Det gör något med folk att växa upp på klippiga öar ute i Atlanten.
Färöingar verkar annorlunda än många andra. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att de härstammar från vikingar som blev för sjösjuka på väg till Island så de gav upp halvvägs.
När jag var barn och hörde hur länge ett år på Pluto varar tänkte jag att det var bäst att vara född på sommaren, man hinner bara uppleva en årstid. Här växer de upp på hösten, det sägs att det är höst 365 dagar i året. De bor dessutom på en plats där havsutsikt knappast är något man skryter av i husannonser. Att man kan se havet är nog något man utgår ifrån när man går på visning. Träd som skärmar mot vinden i trädgården är nog ett bättre försäljningsargument.
De bor i ett storslaget landskap, men det storslagna kan efter ett tag bli det vardagliga. Jag såg inte Lofoten som något speciellt efter att ha bott där i över ett halvt år.
Färöarna är litet och man har en avslappnad inställning till många saker. Pratar man med en fiskare när man kommer in i en hamn kan man utgå i från att seglaren man pratar med dagen efter känner till allt man sagt.
Det är vanligt med terrassdodlingar. Det verkar som att det är för att ge bättre bete för fåren.
”Har du fått ditt nye mannskap? Når seiler dere videre til Skottland?” Kan personer jag aldrig pratat med fråga när vi möts på bryggan.
Mariner är det dåligt med. Det är bara att köra in i en hamn och ta en plats som ser ut att vara ledig. Ser man en fiskare eller en annan som ofta är i hamnen kan man fråga om den verkligen är ledig. Han (det är som överallt en han som man ser i hamnen) känner helt säkert till om det är någon som använder den platsen eller om ägaren inte kommer tillbaka på några dagar. Skulle det vara fel är det inte värre än att de väntar medans man flyttar båten till en annan plats.
Det låter kanske som en härligt avslappnad inställning. Det skapar dessvärre stress för den som kommer med sin segebåt. Man känner att man hela tiden måste vara beredd att flytta sig fram till man pratat med någon som verkligen ser ut att känna hamnen. Även om han säger sig vara helt säker på att någon som har en plats inte kommer tillbaka så kan man plötsligt bli tvungen att flytta. De är inte bara seglare som ändrar planer på kort varsel, även fiskare kan göra det.
Lägg märke till klippan en bit ut från ön. Där finns både får och en stuga. För att ta sig dit åker man linbana.
Träd utanför huset är nog attraktivt på Färöarna.
Solnedgång under topptur.
Sjögräsbevuxen klippa i lågvatten.
Sluttning med märken från regnet.
Utsikt från en av många toppar.
Grottan var djupare än vi trodde. Längst in var det en sandstrand. Bra ställe att gräva ned en sjörövarskatt.
Det var torrperiod när jag var där.
Få vikar, men många fjordar att ankra i.
Har du kommentarer eller frågor? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.