I en fotostudio har du stora möjligheter att styra alla variabler. Du kan därför uppnå perfekt ljus varje gång, men vad behöver du för att uppnå det?
Publicerad 14 september 2022
Precis som med övrig kamerautrustning kan en studio göra stora hål i plånboken, men du kan komma undan billigt. Ofta kan dyra blixtar och ljusformare ge dig bättre bilder med mindre jobb, men med kreativitet och rätt kunskap kan även en sparsamt utrustad studio ge dig bilder som är svåra att skilja från proffsfotografernas.
Fotograferar du mest i en studio kan du spara pengar på objektiv och kamerahus. Studiofotografen har mindre behov av långa teleobjektiv och kameror med hög ljuskänslighet.
Blixtar
Studioblixt utan ljusformare.
Det viktigaste i fotostudion är ljuset. Ska du fotografera små föremål kan ledlampor du kan styra effekten på fungera bra. Ska du fotografera större saker, till exempel människor, bör du istället satsa på studioblixtar.
Jag har i min artikel om att köpa systemkamera skrivit att du bör välja ett av de större kameratillverkarna, då har du störst möjligheter att hitta tillbehör som passar. Samma sak gäller studioblixtar. Satsa därför på till exempel Godox, Elinchrome eller Profoto. Sistnämnda är som namnet antyder mest för proffsfotografer.
En av de viktigaste sakerna att se efter är den maximala effekten en blixt kan ge. Den är så viktig att det ofta är en del av produktnamnet. Med en effekt på 200 Ws kan du fotografera några personer i en liten studio. Ska du fotografera större grupper eller ha med en del av omgivningen så blixten måste placeras längre bort behöver du kraftigare blixtar.
Kraftiga blixtar är inte alltid en fördel. Om du ska fotografera små saker kan lägsta effekten på de kraftigare blixtarna bli för hög.
En blixt använder stora mängder energi under kort tid. För att få tillgång till tillräckliga med energi lagras den i kondensatorer. Det tar tid innan kondensatorn har laddats upp och är redo att avfyras igen. Denna tid kallas laddtid och anger kortaste tiden mellan två blixtar på full styrka. Laddtiden blir kortare på låg effekt. Du kan därför se mindre på laddtiden om du köper kraftiga blixtar som du oftast tänker använda på låg effekt.
Fotograferar du stilleben har laddtiden liten betydelse, för att få en bild som inte är identisk med föregående måste du flytta på föremålen eller ändra inställningar. Samma sak gäller vuxna fotomodeller, de ska ha tid att byta pose innan du tar nästa bild. Fotograferar du små barn har laddtiden större betydelse eftersom mycket hinner ske på någon sekund och det inte är säkert att du får samma chans igen.
De flesta blixtar klarar inte av slutartider snabbare än 1/200 s. Vill du ha kortare slutartid krävs high speed sync (HSS), men du måste betala en del extra för denna funktion. Du behöver inte få suddiga bilder när du fotograferar rörliga föremål om du väljer vanliga blixtar. I en studio är det bara blixtens ljus som påverkar motivet. Det betyder att under den tid slutaren är öppen är det bara vad som sker när blixten avfyras som fångas på bild. Studioblixtar brukar vara tända 1/800-1/2000 sekunder.
Blixten bör ha modelljus. Det är en lampa med fast sken som gör att du har ljus när du jobbar. Tänder du en taklampa i studion kan det förstöra ljuset. Tanken med modelljus är att man också ska kunna se slutresultatet genom att lamporna lyser proportionellt efter hur starkt de blixtrar. Personligen anser jag att med en digitalkamera är det bättre att ta en testbild och se resultatet på skärmen. Undantaget är om du använder en snoot. Då behöver du ljus för att se var ljuset hamnar.
Studioblixtarna styrs lättast med en trådlös fjärrkontroll som sätts i kamerans blixtsko. Kontrollen bör inte bara styra när blixtarna avfyras, men också ge dig möjlighet att ställa in styrkan. Fotograferar du modeller kan blixtarna vara för långt bort för att du kan gå till dem, även om studion är liten.
Hur många blixtar behöver man I studion?
