Jag tyckte att skogen var för snårig på första etappen. Det är något annat här.
Efter att jag mött skolklassen kom jag till betydligt kargare områden, jag räknar med att det blir den vanliga terrängen större delen av etappen.
Fjällen har mycket bart berg. Träd kommer det nog vara lite av. Det finns fjällbjörkar, men de växer som förvridna buskar på skyddade platser, ibland när man ser dem kan det vara svårt att tänka sig att det är den samma arten som bildar skogar längre ned.
Enar, vide och dvärgbjörk finns också, men även de håller sig längs marken på skyddade platser. Det gör det lätt att gå här. Om man följer stigen eller går utanför har inte så stor betydelse, annat än att man kan tänka mindre på navigeringen längs stigen.
Landskapet är vackert, i alla fall när jag tänker tillbaka på de täta snåren jag försökte ta mig genom på första etappen.
Lite vegetation på fjället.
Någon som känner till historien bak flygvraket vid Storevatn?
Det är ännu en del får på fjället.