I vanliga fall känner jag mig inte sugen på sötsaker om de inte står framför mig, men när kroppen rör sig och förbränner energi kan jag inte sluta tänka på tårtor och andra sötsaker.
Under etappen från Funäsdalen till Grövelsjön gick jag mest i Sverige, men det blev en kort vända in i Norge. Dagen jag gick in i Norge igen började med regn. Det lättade snabbt, men det fortsatte att vara fuktigt resten av dagen. För första gången på länge kunde jag inte torka fuktiga sockor mellan regnskurarna, det är ett viktigt mått på luftfuktigheten. Jag hade inte impregnerat skorna på nästan två veckor eftersom jag ville testa ett påstående som flera kom med när jag undersökte vad man kan läsa på internett om vilken impregnering man ska använda till skorna. I en diskussion jag hittade på ett forum var det flera som påstod att vax från Sno-Seal håller längre än andra märken. Jag har inte testat andra typer av vax på samma sätt, men elva dagar måste anses som bra, men nu var det hög tid att bättra på impregneringen. Trots det blev jag liggandes i sovsäcken utan att vaxburken kom fram på kvällen. Jag hoppades på uppehåll nästa dag så det kunde vänta ett dygn, utan att jag kunde peka på något specielt som tydde på att vädret skulle slå om.
Naturligtvis vaknade jag till ljudet av vattendroppar på tältduken nästa morgon. Det var det kraftigaste regnet jag haft under turen, men det säger mer om vädret jag hade fram till dess än regnskuren. Jag funderade på att vänta med att vaxa skorna, men bestämde mig för att det nog var bäst att göra det på morgonen för att få torrare fötter under dagen. Jag såg på termometern, 9°C, och stoppade ned vaxburken i sovsäcken. Det gav vaxet godkänd temperatur, men det tog en del tid att få gjort det ordentligt. När jag var klar hade det nästan slutat regna, som vanligt hade jag tur med vädret denna turen.
Jag gick till Stor-Svukus södra sida och slog upp tältet i en gles björkdunge, efter en tidig middag gick jag upp på toppen. På vägen upp startade matfantasierna. När man är ute på tur, specielt om man saknar något viktigt som kroppen behöver (till exempel socker och fett) kan man börja tänka på allt gott man ska äta när man kommer tillbaka som innehåller den näringen. Jag började tänka på att baka en stor tårta när jag skulle komma hem och äta upp hela till middag. Denna gången blev det i alla fall inte lika illa som på en tiodagars tur för många år sedan. På den tiden åt jag frukost, lunch och middag, inget under pauser. Jag är inte en person som har ett stort sug efter sötsaker och hade därför inte med någon efterrätt, det sötaste jag hade med var en tub med messmör. När det var några dagar kvar på turen började jag vilja ha så mycket messmör som möjligt på varje brödskiva, men var tvungen att ransonera. När jag skulle sätta på korken på tuben var det alltid en liten klick på insidan, jag tänkte att den inte var en del av brödskivans ranson och slickade upp det innan korken skruvades på. Jag började tänka på alla sötsaker jag skulle äta när jag kom hem. Jag minns inte exakt vad det var, men det var något som kunde liknas vid en fem rätters middag bestående av fem olika desserter. När jag kom fram till turens slut gick jag till kiosken och köpte glass, det visade sig vara allt som behövdes för att ta bort mitt behov för sötsaker. Det blev lika lätt att bota fantasierna också denna gången, när jag kom ned i tältet tog jag en hel del av lösgodiset jag köpt i Funäsdalen så tänkte jeg inte mer på det.
För en gångs skull var det fuktigt hela dagen.
Toppen av Stor-Svuku