När du köper den första utrustningen till din studio kan det löna sig att köpa ett studiopaket. De brukar bestå av två till tre blixtar med stativ, ljusformare och fjärrkontroll. Dessa är ofta en bra start.
I början kan det kännas som att två blixtar är tillräckligt. När man är oerfaren inom ljussättning klarar man inte av att se vad ytterligare en lampa kan tillföra. Med två lampor kommer du kunna ha en keylight och fillight. Dessvärre kommer du snabbt känna att detta inte är tillräckligt och du kommer snart vilja ha ytterligare en blixt, men även tre blixtar kan bli för lite i bland.
Ljusformare
Ljuset direkt från en blixt i en stor studio blir hårt och sällan bra. I en liten studio kommer ljuset studsa och komma tillbaka från alla riktningar. Du behöver därför ljusformare som ändrar ljuset.
Reflektor
En reflektor består av en ”lampskärm” med reflekterande yta som riktar ljuset. Du undviker därför att ljuset kommer på avvägar, men det är fortfarande hårt. Framför reflektorn kan du placera färgfilter för att ändra färg på delar av motivet.
För att inte ljuset bara ska hamna där du vill kan du använda barndoors. Det är svarta metallplattor som kan vinklasfnns för att blockera ljuset där du inte vill ha det. Det finns också speciella reflektorer för bakgrunder som hindrar att motivet träffas av ljuset.
Softbox
En softbox är en stor reflektor med en eller flera diffusorer.
En softbox gör ljuset mjukare. Den består av en en metallstänger som spänner ut tyg med reflekterande insida. Framför sitter ett eller två tygstycken, diffusorer, som sprider ljuset.
Det finns softboxar i många olika dimensioner. Väljer du en långsmal softbox, även kallad stripbox, ger den mycket mjukt ljus i en riktning, men hårdare i en annan. Ska du fotografera höga saker, till exempel stående människor är en långsmal softbox bra eftersom du kan belysa hela höjden utan att få för mjukt ljus i andra dimensioner. För porträtt är mer kvadratisk softboxar ofta bättre.
Paraply
Paraplyer är populära ljusformare eftersom de är billiga, tar liten plats och kan sättas upp snabbt. Personligen föredrar jag softbox över paraply. Det är mer ljus som spills ut i rummet med paraply, i en liten studio kommer det studsa på väggar och mot motivet. Du undviker spill genom att använda en reflektor i tillägg, men till många startkit får du inte tillräckligt med reflektorer.
En softbox är dessutom lättare att delvis täcka över för att ändra proportioner. I tillägg kan paraplyer inte använda raster, mer om det längre ned.
Beauty dish
Beauty dish är en parabol som man placerar på blixten. Framför blixtlampan sitter en platta som hindrar att ljuset når modellen direkt.
De flesta beauty dishar är gjorda av metall, men framför allt de större kan se ut som paraplyer. Ofta finns raster och diffusorer som tillbehör så de fungerar som softboxar.
En Beauty dish ger ett ljus som har en hårdhet som är mellan softboxen och reflektorn.
Snoot
Snoot som ger möjlighet att montera ett objektiv framför blixten.
En snoot är oftast en tratt som har den breda änden mot blixten. Ett litet hål i toppen gör att ljuset som kommer ut träffar ett litet område. En snoot är bra om du ska belysa en liten del av motivet.
En mer avancerad typ av snoot är den optiska snooten. Dessa har en lins längst fram som fokuserar ljuset. De är betydligt dyrare, men fokuserar ljuset bättre med skarpare övergång från ljus till skugga.
En del snootar saknar linser, de fungerar istället som hållare för objektivt. Det ger större möjligheter, om du har flera objektiv du inte använder på kameran. Objektivet bör vara har stor bländaröppning för att släppa förbi tillräckligt med ljus.
Framför snooten kan du placera en gobo, en metallbit med hål som släpper genom ljus. Detta kan skapa spännande skuggeffekter. Du kan till exempel få gobos med mönster som gör att det ser ut som att ljuset kommer genom persienner, ett fönster eller bladverk.
Mycket ljus försvinner i en snoot, speciellt om du använder en gobo. Den kräver därför kraftigare blixtar.
