Seglingen på Vestlandet har bjudit på varierat väder och höga berg.
Vestlandet är känt för sitt väder. Regn sägs vara den dominerande vädertypen här. Gärna i kombination med hård vind. Hittills har det mest varit riktigt dåligt väder någon enstaka dag, avlöst av fint väder.
Fram till nu har därför dagarna varit långt ifrån att sitta inne och läsa i fotogenlampans sken medans vinden viner i riggen. Det har istället varit fotografering längs stränder i solnedgångar och toppturer. Men också en del underhåll. Det kommer man inte i från när man bor på en en båt.
Att hitta ankringsvikar kan vara en utmaning på en en platser, speciellt om ekolodet slutat fungera. Det har det gjort lite då och då sista tiden. Jag har vid det här laget lärt mig vad jag ska se efter och har slutat se strecken på displayen som ett egentligt problem. I går putsade jag en kontakt jag ofta haft problem med extra noga och sprayade med Contact Protect. Nu hoppas jag att det inte ska bli problem på ett tag.
Ibland är det natursköna ankringsvikar jag hittar…
… andra gånger borde jag ha en sådan skärm som är på Musses, Kalles och Långbens husvagn. Här hade jag ett industriområde som närmsta granne.
Här har jag en flygplats som närmsta granne, men det är sällan jag sett så många hägrar på en plats tidigare.
Så länge det finns mat finns det rovdjur. Jag har sett sälar som simmat i oljigt vatten i en hamn.
På tur på fjället.
Det har ofta varit disigt,, men ordentlig dimma ombord på Tumler har jag inte haft sedan jag seglade vid Gotland förra året.
Bland kobbar och skär.
Struktur på berget.
Längs Norges klippiga kust finns många fyrar som nästan täcker hela klippan de står på.
Har du kommentarer eller frågor? Skicka i så fall ett mail till post@staffansandberg.se.