Det var stora skillnader sedan förra gången jag gick längs Sörmlandsleden vid Björkhagen, inte minst känslan av det jag hade framför mig var en helt annan än när jag startade turen.
Sista dagen på min tur på Sörmlandsleden. Jag vaknade tidigt och låg länge och drog mig. Det var förvånansvärt stilla med tanke på att bostadsområden och större vägar låg i närheten. Fåglarna hade börjat sjunga. En bäver simmade genom dimman som låg över sjön.
Mycket var annorlunda än när jag gick åt andra håller för en och en halv månad sedan. Det var grönt och frodigt i ädellövskogarna. I tallskogarna var det härlig grönska av de nyutslagna bladen på blåbärsriset, jag undrade om jag skulle bli tvungen att dra ned färgmättnaden på bilderna för att de inte skulle se ut att vara alltför manipulerade. På slånbuskar och hägg satt de vita blommor tätt och luktade vår. Folk verkade njuta mer av att vara ute nu än den grå, kyliga vårdagen jag gick åt andra hållet, de verkade inte bara vara ute för att motionera. En och annan joggade i shorts. Skolklasser hade idrott ute på gräsmattorna. Ett par gick en golfrunda, en annan tog golflektioner i en bunker.
Det var en helt annan känsla nu, inte bara på grund av att våren kommit längre. Sist var jag förväntansfull av alla naturupplevelser som låg framför mig. Nu hade jag istället många härliga stunder att se tillbaka på. Förra gången var det samma känsla som när man var barn och det var första dagen på sommarlovet. Nu var det som tur var inte känslan av sista dagen på sommarlovet, jag ska inte tillbaka till jobb. Nu var det istället förberedelser inför kommande långturer som väntade. Listan över saker som ska göras innan jag ska segla till Skottland och gå genom skandinaviska fjällkedjan är lång och känns oöverkomlig, men jag har en del tid på mig. Jag vet i alla fall vad jag har att göra i lång tid framöver. Jag hoppas att du som följt min blogg från Sörmlandsleden också blir med på mina kommande resor. Detta var bara uppvärmning, nu väntar ännu längre turer.