Jag skulle ta bussen över fjället till Geilo, men sista bussen för året hade redan gått.
Vägen som går över fjället mellan Sysendalen och Geilo är öppen när man lyckas hålla den öppen. Det misslyckas man med i bland när snön kommer. Sista bussen för året gick sista september, dagen innan jag kom fram till Sysendalen. I efterhand kan jag konstatera att jag borde läst alla fotnoter i tidtabellen tidigare, men att bussen bara skulle gå på sommaren hade jag inte ens tänkt på.
Skulle jag lifta över fjället? Det borde inte vara något problem. Eller skulle jag fortsätta till Finse och ta tåg därifrån till Geilo?
Jag kände efter i foten. Den hade blivit bättre de sista dagarna, trots vandring. Det fick bli Finse. I Sysendalen finns många stugor, några vandrarhem och camping. Sistnämnda har en liten affär. Där blev det proviantering innan jag fortsatte norrut.
Jag har haft en del problem med utrustningen, nu gick den dyraste delen av friluftsutrustningen sönder: Tältet. Jag har sedan innan sett att det är en försvagning på ett ställe där det ibland är hård press på tyget. Jag hade i några dagar tänkt att jag lägger på en limklick senare. Det har inte handlat om att skjuta saker på framtiden, men att tältet varit vått i några dagar. Det blev torrt ett halvt dygn för sent. En reva på några centimeter hade uppstått. Jag hoppas att en söm, lim över sömmen och silvertejp ska göra det tillräckligt hållbart. Ett tag framöver har jag stugor jag kan gå in i om det går sönder mer.
Soluppgång på höstfjället.
Fint väder. Enligt väderleksrapporten har jag tid att njut av det.