Raster
När ljuset från en softbox når diffusorn kommer det ändra riktning åt alla håll. Ibland vill du att ljuset bara ska gå framåt. Då kan du placera ett raster på din ljusformare.
Raster på en softbox.
Om du har ett raster till en softbox består den oftast av tyg och fästes med kardborre. Använder du en reflektor eller snoot består rastern av ett galler av metall.
Studiostativ
Blixtarna behöver monteras på stativ för att lätt placeras där du vill ha dem. De vanligast studiostativen ser ut som kamerastativ med underdimensionerade ben och överdimensionerad mittpelare.
Standardstativen är ofta för vingliga för att du ska kunna hissa upp en stor softbox högt upp. Om du köper stativ separat, satsa på tyngre stativ. För att göra stativen stabilare kan du lägga en bönpåse, sandsäck eller liknande över benen.
En del stativ har hjul för att lätt kunna flyttas. Vilket fall som helst är stativ med blixt och ljusformare sällan för tunga för att du ska kunna lyfta dem utan problem.
Ibland vill man ha belysningen över motivet. För detta kan du använda stativ som sitter på en lång bom.
Reflexskärmar och flaggor
Ibland är det vara mer praktiskt att låta ljus studsa på en ljus yta istället för att använda fillight. I studion kan du använda reflexskärmar som du fäller ut, precis som man ofta använder ute. Det finns många olika storlekar och ytor att välja på. De vanligaste ytorna är vit, silver och guld. Ute i fält behöver du en assistent som håller reflexskärmen. I studion kan du köpa fästen till belysningsstativ för att fästa dem.
Flagga är en svart yta som blockerar ljus. Detta är speciellt viktigt i en liten studio eftersom ljuset riskerar att studsa på väggarna och komma tillbaka till modellen.
En vanlig lösning på reflexskärm och flagga i en studio där man fotograferar människor är att ha en skiva i vertikal position på hjul. En sida är vit och den andra är svart.
Bakgrunder
Bakgrunden är viktig när man fotograferar i en studio. Fotograferar du bara porträtt eller stilleben räcker en liten bakgrund, men ska även fötterna vara med krävs en snygg övergång mellan golv och vägg. Har du ett rum som bara används som fotostudio (och skateboarding) kan du bygga en cyklorama, en glidande övergång från golv till vägg.
För de flesta hobbyfotografer är en bättre lösning att hänga upp en bakgrund i ett bakgrundsstativ och göra en glidande övergång med den. Har du ett rum du ofta använder till studio kan du använda väggfästen till bakgrunder. De ger ofta möjlighet att fästa flera bakgrunder så du snabbt kan byta.
I tillägg till bakgrund och bakgrundsstativ bör du ha klämmor som håller fast bakgrunden. Det gör att papper inte dras ut mer och du kan sträcka ut bakgrundstyg. Några vikter behövs också för att hålla bakgrunden på plats och inte åka runt när modellen går på den.
Bakgrunden kan köpas i många olika material, några vanliga är:
Tyg
Tygbakgrunder är billiga och lätta att förvara, men kräver mycket jobb för att inte vara skrynkliga.
Största fördelen med tyg är att det är billigt, kan användas många gånger och lätt att förvara. Tyget bör vara i ett strykfritt material, annars kommer du lägga alltför mycket jobb med strykjärn och mus för att få bra slutresultat. Ska du ha helt svart bakgrund kommer vecken inte synas.
Det är svårt att använda tyget för att få ett enfärgat underlag när du fotograferar människor. När de rör sig kommer tyget inte längre ligga platt mot golvet.
Papper
Papper kan köpas i långa rullar. 1,3 och 2,7 meter är standardbredder. Blir det skrynkligt kan du klippa bort den delen. Papper är dyrare än tyg och har dessutom begränsad livslängd. Om du beräknar timlön för att ta bort veck kommer dock pappret bli billigare om du inte hittar strykfritt tyg.
Vinyl
Vinyl är dyrare att köpa än papper, men har längre hållbarhet. Blir de smutsiga kan de rengöras med en trasa. Vinylbakgrunden finns i många olika färger, men också med tryckta bilder. På ett enkelt sätt kan du få en bakgrund bestående av en rustik trävägg eller en stjärnhimmel. Eller varför inte en bookhe bakgrund.
