Helgens tur gick till Hjortronfjället i Rendalen. Du hittar det inte på kartan, men det finns där ute någonstans.
Helgens tur präglades av hjortron, jag har visserligen varit på turer där mängden hjortron per kvadratmeter har varit större, men aldrig varit med att det varit mycket på så många myrar och fuktiga områden. Hjortron är inte mitt favoritbär, det är smultron tätt följt av blåbär. Det är gott att äta några när man är på tur, men jag blir snabbt trött på det när det är så stora mängder. Ska man berätta om så bra hjortronställen? Jeg tycker att fler borde ta hand om de resurser naturen ger, men samtidigt är kulturen stark att hjortronmyrar håller man hemligt. Det gör att man måste leta efter ett antal personer i Norge varje år på stora områden eftersom ingen vet vart de har gått vilse med blicken ned i marken.
Hösten har har startat sitt intåg, en del växter har börjat skifta färg från gult till rött. På söndagsmorgonen var det frost på bladen, men kylan försvann snabbt när solen tittade fram över fjället. Senare på dagen blev det varmt, alltför varmt. Jag började gå en liten omväg hem, men gick sedan raka vägen tillbaka på grund av värmen, skönare att gå kort och långsamt än långt och svettas.