Slutet av helgen bjöd på få bra bilder av renar, men norrsken och en frostiga morgonstunder.
Efter en natt i hängmattan spejandes efter norrsken stod jag upp till en solig morgon, eller rättare sagt, morgonen vaknade till en solig fotograf. Jag vaknar ofta tidigt när jag sover under bar himmel. Jag gick upp innan solen och fotograferade i den kyliga morgonen. Efter en sen frukost gick jag tillbaka upp till Marsfjellet för att se efter den stora flocken jag sett dagen innan. Det blev ännu en dag då jag inte såg några renar från de högre delarna av fjällmassivet, men att gå tillbaka visade sig återigen ge resultat, den samma stora flocken som jag såg dagen innan höll till i en svacka, men denna gång svårare att komma nära. Det gjorde det svårare att ta bra bilder utan att skrämma dem, men en stor renflock i brunsttid är spännande att följa med på, även om det inte blir så många bilder. Efter en lång väntan på att de kanske skulle flytta sig till ett bättre ställe började de traska söderut i raskt tempo, jag insåg att jag inte hade en chans att komma i fatt dem innan hög ISO skulle tvinga mig att lägga undan kameran. Det blev i stället återigen en retur till bilen med packningen i solnedgången. Denna gång skulle jag inte tillbringa natten i hängmatta i skogen, nu var det på fjället med utsikt mot norr som gällde.
Jag hittade en lägerplats och rullade ut liggunderlag och sovsäck. Molnen tornade upp sig och det började blåsa. Skulle jag sätta upp tältet? Det blev utan tält och det gav resultat. Innan solen gick upp dök norrskenet upp över fjällen som fotograferades från sovsäcken. En morgon med frost gav också en del fina bilder. Renarna såg jag inte under hela söndagen, bortsett från en ensam ren, men jag kunde ändå vara nöjd med helgens tur.