När man läser bloggar får man sällan hela bilden av folks liv. Min blogg är inget undantag. Hur har det egentligen varit på turen?
Alla har läst dem, reseskildringar som mest tar upp de negativa sakerna med att vara på tur. Vi läser intresserat böcker om personer som klättrar upp på de högsta topparna och ger sig in i den vildaste vildmarken. Där är det farligt och de får problem. Vi blir fascinerade över hur de klarar av alla strapatser.
Man kan i bland undra varför de ger sig in på det. Jag har ofta tänkt att de som arbetar som ”äventyrare” mest överdriver för att få mer uppmärksamhet. Du får inga rubriker om du skriver att turen till Sydpolen var som en helt vanlig tur i Jämtlandstriangeln. Du får uppmärksamhet och säljer böcker om tältet blåser sönder, du förfryser tårna och måste genomföra en blindtarmsoperation utan bedövning med hjälp av multiverktyget.
När jag började blogga tänkte jag inte fokusera på problem och faror. Jag har i alla fall hittills inte gjort några extrema turer där mitt liv sätts på spel. Jag ger mig inte ut på de högsta topparna, till de kallaste polerna eller de största vildmarksområdena. Trots det har jag insett att det alltför ofta är problemen som dominerar mina inlägg.
Är det verkligen värt att ge sig ut på mina turer? Trots att det i perioder är problemen som dominerat mina reseberättelser har turerna varit härliga. Trasig utrustning och en paus på grund av problem med knän väger inte upp för vandring soliga dagar och fotografering i soluppgången.
Men om det är det positiva som dominerar turerna, varför kommer inte det fram mer? När jag startade bloggen hade jag inga planer om att locka besökare som vill läsa om extrema turer. Jag ville istället skriva helt vanliga reseskildringar. En artikel om en helt vanlig tur i Jämtlandstriangeln är också intressant om den är skriven bra.
Dessvärre kan man inte lika ofta skriva en bra historia av att allt går som det ska. Det är lättare att skriva en bra historia om problem. När det smäller till under mig på grund av att liggunderlaget får övertryck i solen är en bättre anekdot än att all friluftsutrustning fungerar som den ska. Är det dåligt väder kan man skriva om hur det börjar rinna en bäck genom tältet, är vädret bra är det inte så mycket att skriva om att det var en vacker solnedgång. Det visas kanske i en eller två bilder. Sol och vindstilla nämns i en, kanske två meningar. Därefter är historien slut.
De bästa stunderna blir ofta beskrivna, men så som jag oftast har det på tur: Jag går och njuter av att vara i naturen, det blir sällan ett bra blogginlägg.