är om formatet har förstörande eller inte förstörande kompression. Förstörande kompression kan göra att storleken på filerna blir mindre, men det går ut över bildkvaliteten, speciellt om man sparar en bild många gånger. Använder du filformat med förstörande kompression är det därför extra viktigt att inte redigera originalet.

En annan viktig egenskap är hur kompressionen genomförs. En del bilder är bra till stora ytor med en färg, de lämpar sig därför till att spara kartor, diagram, ritningar och liknande. Ett fotografi däremot består av en glidande övergång mellan olika nyanser. En molnfri himmel har många olika nyanser av blått och en snötäckt landskap har många nyanser i gråskalan. Detta kräver annan typ av komprimering.

Detta är en ovanligt lång artikel, men de viktigaste filformaten för en fotograf är högst upp. Som nybörjare klarar man sig därför med att läsa början av artikeln.

JPEG .jpg

JPEG är det mest kända filformatet och står för Joi

JPG

JPEG som har sparats flera gånger med hög komprimering. Lägg märke till posteriseringen och fyrkanterna där det är tydliga övergångar. Filstorleken är 19 kB.

nt Photographic Experts Group. Det fungerar till det mesta och alla kameror kan ge dig JPEG-filer direkt utan att du behöver ta bilderna in i ett bildredigeringsprogram.

JPEG använder förstörande kompression, bilderna bli därför mer komprimerade varje gång du sparar dem. Detta är både filformatets styrka och svaghet. Bilderna tar liten plats, men komprimeras en bild för mycket kommer JPEG artefakter fram som är missfärgade fält. Det är tydligast på enfärgade ytor i närheten av andra föremål med stor kontrast. Det är därför inte lämpligt för diagram och liknande.

På grund av kompressionen bör man inte redigera med JPEG eftersom man ofta sparar bilden flera gånger under arbetet, JPEG använder man först mot slutet. Det är små skillnader mot format som har inte förstörande kompression om man gör detta och i tillägg sparar med så lite kompression som möjligt. JPEG kan därför användas i de flesta tillfällen när bilderna har bearbetats färdigt, även när man skickar bilderna till tryck.

Råfiler .cr2, .nef med flera

Råfiler är det du borde använda om du är en seriös fotograf, detta är den digitala erans motsvarighet till negativ. Alla systemkameror, och en del kompaktkameror, kan spara råfiler i tillägg till JPEG. Råfiler är rådata direkt från sensorn, utan att kameran har gjort några tolkningar av hur den färdiga bilden borde se ut. Tolkningen är det istället du som står för framför datorn. Råfiler är ofta färglösa, har lite kontraster och är oskarpa, det måste rättas till efteråt.

Fördelen med råfiler är att du får med all data. Sparar kameran bilder som JPEG kan den göra ändringar som du inte vill ha och inte kan göra om. Där kameran tolkar att det ska vara helt svart eller vitt kan du få ut en del nyanser från en råfil om du ändrar ljusheten i datorn. Det är framför allt i bilder med stora kontraster råfiler visar sin fulla potential.

Det är långt i från alla program som kan redigera eller visa råfiler, det gör att det kan kännas lättare att använda JPEG när man är nybörjare. De program som kan redigera dem kan bara göra en liten del av vad de kan med andra format. Du måste först ”framkalla” bilden till ett annat format innan du får tillgång till alla funktioner i bildredigeringsprogrammen. Du måste också framkalla dem om du vill skriva ut bilderna eller publicera dem på internet.

När man redigerar en råfil är det inte filen man redigerar, programmen gör istället en beskrivning av hur bilden ska tolkas, till exempel att mörka delar av bilden ska bli ljusare. Det gör att man inte behöver tänka på att man ändrar något man vill ta tillbaka senare, originalet har du kvar så länge du har råfilen.

Kameratillverkarna har olika typer av råfiler, de mest använda är Canon Raw Image File (.cr2) och Nikon Elektronic Format (NEF).

Photoshop format .psd, XCF .xcf

När man arbetar med en bild i ett bildredigeringsprogram arbetar man ofta i flera lager med varierande genomskinlighet och olika masker. Det kan inte sparas i så många av de filformat man använder för att skicka bilder till en skrivare eller visa på internet. I redigeringsprogram där man kan arbeta med lager finns det därför ett eget format som lagrar detta. Använder du Adobe Photoshop heter filformatet PSD. I Gimp heter det istället XCF. Ska du exportera filerna måste du spara i ett annat format.

