Vem får brev poste restante?

Efter drygt en veckas vandring kom jag till Suldalsosen, där bland annat ett viktigt brev väntade. 

Regndropparna som kom när jag fortfarande låg i sovsäcken var inte de sista som skulle komma det dygnet, men vädret som kom efter det var desto bättre. Sommarvärme mitt i september.

Jag kom fram till Suldal i god tid innan middag. Kamerabatterierna laddades samtidigt som jag handlade och satt ute en stund och njöt av vädret. Bortsett från kameran kan allt laddas med solcellerna, med det fina vädret som varit sist tiden var allt fulladdat.

Ett brev från Norrøna skulle också hämtas ut. I brevet låg ett spänne till ryggsäckens avbärarbälte som lossnar om jag drar åt det ordentligt. Jag har fäst spännet med snöre på senaste etappen. Nu ska det bli skönt att kunna ta av och på ryggsäcken lättare.

Det är kanske inte så ofta brev skickas poste restante, de som jobbade i affären med postkontoret hade undrat vem poste restante-brevet var till. Jag har tänkt på vad jag hade gjort om det inte var möjlighet att skicka brev och paket till postkontor utan att ha en adress i närheten. Antagligen hade jag varit tvungen att ringa affärer och fråga om de kan ta emot post till mig. Det hade blivit mer jobb och risk för att brev och paket försvinner.

Soluppgång

Soluppgång morgonen innan Suldal.

Sjö

Spegling med höstfärger.

Sjö

Mer spegling.

Posted in Långa turer.