Det är lätt att det samlas upp saker i förråd genom åren. En långtur då alla tillhörigheter ska lagras i ett förråd är ett bra tillfälle att göra sig av med det man inte längre ha användning för, inklusive friluftsutrustning som varit med om många olika strapatser.
Säger man upp sin bostad för att ge sig ut på långtur är det ett steg i förberedelserna man inte kommer undan: Göra sig av med saker. Jag har nästan gått igenom varje pryl jag äger och sorterat efter när de ska användas nästa gång. En hel del av det som inte kommer behövas på länge lånas ut, ges bort, säljs eller slängs.
I går åkte jag till återvinningsstationen. Bilen var full, men det berodde delvis på att jag visste att allt skulle få plats och inte lade ned tid på att packa kompakt. Bara fodralen till DVD-skivorna som flyttats över i en CD-mapp för att ta mindre plats fyllde en halv sopsäck.
Bland mycket annat slängdes min ryggsäck, en Bergans Alpinist 130 L. Jag köpte den för många år sedan, reklamerat den och fått ny, senast i 2005. Jag känner en person som köpte en bil som var billigare än ryggsäcken. Det satte perspektiv på hur dyr friluftsutrustning kan vara, men ryggsäcken höll fler mil än bilen, i alla fall om man tar med att reklamationer på ryggsäcken godkändes.
Ryggsäcken har genomgått omfattande reparationer, senast var en av de första kvällarna på sommarens långtur. Den har burit min utrustning från Grövelsjön till Treriksröset. Genom hela Nord-Trøndelag. Under fyra veckors tur genom Rogen och andra närliggande områden. Den har varit fullpackad på många tågresor, bor man i Trondheim och ska till Stockholm på sommarlov och behöver ha med allt till paddelturer kan till och med en ryggsäck på 130 liter vara för liten. Den har fraktat: 17 spadar och all min personliga utrustning när jag skulle vara ledare på en bivacktur (om du undrar hur det fick plats kan jag inte ge ett bättre svar än något i stil med det man brukar ge på gåtan ”Hur får man plats med fem elefanter i en bil?”). Den har fraktat en död svan. 11 kg studielitteratur, plus dator och allt annat jag behövde för några veckors tentaplugg i en stuga i Stockholms skärgård (också det på tåg från Trondheim). Jag har gått ombord på den samma båten för att ta mig ut till stugan många gånger sedan jag var barn, men denna gången höll jag på att ramla i vattnet på grund av att jag inte var van vid att den sjönk ned så mycket när jag klev ned från bryggan.
Jag tänkte på att försöka sälja ryggsäcken. Kanske är det någon som insett att nyårslöftet om att ge sig ut på fjällvandring i sommar blir dyrt med all utrustning man behöver. En ryggsäck för en hundralapp kan i så fall verka lockande. Jag valde ändå att behandla den efter vad den borde klassificeras som: Skräp.
Den gamla ryggsäcken har nu bytts ut med en Norrøna Syncron Para ranger pack 120 L. Jag testade den under helgen. Just nu är intrycket att det är en opraktisk säck av god kvalitet med extremt skönt bärsystem. Mer utförlig beskrivning kommer när jag testat den ordentligt.