I går gck jag i mer kuperat landskap vid populära paddelvatten.
I gick jag på en sträcka som gav ovanligt bra utsikt för att vara i Stockholmstrakten. På en lång sträcka följde leden branterna som bildar det som en gång i tiden hette Marviksleden, en färdväg in i Mälaren från söder. I dag kommer man bara fram med båtar som kan bäras, det betyder kanoter. Leden har blivit en populär paddelled, i min barndom genomförde jag en paddeltur med övernattning, det var här.
Där Sörmlandsleden går längs stranden på västsidan av sjöarna hittar man två vindskydd. De hör nog till de mer populära längs Sörmlandsleden eftersom de också delas med kanotisterna. Ska man hitta ved till en brasa kan man behöva gå långt, alla pinnar i närheten har redan eldats upp. Det ser ut som på en skolgård där alla pinnar har plockats upp för att användas till lek.
Det passade bra att stanna vid vindskydden en stund. Jag hade avtalat telefonintervju med en journalist som ska skriva en artikel om min nästa långtur. Mer om det senare.
Det är ofta frost när jag vaknar.
En av många granskogar.
Utsikt vid Marviksleden.
Ett av många vindskydd längs Sörmlandsleden.