Jag tycker inte om när det kommer regn när jag sover under bar himmel. Det är lätt att man blir liggande i sovsäcken och hoppas att det snart ska sluta regna istället för att sätta upp tältet. Ibland är det rätt beslut. Andra gånger är det ett misstag.
När jag tittade ut ur tältet på morgonen i tisdags var det mulet, men molnen hade en del luckor. Det såg lovande ut. Det skulle visa sig att vara mer än lovande. Några timmar passerade och jag kunde konstatera att det nästan blev sommarvärme, trots att det var mitten av september.
Det fina vädret njöt jag av utpå natten. När kvällen kom fick tältet ligga nedpackat och liggunderlaget rullades ut i mossan på en kulle.
Några moln kom när det mörknade, men de täckte bara en liten bit av horisonten. Det var dags att njuta av stjärnhimmlen.
Jag vaknade tidigt nästa morgon, det var ännu någon timme till solen skulle gå upp. Några regndroppar landade i mitt ansikte. Skulle jag behöva sätta upp tältet? Jag valde att vänta. Molnen verkade inte innehålla alltför mycket regn. Jag fick rätt, jag kunde ligga kvar till gryningen.
Utsikt mot Blåsjö
Ripbären har en härlig rödfärg.
Höst i sommarvärmen.
Månuppgång
Solnedgång