Det är härligt att vara på långtur. Man har varit ute i flera veckor, men fortfarande är en stor del av turen kvar. Man kommer till ett samhälle, handlar, vilar och går vidare.
Jag vaknade tidigt i morse. Jag låg och drog mig till dess att de första gyllene solstrålarna började komma in i vindskyddet. Som vanligt när det är klart väder i april är natten kylig, men solens strålar värmer fort.
Jag åt frukost och gick vidare mot Katrineholm. Det är inte så långt, men planen var att precis som när jag var vid Malmköping ta det lugnare och passa på att äta god mat. Vilan blir inte lika lång som i Malmköping, jag ska vidare i dag.
Runt Katrineholm har de byggt om en hel del sedan kartan trycktes. Jag tog fram telefonen och använde kartan på den. Jag hittade en lägerplats som fick duga och gick sedan för att handla. Hos Matpiraten hittade jag en kontakt och stol där jag satt någon timme medans batterierna fylldes på.
Efter att ha ätit en stor lunch satte jag mig på sovsäcken med ett träd som ryggstöd. Telefonen jag skrev på var kopplad til solcellerna för att behålla batteriet laddat. Det var en härlig känsla att ha varit ute i flera veckor på tur, men fortfarande ligger 400 kimometer av Sörmlandsleden framför mig. I ryggsäcken låg mat för en vecka.
Jag la ut kartorna för den kommande etappen ned till Nävekvarn. Det såg ut att kunna bli tråkig skog första biten, men senare skulle det bli mer kuperat, det betyder ofta mer spännande natur. En sväng ned till Bråviken skulle det också bli.
Det hördes ett sus i träden när vinden plötsligt tilltog. Dagen mörknade. En regnskur var i anmarsch. Jag skyndade mig att veckla ihop kartorna innan de blåste bort och samlade mina saker under tarpen.
Det sista packas innan jag går vidare till affären.
En korg med tolv kiwier köptes in. Hur många hinner jag äta innan jag ska gå vidare?
Björkarna är på gång.