Flatlay bakgrund
Fotograferar du små saker, till exempel genom flatlay (du har kameran rakt över motivet) kan du köpa skivor med tryckta motiv. Precis som vinylbakgrunderna som är anpassade för att fotografera människor finns det en mängd olika motiv att välja på beroende på vilken karaktär bilden ska få.
Färg och mönster
Bakgrunden ska framhäva motivet och förhöja den stämning du vill förmedla. Enfärgade bakgrunder eller ett diskret mönster är därför ofta att föredra. Svart och vitt är användbara, de ger möjligheter till high key och low key.
Grå bakgrunder kan varieras mer. Hur ljus bakgrunden blir varierar du genom att variera ljusstyrkan på bakgrunden. Du kan också få olika färger genom att ändra ljusets färg.
Färger livar upp bilden. Har bakgrunden en färg som inte finns på motivet (oftast grön eller blå om du fotograferar människor) är det lätt att i ett bildredigeringsprogram ändra ljusstyrka, mättnad samt till och med färg. Med en bakgrund har du därmed många bakgrunder.
Du kan också klippa ut motivet från bakgrunden om du har en enfärgad bakgrund. Det tar mer tid och det kan vara en utmaning att få bra resultat i en liten studio. Ljus som träffar bakgrunden studsar mot motivet som, framför allt i dess konturer, få samma färg som bakgrunden. Motivet behöver därför vara långt bort från bakgrunden.
Gel/färgfilter
Reflektor med barndoors och grön gel.
Gel är färgfilter som placeras framför belysningen för att ändra ljusets färg. En del färgfilter kan placeras i en hållare på reflektorn, andra kräver tejp eller klämmor. Det finns både som hårda plastskivor och mjuk plastfilm.
Se efter gel som tål höga temperaturer, de riskerar annars att smälta. Hittar du inte det bör du slå av modelljuset.
Övrigt
En liten sak som är nyttig är klämmor. Användningsområdena är många, men de är speciellt nyttiga när man sätter upp bakgrunden. De stoppar pappersrullar från att rullas ut och sträcker ut tygbakgrunder så veck slätas ut.
Det jag nämnt över är standard och en bra start för en studio för stilleben och modeller. I tillägg behövs ännu fler saker beroende på vad du fotograferar och storlek på plånboken.
Modefotografen kan ha nytta av en fläkt som ger liv i håret. Babyfotografen korg och annan dekoration runt barnet. Insektsfotografen behöver pincetter för att röra insekterna. Produktfotografen behöver plastskivor i olika färger att ha som underlag. Fantasin, ekonomin och lagringskapacitet sätter dina gränser.
Rum till studion
Det bästa är ett eget rum till studion där den står hela tiden. Det tar tid att rulla ut pappersbakgrund, montera blixtar och sätta i hop softboxar. De flesta har dessvärre inte tillräckligt stor bostad för detta, men måste flytta bort möbler och bära fram all utrustning när det är dags att fotografera.
Det är viktigt att ha tillräckligt stor yta till studion. Ska du ta stilleben av mindre föremål behöver du bara ett bord på någon kvadratmeter, plus tillräckligt med plats på varje sida till blixtar och kamera. Antagligen vill du ha blixtarna nära motivet. För porträtt behöver du någon meter extra på varje sida. Ska du ta helkroppsbilder av flera personer behövs mer plats, 4 gånger 5 meter är ett absolut minimum.
Tänk på att även takhöjden har betydelse. Kan du hissa upp blixtar med softbox tillräckligt högt? Lågt tak gör också att ljus studsar och hamnar där du inte vill ha det.
Väggarna i studion bör vara i gråskalan så du inte får oönskade färger i bilderna. Om studion är liten bör väggar och tak vara mörka för att ljus inte ska studsa tillbaka på motivet.
Har du kommentarer eller frågor? Är det någon information du saknar? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe
Här hittar du Outnorths kampanjer och tillfälliga erbjudanden. Håll koll här så att du aldrig missar våra bästa priser på skandinavisk outdoor.