Våren var sen i år, det kan skapa problem när man tagit en ovanligt tidig semester för att gå på tur i högalpina områden.
Det är härligt att vara på tur i juni. Det är en tid då fåglarna sjunger. Det är en del snöfläckar kvar på topparna som ger ett extra estetiskt element i landskapet som tilltalar mig mycket. Björkarna håller på att slå ut och får ett grön-gyllent sken i kvällssolen, men det är en fördel om naturen inte har snoozat i en månad så våren faktiskt har kommit så långt. Fåglarna hade inte kommit igång ordentligt. Snön täckte fjällen helt på högre höjd och låg i stora fält där jag vandrade. Björkarnas blad hade nästan inte slagit ut.
Första dagen i Forollhogna gav en bättre bild av hur snöförhållandena skulle bli framöver än vad jag fått tidigare. Det visade sig mycket svårt att ta sig fram över 1100 möh på grund av mycket snö, en hel del snö mellan 1000 – 1100 möh. Jag såg på kartan över Dovre dit jag skulle komma en vecka senare. Dovre ligger i stort sett över 1300 möh. Inte en chans att det skulle bli farbart med den väderleksrapporten jag hade för de kommande dagarna: Minusgrader varje natt, minusgrader ett antal dagar framöver och mer snö. Skulle jag gå till Oppdal och avbryta turen? Jag tog en titt på kartorna som var med, kartan jag använt för att ta mig till Tolga sträckte sig en bra bit in i Sverige. Rogen och Femundsmarka lät som ett lågt och bra område. Problemet var att det kanske skulle bli för lågt. Skog mitt i sommaren försöker jag hålla mig undan på grund av insektsplågan man kan utsättas för. Efter att ha tänkt en del bestämde jag mig ändå för att det fick bli Rogen, Dovre skulle jag vilket fall som helst inte komma igenom.
Våren hade inte kommit längre än så här när jag skulle in i Forollhogna.
Så kom problemet med att planera en tur med begränsad tillgång till batteri till telefonen och ingen täckning: Var får jag tag på mat? På norska turkartan som sträcker sig till Funäsdalen markerar man platser med naturturism, var husbilen kan tömma septiktanken och vackra forsar. Affärer? Nej. Man måste tänka efter själv: ”Där finns två vandrarhem, rastplats och det är ett bra ställe att starta forsränning, då måste det finnas mataffär.” Stugor har olika symboler beroende på vilka fasiliteter de har, man borde inte bara markera in var det finns affärer, men också hur stora de är. Jag tog en livlina och skickade ett sms till pappa när jag fick täckning nästa dag. Det blev till slut en tur med proviantering i Funäsdalen och Grövelsjön. För andra gången blev jag tvungen att lägga om turen, men det skulle inte bli den sista gången mina planer grusades av snörförhållandena.
Plötsligt började jag hoppas på ett helt annat väder än jag gjort tidigare. Nu var det inte värme för att snön skulle försvinna som drömvädret, istället var det svalt väder så myggsäsongen inte skulle komma i gång ordentligt. Jag hoppades på kallt och snö ända till jag skulle komma upp på fjället vid Sølen och det nästan bara var fjäll kvar. Sommar var det jag ville ha minst av allt.
Snöförhållandena i Forollhogna.
Snöförhållandena i Rondane.
På väg ned i dalen efter att ha gett upp att komma genom Forollhogna såg jag den första krypljungen som lyste upp i ett i övrigt grått landskap.