Det är inte mycket att se i Torshavn. Vi ville snabbt vidare, men det är fler än de som tror på astrologi som måste anpassa dagen efter himlakroppar.
Torshavn, största orten på Färöarna, är liten. På en halv dag kändes det som att vi hade sett allt som var värt att se. Första dagen i Torshavn var en dansk helgdag, allt var stängt. Vi hade därför några ärenden kvar att göra dagen vi skulle resa vidare.
Jag är van vid att behöva vänta på rätt väder för att ta mig vidare. Det som är nytt här är tidvattenströmmar som uppstår när stora vattenmassor ska flyttas fram och tillbaka genom sunden. Har man några knop ström vill man helst ha den med sig, inte mot sig.
Vi kände att vi fått alltför mycket av Torshavn sent på eftermiddagen när alla ärenden var avklarade sedan länge, nästan två dygn efter vår ankomst.
Är Torshavn så avskyvärd att vi inte kunde stå ut? Knappast, men man känner att man sett allt i Torshavn inom en halv dag. När det finns så många spektakulära platser på Färöarna vill man gärna vidare.
Det närmade sig att strömmarna skulle vända, men när vi såg en uppdaterad väderprognos blev vi tveksamma till att segla dit vi tänkt. Kraftig motvind. Vågorna skulle möta strömmen och bli ännu brantare. Skulle vi vänta till tidigt nästa morgon? Vänta ett helt dygn? Ta en annan väg?
En smal passage mellan några öar hade en bro vi borde kunna komma under, men jag var inte helt säker. En extra mätning av masten hade varit betryggande. Jag frågade vem som ville klättra upp och mäta. Håkon, som var mest ivrig att komma vidare, tog på sig uppdraget innan jag hunnit ställa frågan färdigt.
Vi var glada att masten inte var högre och seglade vidare.
Frukost på 17 maj. Jag startade dagen med att hissa en extra stor svensk flagga. Min norska besättning ville hissa den norska flaggan till toppen av masten. Jag låste fast schacklarna på fallen med hänglås.
En gång i tiden hade alla byggnader gräs på taket. När plåttaken kom var det många som inte ville sticka ut och valde grön plåt. Precis som i resten av världen börjar grästak bli populära igen.
Här hade vikingarna sina ting. Än i dag styrs Färöarna härifån. I denna gata finns flera departement.
Kan man norska kan man läsa en hel del Färöiska. Den här affären har nästan alltid öppet.
”Sløkkiliđ” betyder ”brandkår”.
Det blev inte av att vi åt middag i restaurangen i det här huset.
Har du kommentarer eller frågor? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe