Vinden viner i masten. Regnet gör mörkret kompakt, även om det finns både hus och fyrar längs stränderna. Båten forsar genom vattnet. Det är bara en ovanlig sak. Motorn är inte i gång och seglen är inrullade.
På Yr.no kan man inte bara få väderleksrapporter timme för timme, men näst intill minut för minut. I alla fall känns det så när man får upp diagrammen. Det kan bli intressant segling av det.
Jag såg att det skulle bli näst intill vindstilla en kväll, men på kort tid skulle det bli kulingstyrka. Det gjorde att jag var förberedd när det kom.
Vinden avtog som förväntat och jag tog ned storseglet. Med kraftig vind akterifrån skulle det bli lättare att bara använda försegel än att låta det hamna i vindskugga. Dessutom kan det bli gippar med storseglet som jag gärna undviker.
Jag låg där och väntade. Tänkte på att starta motorn och köra sista biten, men det fick vara.
Lundefåglarna var borta från fågelön Runde, men havssulorna satt på sina klipphyllor.
Mamma ringde. Jag tänkte på en annan mamma som berättat att hennes son ibland svarade att han inte kan prata eftersom han hänger högt upp på en klippvägg. Det är inte information en mamma behöver. Att man väntar på kuling är också information mammmor kan vara utan.
Jag tog inte telefonen eftersom det var risk att jag snabbt skulle behöva avsluta samtalet.
Som förväntat tilltog vinden, en god stund senare än förutspått, men man kan inte förvänta vad som helst av meteorologer. Först var vinden inte så kraftig som förväntat, jag kunde behålla stora delav genuaen ute. Efter en stund tilltog det desto mer. Dags att minska segelytan.
Jag brukar inte ha någon stoppknop på skoten, det behövs så sällan att det inte blir av att jag knyter en när jag tagit av dem från travarna.
Nu hade jag behövt en stoppknop.
När jag släppte skoten för att rulla in förseglet rycktes de ut av den kraftiga vinden och jag blev tvungen att gå fram och hämta dem. För att seglet inte skulle slå under tiden tog jag in genuaen helt.
När jag kom tillbaka till sittbrunnen konstaterade jag att jag hade ganska god fart, 5 knop, men sjönk till 4,5 där det stabiliserade sig. Seglen fick vara inrullade en stund till. Om någon sett mig genom regn och mörker måste de ha trott att jag hade glömt att tända motorlanternan när jag tog mig fram i god fart utan segel.
Känslan av hög fart varierar beroende på hur man färdas. Snigelfart i en bil på en motorväg känns hissnande snabbt på en cykel på en smal stig. Det som känns långsamt på en surfingbräda känns okontrollerbart på segelbåt.
Den fart som känns långsamt en dag med segel uppe ger en härligt snabbt känsla när det är mörkt, seglen är nede och man står i fören medans vindrodret styr i mörkret mellan sjömärken och fyrar.
Av någon orsak sprattlar ofta havssulor med benen när de flyger.
Havssulorna flyger ofta nära vattenytan, men när de letar efter mat håller de sig högre upp så de kan störtdyka i hög fart ned i vattnet.
Dåligt väder på väg.
Fyrar och färgglada hus bland berg och regnmoln.
Har du kommentarer eller frågor? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe