Den fysiska aktiviteten man ofta får av friluftsliv ger hälsoeffekter. I tillägg ger friluftsliv nytta som vi inte kan få i mer urbana miljöer, även om vi inte rör oss.
Jag skrev tidigare ett inlägg där jag spekulerade i vad det skulle stå i FASS om friluftsliv var klassat som en medicin. Denna gång blir det mer seriöst med fler källor.
Går du på tur för att få bättre hälsa eller tar du det som en bonus? Här kommer några saker du kan glädja dig åt nästa gång du knyter vandringskängorna och ger dig ut, även om det är dåligt väder.
De flesta former av friluftsliv betyder fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, flera typer av cancer, benbrott och diabetes. En person som är fysiskt inaktiv hela livet får statistiskt sett 16 färre år med god hälsa. Jag undrar om verkligen forspaddling och klättring är extremsporter när man jämför med hur farligt det är att se på tv. Hjärnan behöver inte bara motioneras intellektuellt, den är beroende av att kroppen rör sig.
Det jag skrivit över gäller för all fysisk aktivitet. Hade vi fått de samma hälsoeffekterna om barn, vuxna och äldre spelade fotboll i en inomhushall? (Har du försökt få med pensionärer på fotboll? Det har jag, även om det börjar bli några år sedan sist. Skidtur och vandring är lättare.) Är en tur i en skog bättre än i en stad?
Att gå på tur i skogen ger bättre balansträning än att gå på en väg. Det kanske inte verkar så viktigt om du är ung, men när du passerar 70 är balanssinnet något du bör hålla i gång.
Resten handlar om mental hälsa. Alla studier står nämnda i Naturopplevelse, friluftsliv og vår psykiske helse:
I en studie angav 30 % av de som ägnade sig åt fysisk aktivitet inomhus att de kände sig bättre mentalt av träningen, 60 % av de som höll på med friluftsliv sa samma sak. (Myrvang 2002)
Naturen gör oss mindre stressade, det visar många studier. Bland annat har man utsatt testpersoner för stress och sedan låtit dem koppla av på olika sätt. De som tog en promenad i en stad återhämtade sig sämre än de som gick i naturen. (Hartig 1991 och 2003)
Kontakt med naturen ger bättre koncentration, bättre prestation i mentalt krävande uppgifter och mer positiva känslor. (Laumann)
Många studier visar att vistelse i naturen minskar risken för depressioner och flera andre psykiska sjukdomar.
Barn med ADHD får mindre symptomer när de är i naturen än om de gör de samma aktiviteterna inomhus. (Kuo och Taylor)
Listan kan göras betydligt längre.
Hälsan förbättras i naturen, även om man sitter still.
Att folk får problem som kan förebyggas eller behandlas av friluftsliv är inte bara något som berör den enskilda individen, det berör hela samhället. Det finns beräkningar på hur mycket fysisk inaktivitet kostar. Folkhälsomyndigheten har räknat ut att fysisk inaktivitet kostar Sverige 25 miljarder kronor varje år. Då har man bara tagit med de direkta kostnaderna: sjukvård, minskad produktion och socialbidrag. Den mänskliga kostnaden är inte inräknad.
Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, Helsedirektoratet, räknade på hur mycket fysisk inaktivitet kostar då man använder Finansdepartementets tal för vad en frisk person är värd. 455 miljarder norska kronor kom de fram till. Om vi antar att ett friskt år är värt lika mycket oavsett om man bor väster eller öster om svensk-norska gränsen och vi är lika lite aktiva i Sverige blir summan för Sverige runt 860 miljarder svenska kronor.
Ska vi få bättre folkhälsa blir effekten störst om vi når ut till de som är minst aktiva i dag. En norsk studie visade att friluftsliv hör till de aktiviteter som lockar flest av de som inte är aktiva i dag. Bygger man fotbollsplaner lägger man til rätta för aktivitet bland unga killar, de är redan i stor grad aktiva.
Skogsområdet bakom bostadsområdet där folk tar kvällspromenader är en guldgruva. Kanske är det värt mer att behålla en skog istället för att bygga vägar, bostäder och industriområden.
Undrar du varför jag hänvisar till många norska studier? Detta har varit en del av mitt jobb när jag bodde i Norge.