Efter en natt under tarpen blev det vandring genom tråkig industriskog, men jag hade i alla fall tur med vädret.
När jag publicerat gårdagens inlägg var det dags att krypa ned i sovsäcken. Moln tornade upp sig, men skulle det verkligen komma ännu en regnby, precis som det gjort flera gånger när jag slog läger? Jag satsade på att så inte var fallet och började flytta mina saker från tarpen i skogen till klippan vid strandkanten där jag lagat mat under kvällen.
När jag skulle lägga ned mina saker på klippan kom de första dropparna. Allt bars tillbaka till tarpen. Innan jag kommit i ordning inför natten slutade det regna och molnen skingrades. Halvmånen och stjärnorna blev återigen synliga. En fin natt för att ligga på stranden under öppen himmel, men nu fick det vara nog, jag stannade i skydd för eventuella regnbyar.
Jag vaknade upp till en blå himmel. Jag hade blivit besviken annars. Kläder hade lagts i blöt under stenar i sjön över natten inför att de skulle tvättas. När man håller på med friluftsliv lägger man ned mycket möda i att se till så kläderna inte blir blöta. Det känns alltid fel att blöta ned dem frivilligt. Då gäller der att väderleksrappprten stämmer så de torkar. Denna gången var det inget problem, jag tror inte jag såg ett moln på hela dagen.
Dagen började bra med tanke på naturupplevelser. Jag satt på stranden i morgonsolen och åt frukost. Kort tid efter jag startat dagens etapp såg jag en tjädertupp, lite senare ännu en. Därefter blev det dåligt med spännande naturupplevelser.
Jag mötte tidigare en vandrare som sa att den delen av Sörmlandsleden som går runt Katrineholm är den han gillar minst. Om jag redan nu har kommit till den delen förstår jag honom. Det har varit kalhyggen och hårt driven industriskog. Det har varit en och annan sjö som omväxling, men de är inte många. Naturreservat är det dåligt med. Det närmsta bevaring av natur jag sett är några snitslar med texten ”hänsyn naturvård” i en granplantage. Jag är osäker på om det var granarna eller husmossan man skulle ta hänsyn till. Vilken det än var så verkade inte markägaren bry sig, det hade nyligen gallrats.
När jag startade hade inte vitsipporna kommit ännu. Undrar om de är borta till när jag slutar turen.
Jag har sett många rester från kolarkojor, denna bestod av mer än en stenhög.
Hur många trädstammar ligger det över Sörmlandsleden?
Tråkig ”skog”
Vilka naturvärden tar man håänsyn till här.