Lissabon är väl värd ett besök, men räkna med att bli kontaktad av gatuförsäljare som säljer allt från konst till knark.
I Lissabon stannade jag vid marinan mitt stan. Det var dags att blanda sig med andra tillresande.
När jag var på det stora torget vid floden bland turister, jonglörer och musikanter kom en solglasögonförsäljare fram till mig och undrade om jag ville köpa solglasögon. Jag svarade att jag redan hade solglasögon och pekade på dem jag hade på mig. Han stoppade handen i fickan och tog upp ett litet inplastat paket, format som en rugbyboll, som han visade mig. Det var dolt i handen så ingen annan kunde se. Han undrade om jag ville ha hasch istället. Det är lagligt försäkrade han.
Jag tackade nej och gick vidare. Jag hade inte hunnit över torget förrän ännu en solglasögonförsäljare försökt sälja både solglasögon och hasch som han diskret visade fram. Han kunde dessutom erbjuda ecstasy om jag var mer intresserad av det. Fullt lagligt naturligtvis.
Ett av de stora torgen i Lissabon.
Jag gick i några timmar runt i Lissabons gamla stadskärna och såg det man borde se som turist. Området ger samma känsla som Gamla stan med trånga genuina gränder blandat med turistiga platser där souveniraffärerna ligger tätt.
Lissabons gamla stadskärna är betydligt större och byggd i branta backar. Här och var finns gamla stenkyrkor.
Jag kom ut ur den gamla delen och till en bra promenadgata med uteserveringar i mitten. Ännu en glasögonförsäljare kom fram. Han försökte inte sälja solglasögonen han bar på, men gick rakt på sak. Han visade mig diskret ett rugbybollformat paketet som jag inte haft en aning om vad det var om han visat mig det i går. Jag kunde köpa hasch lagligt av honom.
Till alla portugisiska knarklangare som följer min blogg har jag två tips:
- Var originell. Om alla som säljer droger klär ut sig till solglasögonförsäljare, då är inte solglasögonen en förklädnad längre. Det är en binäring.
- Om du ska övertala en turist om att droger är lagliga i Portugal, visa inte upp dina varor så ingen annan ser. Du verkar inte speciellt övertygande på det sättet. Sätt dig på gatan bland de som säljer plastsmycken, konst och leksaker som går sönder innan barnen hunnit hem. Bred ut en filt framför dig. Där lägger du upp hasch, heroin, ecstasy och solglasögon.
Efteråt var jag tvungen att se om det verkligen stämmer att det är lagligt. Efter lite googlande kom jag fram till att det är illegalt att ta in, sälja och använda narkotika, men användandet straffas inte. Däremot måste man möta en komité som ska avgöra om man behöver läggas in på en avrusningsklinik. Det låter som ett fängelse.
Så började jag tänka på när jag senast såg mig i spegeln. Jag är van vid att bli stoppad av folk som vill sälja omega-3 kappslar och kontokort. Jag kan knappast se ut som en hälsomedveten person med mycket pengar. Såg jag ut som en knarkare när jag kom gåendes med skägg, solglasögon och keps?
När jag berättade om gatuförsäljarna jag blivit stoppad av för andra försäkrade att alla blir kontaktade av dem, oavsett hur man ser ut.
Det finns många smala gränder i Lissabon.
Detta är något så oportugisiskt som en gränd där bara en har hängt sina kläder på tork.
En av kyrkorna flest besöker.
Utsikt över tegeltak i Lissabons gamla stadsdel.
En del påstår att bara San Francisco är mer berömt för spårvagnar än Lissabon. Här är linje 28 som är mest populär bland turister. Tror du den här gatan var enkelriktad? Det är den inte.
Föraren gjorde en extra kontroll så alla dörrar var stängde, precis som de gör på nöjesfält innan berg och dalbanan ger sig av. Så lättade hon på bromsen och de körde ned.
Ser jag ut som en knarkare?
Har du kommentarer eller frågor? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.
Alla kampanjer på ett ställe