TIFF .tif .tiff

TIFF står för Tagged Image File Format och är ett filformat utan förstörande komprimering. Det finns också möjlighet att helt välja bort komprimering. Till skillnad från många andra format kan man inte bara spara bilderna i åtta bit per kanal, men även i sexton. Det är fler nyanser än vad bildskärmar och skrivare klarar av att trycka, men det öppnar möjligheter för redigering med många färger i reserv. Du kan därmed genomföra omfattande redigering utan att slutresultatet visar tydlig posterisering. En vanlig kamera klarar inte av att registrera så stort tonomfång (läs mer om detta i Köpa kamera), men genom att göra bilder med HDR och använda TIFF som arbetsformat öppnas en ny värld i bildredigeringsprogrammet när du ändrar ljuset i skuggor och högdagrar.

Använder du sexton bit sätter du en del begränsningar för vad du kan göra med bilderna, enklare redigeringsprogram kan inte göra något i sexton bit. Du kan därför bli tvungen att gå över till åtta bit senare i redigeringsprocessen. TIFF kan spara bilder i flera lager.

Det jag skrivit över gör att filerna kan ta stor plats, men kvaliteten blir hög. TIFF stöds inte av nätläsare och kan därför inte användas för att lägga ut bilder på internet. Däremot stöds det av skrivare.

DNG .dng

DNG är ett format för råfiler som utvecklats av Adobe. Målet är att det ska vara ett format alla kameratillvernare kan använda och att det ska vara ett format som fungerar i lång tid framöver. Precis som andra råformat ändrar man inte själva filen, bara en beskrivning av hur bilden ska tolkas. DNG har sin beskrivning inbyggd i grundfilen, man slipper därför en extra fil. Det ser jag vilket fall som helst inte ser som ett problem.

DNG filer tar mindre plats än bland annat Canons råfiler. En del konverterar därför alla sina råfiler till DNG när de för över bilderna till datorn. Jag anser att det är tryggare att inte konvertera bilderna till DNG. Har jag tagit bort mina CR2 filer är de borta för alltid, konvertera till DNG kan jag göra senare. Det är dessutom en del redigeringsprogram som inte stödjer DNG. Även om jag inte använder de programmen i dag så kan jag kanske vilja det i framtiden.

PNG .png

PNG

PNG som har sparats med komprimering. Filstorleken är på 221 kB.

PNG står för Portable Network Graphics och uppstod som ett open source alternativ till GIF. Det stöds av nätläsare och är därför ett alternativ till JPEG om man inte vill använda förstörande kompression när man publicerar bilder på internet. PNG kan göras genomskinligt, det är därför användbart för att göra vattenmärken eller liknande till bilder. PNG använder upp till sexton bit per kanal. I tillägg till de vanliga RGB kanalerna har den en alfakanal som visar transparens, det blir därför totalt upp till 64 bit.

GIF .gif

GIF står för Graphics Interchange Format och använder både förstörande och inte förstörande komprimering. GIF komprimerar bäst på enfärgade ytor och används därför inte så mycket till foton. Det är möjligt att animera GIF, det används därför en del på internet. Precis som PNG kan GIF göras genomskinligt. GIF använder upp till åtta bit per kanal.

Filformat jag använder

Jag använder JPEG, Canon Raw, TIFF, Photoshopformat och PNG. Bilderna lagras i kameran som råfiler. Dessa råfiler sparar jag för att alltid ha originalbilden utan att någon information går förlorad. Om jag gör bilder med HDR sparar jag bilden som 48 bit TIFF. Bilder jag lägger upp på hemsidan är lågupplösta JPEG med hög kompression, ska bilderna till tryck använder jag istället högupplöst JPEG med så liten kompression som möjligt. För att sätta på logo på bilderna använder jag en bild i PNG format med text. Allt bortsett från texten är genomskinligt. Redigerar jag bilder med flera lager och kan behöva göra ändringar senare sparar jag bilderna som PSD.

Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.


Alla kampanjer på ett ställe

Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.